Sverige bygger ut järnvägen. Men vilka är det som utför arbetet? Arbetarens Hiram Li och Jesper Klemedsson hängde med en grupp av den nya tidens rallare på en bit blivande räls i södra Skåne.
Mörkret har fallit över södra Skåne men arbetet på de nya spåren mellan Malmö och Lund fortgår. Ett arbetslag som sätter ledningar över spåret har precis påbörjat sitt skift. De kommer att arbeta till långt in på småtimmarna.
– Vi jobbar på tills vi är klara med denna sektion, det kan ta till tidigt på morgonen, säger Oscar Winberg.
Han är arbetsledare för ett arbetslag bestående av honom och två kollegor. Med hjälp av två stora arbetsmaskiner rullar de ut de ledningar som ska försörja tågen med el. Det är ett arbete som oftas görs om natten.
– Det är ingen trafik då och inga andra som jobbar på spåren så det passar bra att rulla ut ledningarna nattetid, säger han.
Oscar Winberg menar att de sena arbetstiderna kan var ansträngande, speciellt om man har familj, men överlag är alla arbetarna i hans arbetslag nöjda med sitt jobb. Hans yngre kollega håller med.
– Jag trivs med arbetet, det är bra och flexibelt, säger Filip Sterby.
Han är ny i jobbet, ledningar har han bara lagt något år. Innan dess har han gått en spårteknisk utbildning i Ängelholm.
– En kompis tipsade mig om att det var ett bra jobb så jag hoppade på utbildningen och nu är jag här, säger han.
Filip Sterbys nya yrke har en lång historia. Att vara så kallad rallare och jobba med järnvägen har ett närmast romantiskt skimmer. Det finns många berättelser om rallarna som under 1900-talet åkte från ort till ort för att bygga järnväg. Trots att de under mitten av 1900-talet hade ett tämligen dåligt rykte har de genom åren blivit något av en symbol för de arbetare som byggde det moderna Sverige.
– Vi är definitivt rallare, även om inte så många använder ordet i dag, jag är stolt över att vara rallare, om än en modern sådan, säger Oscar Winberg.
Han och hans kollegor har tagit en kort paus. De sitter runt ett litet bord och dricker kaffe i hytten på en av de maskiner som de använder för att rulla ut ledningarna. Klockan har börjat närma sig midnatt och kvällens sista tåg från Stockholm dundrar förbi. Sträckan mellan Malmö och Lund är hårt belastad.
Här passerar stora mängder godståg på väg till och från Europa, samtidigt som en stor del av Skånes hundratusentals pendlare ska ta sig till och från jobbet. Den höga frekvensen av trafik på sträckan har lett till stora problem med tågens punktlighet. Därför har beslut tagits om att öka antalet spår från två till fyra.
”Med en högre kapacitet på sträckan kan vi möta framtidens krav på mer hållbara transporter, både för människor och gods, järnvägstrafiken blir också mindre känslig för störningar. Miljöerna i stationsorterna får ett lyft i och med utbyggnaden och det blir mindre buller från tågen och fler passager över spåren”, sade Lennart Andersson, regional direktör Syd, Trafikverket, när bygget inleddes 2017.
Projektet görs på uppdrag av Trafikverket men det är inte de som ansvarar för själva byggandet. Den tjänsten har i stället upphandlats av de två internationella storföretagen NCC och OHL. Det senare är ett spanskt byggföretag med projekt värden över. I algeriska Oran har de varit involverade i att bygga ett hotell och eventcenter. Där blev senare en hög chef dömd för att ha tagit emot mutor.
I Qatar är OHL ett av företagen som bygger VM-arenorna. Amnesty beskriver i en rapport att arbetare som bygger fotbollsarenorna lever under slavliknande förhållanden.
”Snälla, säg mig, finns det någon väg ut ur det här? …vi håller på att drivas till vansinne”, säger en nepalesisk gästarbetare i rapporten. Han har enligt Amnesty inte fått lön på sju månader och hindras från att lämna Qatar.
Det finns problem i branschen. Vi ser underleverantörskedjor som är långa, där gästarbetare inte alltid får de rättigheter som gäller på den svenska arbetsmarknaden tillgodosedda.
Gabriel Dahlander, pressansvarig på Byggnads
Även i Sverige använder sig företaget av många gästarbetare. Både NCC och OHL har försäkrat svenska myndigheter om att detta sker enligt svenska regelverk. Men enligt Byggnads, som är ett av de fackförbund som organiserar de som bygger järnvägen, finns problem med att gästarbetare utnyttjas på svenska byggen.
– Det finns problem i branschen. Vi ser underleverantörskedjor som är långa, där gästarbetare inte alltid får de rättigheter som gäller på den svenska arbetsmarknaden tillgodosedda, säger Gabriel Dahlander, pressansvarig på Byggnads. Han menar att det är svårt för facket att få insyn i arbetsförhållandena på de olika arbetsplatserna.
– Det är inte alltid som gästarbetare känner till de regelverk som gäller här. Det finns också en aspekt att många inte vågar prata. De vet att om de pratar om missförhållanden på arbetsplatsen kan det innebära att de får ta nästa båt hem. Detta förstärks av att byggarbetsplatser ofta är svåra att få tillträde till.
Det gäller även den byggarbetsplats som Oscar Winberg och hans kollegor jobbar på. Den är omgärdad av höga stängsel. Anledningen till det är att platserna ofta är farliga för obehöriga och att man ogärna vill att folk stör arbetet.
Men företagen ser också ogärna att deras anställda gör intervjuer utan deras insyn. En förutsättning för att Oscar Winberg och hans arbetslag ska få bli intervjuade är att den underleverantör de jobbar för ska få granska deras citat innan publicering. Liknande inställning har de flesta av de företag som på något vis jobbar med bygget.
På det tyska företaget Vossloh som bygger själva rälsen är flera arbetare initialt villiga att berätta om sitt jobb. De lämnar senare återbud, då de menar att företaget vill att intervjuerna görs tillsammans med företagsledningen. En av dem går dock med på att berätta om arbetet med rälsen under förutsättning att han anonymiseras. Han jobbar i vanliga fall som svetsare på företaget men har för tillfället ett uppehåll i arbetet.
– Det är ett tufft arbete, med långa timmar, men inte lika illa som de jobb jag haft i till exempel Iran, säger han.
Enligt honom följs de flesta regler på arbetsplatsen och han är överlag nöjd med sin arbete.
– Jag har visserligen fått problem med min hörsel på grund av jobbet men lönen är ändå helt okej.
Problemet med hörseln beskriver han som mycket besvärande. På grund av den bullriga miljön på jobbet har han ett ständigt brus i sina öron. Det gör att han har mycket svårt att somna, berättar han. Till skillnad från Oscar Winberg känner han inte någon större stolthet över att tillhöra dem som bygger järnvägen.
– Det är ett jobb, vi brukar ibland skoja med varandra och kalla varandra jävla rallare på jobbet men inte mer än så, säger han.
Icke desto mindre utgör den räls han svetsat en del av de nya spåren mellan Lund och Malmö. De ligger nu på en bädd av hårt packade stenar, snart ska tågen rulla fram på dem. När Oscar Winberg går på de knytnävsstora stenarna längs rälsen knarrar det. Han och hans kollegor har kört fram två stora arbetsmaskiner. De höjer upp däcken som använts för att köra dem till platsen och sänker ned järnvägshjulen som binder maskinerna till rälsen.
Långsamt och metodisk börjar de sedan rulla ut ledningen. I mörkret ser maskinerna ut som stora insekter som kryper fram genom rapsfälten.
– Det blir ofta att vi jobbar övertid, det finns en stor brist på kompetent personal inom branschen och de närmaste åren kommer det byggas mycket järnväg, så vi har att göra, säger Oscar Winberg.
Han vinkar när de rullar iväg. Under hösten ska de vara klara här. Enligt Trafikverket ska spåren tas i bruk under slutet av 2022. Oscar Winbergs arbete tar dock inte slut. Han och hans maskiner kommer då att krypa vidare norrut, där har flera järnvägsprojekt redan inletts.
