Förra året ökade samtalen till kvinnofridslinjen med omkring tio procent. Även antalet polisanmälningar kring våld i nära relationer har ökat. Men om ökningen beror på den pågående pandemin är fortfarande för tidigt att säga.
I samband med att allt fler tvingats jobba hemma och isoleringen därmed ökat har redan utsatta grupper fått det allt tuffare. Dagens Nyheter kunde exempelvis i höstas visa på statistik som berättade att våldet i nära relationer ökat i var tredje svensk kommun under första halvan av 2020. Även antalet polisanmälningar där den misstänkte förövaren varit bekant med den utsatta kvinnan har ökat med omkring fem procent, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet, Brå.
På Nationellt centrum för kvinnofrid har man också märkt av att något hänt det senaste året. Allt fler har hört av sig till kvinnofridslinjen, den stödtelefon som finns till för kvinnor som utsätts för våld och hot. Men ökningen i antalet samtal behöver inte bero på att fler utsätts för våld. Det säger Åsa Witkowski som är enhetschef vid kvinnofridslinjen.
– Det är egentligen för tidigt att dra några slutsatser för bilden är inte entydig. Vi har ju visserligen fått fler samtal men samtidigt har vi också fått betydligt fler beställningar av vårt material från myndigheter och arbetsgivare om vart man kan höra av sig om man utsätts, så det är ju positivt, säger Åsa Witkowski till Arbetaren.
Hon förklarar däremot att isolering, i det här fallet på grund av att fler jobbar hemma och därmed tappar sin dagliga kontakt med kollegor och andra bekanta, ofta leder till ökad risk för utsatthet.
– Man är helt enkelt mer utlämnad till sin förövare innanför hemmets fyra väggar. Och pandemin har ju lett till ytterligare påfrestningar för de som redan är utsatta. Det kan exempelvis vara kopplat till sämre ekonomi eller psykisk ohälsa. Men än så länge är det jättesvårt att dra några färdiga slutsatser, säger Åsa Witkowski.
Flickor och unga kvinnor som redan tidigare var föremål för stark kontroll och ofrihet kan nu vara utsatta för fullständig kontroll.
Katarina Björkgren, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten
I dag tar kvinnofridslinjen emot i snitt 128 samtal per dygn. En ökning med tio procent sedan 2019. Men ökningen har varit konstant de senaste fyra åren berättar Åsa Witkowski. En av anledningarna, tror hon, är att fler i dag törs prata om våld i nära relationer och ämnet inte längre är lika tabubelagt som det varit tidigare.
Även på Jämställdhetsmyndigheten uppger man att risken för att utsättas för våld och hot ökar under en pandemi. Särskilt utsatta är unga flickor.
– Risken för våld mot barn och unga ökar i takt med begränsning av rörelsefriheten, inte minst för dem som lever i hedersrelaterat våld och förtryck. Skolan kan vara en fristad för dem. Flickor och unga kvinnor som redan tidigare var föremål för stark kontroll och ofrihet kan nu vara utsatta för fullständig kontroll, säger Katarina Björkgren, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten i ett pressmeddelande.
Om någon blir arbetslös, eller när oron finns för det, så förvärrar det situationen för kvinnor. Vi tycker oss se att utsattheten ökar.
Jenny Westerstrand, Roks
Både Jämställdhetsmyndigheten och Nationellt centrum för kvinnofrid menar att det behövs stora insatser för att komma åt problemen med våld i nära relationer. Särskilt med tanke på att delar av samhället stängts ned. Internationella siffror från FN visar på en femfaldig ökning av antalet samtal till olika stödlinjer i vissa länder under pandemin. De ekonomiska konsekvenserna som följt i coronavirusets spår kan bland annat leda till att möjligheten att ta sig ur en våldsam relation försvåras.
– Om någon blir arbetslös, eller när oron finns för det, så förvärrar det situationen för kvinnor. Vi tycker oss se att utsattheten ökar, säger Jenny Westerstrand som är ordförande i Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, till Arbetaren.
De har nu stämt Sverige för brott mot kvinnors mänskliga rättigheter då de tycker att samhället gör för lite för att skydda de flickor och kvinnor som utsätts för bland annat hot och våld.
Trots att Roks inte märkt av någon dramatiskt ökning i antalet kvinnor som hört av sig det senaste året är Jenny Westerstrand säker på att utsattheten ökat i takt med pandemin.
Roks ska därför inom kort genomföra en stor undersökning med hjälp av Statistiska centralbyrån, SCB, för att kartlägga situationen. Resultatet väntas inte bli klart förrän till hösten.
– När den pandemin väl släpper så tror jag att saker kommer att börja röra på sig mer. Nu tror jag att många som utsätts biter ihop, säger Jenny Westerstrand.
Hon förklarar samtidigt att många av de kvinnor som hör av sig till Roks upplever ett stort svek från samhällets sida. Därför vill hon att ansvariga myndigheter tar frågorna på betydligt större allvar.
– Vi tycker till exempel att det här med kontaktförbud borde användas betydligt flitigare än vad det görs i dag. Man ska inte behöva vänta på att en kvinna blivit halvt ihjälslagen innan den åtgärden sätts in. Både den och annan redan existerande lagstiftning borde användas mer.
Även Åsa Witkowski på kvinnofridslinjen tror att samtalen kommer att öka ännu mer när pandemin är över och isoleringen bryts. Då menar hon, krävs kraftiga åtgärder från myndigheternas sida, för att hjälpa de som drabbats. Det kan handla om allt från samtal på vårdcentraler, hos polisen eller vid möten med socialtjänst och Försäkringskassan. Alla måste hjälpas åt för att fånga upp de som råkat ut våld av en partner eller annan närstående.
– Vi vill naturligtvis utvärdera hur det sett under pandemin. Det är här är en oerhört viktig samhällsfråga och vi måste göra mer än vad som redan görs, säger Åsa Witkowski.
