– Det råder inget tvivel om att lagen i dag är tandlös. Den fungerar helt enkelt inte. Bara vår fackexpedition har haft kontakt med drabbade arbetslag på 20-30 byggarbetsplatser, människor som jobbat helt utan att få lön, säger Emil Boss, fackligt ombud på Stockholms LS av Syndikalisterna.
Svenskt rättsväsende följer inte internationella standarder och ställer för höga krav för att åtala och döma arbetsköpare för slavliknande utnyttjande av människor från andra länder. Det är slutsatsen i en rapport framtagen vid Örebro universitet för den mellanstatliga samarbetsorganisationen Östersjöstaternas råd.
Enligt rapporten har lagen om människohandel för tvångsarbete sedan införandet 2004 endast genererat fyra åtal, varav tre ogillades. Sedan 2012 har inte ett enda fall lett till åtal, trots hundratals anmälningar.
– Gärningsmän och kriminella företagare måste dömas. Det handlar om de utsattas upprättelse. Man kan inte signalera att man som företag har carte blanche, säger Endrit Mujaj, rådgivare på enheten mot människohandel på Östersjöstaternas råd.
Uppgifter om utländska arbetare som inte fått lön eller fått bo och arbeta under omänskliga förhållanden förekommer återkommande i media. Arbetaren har under bara detta år rapporterat om flera fall. Men enligt rapporten visar att av de över två hundra anmälningar för människohandel för tvångsarbete sedan 2013 ledde inte ett enda till åtal.
Problemet mycket mer utbrett är vad man ser i statistiken. Det hör man i samtal med facken, men också med myndigheter.
Endrit Muraj, rådgivare på enheten mot människohandel på Östersjöstaternas råd
Enligt Endrit Muraj visar rapporten att domstolarna bryter mot internationella standarder, såsom exempelvis den ILO-konvention som Sverige ratificerat. Detta genom att ställa betydligt högre krav på vad som ska betraktas som tvång. Samma sak gäller den lag mot människoexploatering som infördes 2018 och som genererade enbart två åtal, varav en blev en fällande dom.
Men enligt rapporten borde de åtalade i båda dessa fall kunnat fällas för det grövre brottet människohandel för tvångsarbete om rätten följt internationella definitioner.
– Det finns fall där åtal lagts ned eller där inte domstolen dömt för tvångsarbete eller människoexploatering med argumentet att det inte funnits tvång eftersom personen inte varit inlåst. Då tar man inte i beaktning att hot om våld, eller bara hot om att ringa migrationsverket, är en jättestark faktor, säger Endrit Mujaj.
Dessutom är Endrit Mujaj övertygad om att antalet inlämnade anmälningar inte speglar hur utbrett problemet med utländska arbetare som utnyttjas verkligen är. Den som redan känner sig hotad kanske inte vågar anmäla av samma rädsla som får de att känna sig tvungna att jobba.
De som kommer från länder utanför EU och arbetar utanför arbets- eller uppehållstillstånd har det oftast allra svårast, men även de med arbetstillstånd som är kopplat till anställning just hos den arbetsköpare som utnyttjar dem tvingas också resa hem om anställningen upphör.
– Problemet mycket mer utbrett är vad man ser i statistiken. Det hör man i samtal med facken, men också med myndigheter. De som utsätts för tvång är personer som ofta också tänker att det inte ligger i deras intresse ha med myndigheter och staten att göra, säger han.
