Amazon har på sitt FC i Passo Corese utanför Rom infört säkerhetsåtgärder mot covid-19 som gjort det ännu svårare för anställda att tala med varandra under skiften. Foto: Julia Lindblom

Pyjamasdagar och osäkra jobb – så funkar Amazons lager

Snart öppnar Amazon i Sverige, men vad är det för ett företag? Arbetaren reser från Amazons äldsta lager i Europa till ett av de allra nyaste och mest robotiserade, för att prata med arbetare och företagsföreträdare om arbetsförhållandena och företagskultur.

De senaste åren har Amazon under september månad anordnat en global välgörenhetskampanj till stöd för cancersjuka barn. På Amazons FC:s runt om i världen uppmuntrar företaget sina anställda att komma till skiften i pyjamas, eftersom de sjuka barnen tillbringar en stor del av tiden i sängen. Amazon delar inför välgörenhetsdagen, som går under namnet “Amazon Goes Gold”, ut foldrar med grafiska illustrationer om hur man bör klä sig anständigt.

Det går bra med en heltäckande pyjamas, men inte med ett nattlinne som slutar ovanför knäna. Det går bra att ha på sig en t-shirt med stålmannen-tryck, men inte en med sitt favoritbands logga. I Bad Hersfeld detta år ger Amazon bort fem euro till välgörenhet för varje anställd som kommer utklädd till skiftet. I italienska Passo Corese uppmuntrades manliga anställda under en liknande välgörenhetsdag förra året, “Movember”, att låta mustaschen växa ut i solidaritet med människor med prostatacancer.

Detta är några av flera återkommande tillställningar som Amazon arrangerar på sina lager varje år. Skruvade inslag som den så kallade ”Pyjamasdagen” är inte främmande i den företagskultur som representerar Amazon eller andra moderna företag, men det som utmärker Amazon som techföretag är att de har tusentals lagerarbetare i låglönesektorn.

Amazons lager kallas för ”Fulfillment centers”, FC:s, och finns utspridda i ett femtontal länder runt om i världen. När Amazon för över tjugo år sedan etablerade sig i Europa fokuserade de på den tyska marknaden. Att Amazon då valde att påbörja verksamheten i Bad Hersfeld var ingen slump. Staden genomkorsas av flera stora motorvägar i alla väderstreck och är en viktig nod i Tysklands logistiska nätverk. Från den lilla tågstationen går det regelbundet snabbtåg till Frankfurt såväl som till Berlin. Den vykortsvackra staden ligger med andra ord mitt i Tyskland. Här finns vindlande gränder, idylliska korsvirkeshus och en av Europas äldsta katedraler från medeltiden. 

Bad Hersfeld har genomgått många industriella förändringar genom åren. Staden hade tidigare en stor textilindustri, men är i dag alltigenom präglad av logistikbranschen. I Bad Hersfeld och dess omgivningar bor det i dagsläget omkring 30 000 personer. 3 500 av dessa, över 10 procent av befolkningen, arbetar på Amazon som också är den största arbetsgivaren i kommunen. Varje sommar reser kulturintresserade människor från hela Tyskland till den lilla staden. Då sätter kommunen upp en teaterfestival i de gamla katedralruinerna i stadsparken.

Evenemangsaffischerna sitter när jag besöker staden fortfarande uppsatta på elskåp och fasader. Amazons diskreta logga skymtar i kanten. Amazon har nämligen också inflytande över stadens kulturliv. Borgmästaren har en god relation till företaget som ger stöd till större evenemang som teaterfestivalen. Samtidigt försöker Amazon undvika att betala skatt i Tyskland, och slussa intäkterna vidare till Luxemburg där företaget har sitt högkvarter. 

Foto: Julia LindblomAmazons lager i Bad Hersfeld är ett av de äldsta i Europa. Det var i Bad Hersfeld som Amazon etablerade sig när de ville nå ut till den europeiska marknaden 1999.
Foto: Julia Lindblom
Amazons lager i Bad Hersfeld är ett av de äldsta i Europa. Det var i Bad Hersfeld som Amazon etablerade sig när de ville nå ut till den europeiska marknaden 1999.

Amazons pressekreterare Stephan Eichenseher hälsar mig välkommen i receptionen. Min ankomst registreras och jag får ett passerkort att hänga om halsen. Mittemot receptionen står ett konstgjort träd i vilket det hänger färgglada små lappar i snören. Det är önskningar och hälsningar som anställda fått skriva ned i samband med välgörenhetsdagen. 

Stephan Eichenseher nickar mot trädet och säger att det är förtjusande att så många dagen innan kommit till jobbet i pyjamas. Han visar mig in i ett studioliknande rum där besökare brukar samlas inför Amazons guidade turer. På väggen hänger en stor karta där Amazons alla FC:n i Tyskland finns utmärkta.

– Allting började här på Amazon i Bad Hersfeld 1999. Det här är ett Traditional FC. Det gäller för oss att ha standardiserade processer, men det finns såklart undantag, förklarar Stephan Eichenseher. 

Det finns olika kategorier av Amazonlager; Sortable, Non-Sortable och Mixed. Större och tyngre varor hanteras på de lager som klassificeras som ”Non-Sortable”, medan böcker, leksaker och mindre föremål hanteras som ”Sortable”. Kort och gott det mesta som ryms i Amazons svarta förvaringsboxar, de som på Amazonspråk kallas för ”totes”. 

I Bad Hersfeld på de två stora lagren handlar det dock om varor som kräver särskild hantering. På lagerenheten FRA1 hanterar man alkohol och drycker och på FRA3 hanterar man kläder och skor. I Amazons europeiska logistiska nätverk finns en noga planerad inventering över vilka produkter som hanteras på vilket lager. När konsumenter i Sverige handlar från Amazon är det därför långt ifrån säkert att varorna levereras från det kommande lagret i Eskilstuna under de arbetsförhållanden som kommer att råda där.

Foto: Julia LindblomStephan Eichenseher är pressekreterare för Amazon i Tyskland.
Foto: Julia Lindblom
Stephan Eichenseher är pressekreterare för Amazon i Tyskland.

Vi dröjer vid tavlan och pressekreteraren pekar ut det nybyggda robotiserade FC:t i Winsen för mig. Plötsligt kommer Stephanie Schreiber, högsta chef, så kallad ”General Manager” för Amazon i Bad Hersfeld, in genom dörren med andan i halsen.

Hon förklarar att hon precis varit på ett ”Birthday Roundtable” med sina deltidsanställda. Det är ett möte då anställda på Amazon som fyller år samma månad får möjlighet att träffa den högsta chefen under vad som ska föreställa avslappnade former. De dricker kaffe och äter tårta, men får också möjlighet att ställa frågor och komma med invändningar gällande arbetsmiljön.

Stephanie Schreiber berättar att de under mötet diskuterat air-condition, hur man ska motverka rökningen på parkeringen och att det numera saknas mikrovågsugnar i kantinen. 

– Vi tog bort mikrovågsugnarna på grund av brandrisken. Någon lagade mat med förpackningen på och en av mikrovågsugnarna höll på att fatta eld. I dag berättade jag varför de är borta och inte kommer tillbaka, förklarar hon med ett bestämt tonfall.

Jag frågar Stephanie Schreiber vad hon tänker om relationen mellan Amazon och Verdi. Sedan 2013 har fackförbundet kämpat för ett eget kollektivavtal och åtskilliga protester och strejker har genomförts på lager runt om i landet. 

– För det första måste du förstå att endast en liten del av vårt folk är fackanslutna. De flesta arbetar även under perioder av strejk, och är nöjda med sina jobb. Jag vill ha en god relation till mina anställda och till arbetsrådet. Det fungerar som en triangel, säger Stephanie Schreiber.

Foto: Julia Lindblom– Work Hard, det ligger i vårt DNA, säger Stephanie Schreiber, General Manager på FRA3 i Bad Hersfeld.
Foto: Julia Lindblom
– Work Hard, det ligger i vårt DNA, säger Stephanie Schreiber, General Manager på FRA3 i Bad Hersfeld.

Hur kan du hålla på med modern business som online-retail och arbeta med instruktioner från sextiotalet?

Stephan Eichenseher, pressekreterare för Amazon i Tyskland

I Tyskland är det lag på att så kallat arbetsråd får finnas på varje arbetsplats som har ett visst antal anställda. Arbetsrådet har också inflytande på arbetsplatsen och kan godkänna om arbetsgivaren ska avskeda eller anställa nya personer. Trots att Amazon officiellt inte förhandlar med Verdi och vägrar teckna kollektivavtal, har fackförbundet flera representanter i arbetsrådet och viss möjlighet att påverka arbetsplatsen.

Stephan Eichenseher säger att många anställda inom logistikbranschen säkert skulle tjäna mindre med ett kollektivavtal. 

– Vi har till exempel förmåner som aktier som du inte hittar i ett kollektivavtal. Kollektivavtalet som finns i Tyskland kommer från sextiotalet och har inte uppdaterats sedan dess. Jobbeskrivningarna passar inte in i den moderna världen. Hur kan du hålla på med modern business som online-retail och arbeta med instruktioner från sextiotalet? Det funkar inte. Därför säger vi att fackföreningar och Amazon inte passar ihop, säger Stephan Eichenseher.

Amazon använder flera metoder som de beskriver som personalinflytande. Förutom så kallade ”birthday roundtables”, finns en stor anslagstavla vid ingången till produktionsområdet som går under namnet ”The Voice of Associates”. För att få åtkomst till tavlan behöver man ange sitt användarnamn, och sedan skriva förslag och synpunkter på hur säkerheten kan förbättras. 

Foto: Julia LindblomHR-avdelningen på lagret i Passo Corese i Italien. Istället för fackliga skyddsombud menar Amazon att anställda kan utöva personalinflytande genom att bland annat skriva på en anslagstavla vid namn "The Voice of Associates".
Foto: Julia Lindblom
HR-avdelningen på lagret i Passo Corese i Italien. Istället för fackliga skyddsombud menar Amazon att anställda kan utöva personalinflytande genom att bland annat skriva på en anslagstavla vid namn “The Voice of Associates”.

Amazon har också en egen internvaluta som anställda belönas med om de arbetar övertid eller noterar säkerhetsrisker. I stället för fackliga skyddsombud kan anställda om de noterar en fara, till exempel att en kollega inte håller i ledstången när den går i en trappa, fylla i en blankett och belönas med så kallade ”swaggies”. Det går dock inte att lösa in sina hopsparade swaggies i pengar. I stället kan man köpa Amazons egen merch, som består av bland annat solglasögon i plast, vattenflaskor och t-shirts.

I just Bad Hersfeld har arbetsrådet lyckats avskaffa systemet med swaggies, genom att gå till en domstol och lyfta frågan om personintegritet och GDPR. Den interna valutan fungerar nämligen också som data som går att koppla till enskilda anställda. 

Stephanie Schreiber berättar att alla lokaler på FRA3 bär namn efter döda rockstjärnor, eftersom FRA3:s första general manager var en ”hardcore rockstar”. I det moderna Winsen är temat på lokalerna istället diskotek och barer. Stephanie Schreiber har själv valt att namnge en liten box efter Mozart. Den stora roboten som ska underlätta arbetet på lagret kallas för Chuck Berry.

Varje dag är ”Day one” här, som på vartenda FC.

Patricia Schade

Fyrtiofem minuter senare befinner jag mig på golvet i lagerbyggnaden. Patricia Schade arbetar som PR-assistent på Amazon i Bad Hersfeld och håller tourer för utomstående turister på Amazons lager två gånger om dagen, fem dagar i veckan. 

Foto: Julia LindblomPatricia Schade PR-assistent
Foto: Julia Lindblom
Patricia Schade PR-assistent

– Varje dag är ”Day one” här, som på vartenda FC. Nu börjar det närma sig helgen, så jag föreslår att vi fokuserar rundturen på Outbound-avdelningen, alltså det som ska levereras. Välkommen in i världens största walk-in closet, skrattar Patricia Schade.

Amazons lager är uppdelade i sektioner som bär samma namn världen över; Inbound och Outbound är de två viktigaste. Produkterna tas emot på Inbound-avdelningen och levereras vidare ut från Outbound-avdelningen. De placeras i de svarta boxarna, totsen. Det ”kaotiska systemet”, som tillämpas på Amazons FC:s, handlar om att så mycket utrymme som möjligt ska kunna frigöras.

Varorna sorteras inte utifrån sina respektive kategorier, utan systemet bygger på ett särskilt automatiserat inventeringssystem. Produkterna placeras till synes slumpvis på fria ytor, men i själva verket sorteras de med exakthet in i systemet med hjälp av streckkoder. Arbetet sköts med hjälp av tekniska algoritmer, och scannrar som registrerar streckkoderna på varorna. Detta gör att Amazon med exakthet kan mäta hur många varor som passerar mellan en lagerarbetares händer varje dag. Det kaotiska systemet gör det också svårt för de anställda att skapa sig en översikt över lagret och produktionsprocessen. Algoritmerna vet mer än arbetarna.

Foto: Julia LindblomChuck Berry kallas den grå robot som skymtas bakom stängslet. FRA3 är ett lager som inte är robotiserat i lika hög grad som andra FC:n.
Foto: Julia Lindblom
Chuck Berry kallas den grå robot som skymtas bakom stängslet. FRA3 är ett lager som inte är robotiserat i lika hög grad som andra FC:n.

FRA3 i Bad Hersfeld är Tysklands äldsta lager och därför inte i lika hög grad automatiserat som de nybyggda lagren. PR-assistenten presenterar mig för den legendariske roboten Chuck Berry, som hon beskriver som en ”specialkollega”.

– Chuck Berry bryr sig inte om hur tunga de här varorna är. Han ersätter inte de anställda, utan snarare behöver han anställda för att kunna fungera. Han behöver sina IT-kollegor och sina andra kollegor som hjälper honom.

Patricia Schade förklarar att varorna efter att ha hanterats i Bad Hersfeld ofta forslas vidare till ett annat FC i Tyskland, Tjeckien eller Polen. 

– Vi har endast modevaror här i Bad Hersfeld. En kund kanske till exempel beställer byxor till ett barn, och vill ha det i samma paket som en leksak. Då måste byxorna skickas vidare till ett FC någon annanstans och sättas ihop med leksaken, och först då skickar vi vidare paketet till kunden. På det här lagret har vi inte båda varorna. Men i Katowitz i Polen har de också kläder, säger Patricia Schade.

Foto: Julia LindblomPå FRA3 hanteras modevaror som kläder och skor. Om du beställer ett par skor från Tyskland, scannas och paketeras dessa med stor sannolikhet i Bad Hersfeld.
Foto: Julia Lindblom
På FRA3 hanteras modevaror som kläder och skor. Om du beställer ett par skor från Tyskland, scannas och paketeras dessa med stor sannolikhet i Bad Hersfeld.

Stefan Wampler har en blå bricka, en så kallad ”badge”, om halsen och arbetar som Operations Manager på Amazon i Bad Hersfeld. Han växte upp i staden och har nu arbetat på företaget i tio år. Stefan Wampler berättar stolt att han började som packare på första nivån, men nu efter universitetsstudier i logistik lyckats avancera till sjätte nivån. 

Foto: Julia LindblomVarje dag hanteras tusentals varor på Amazons lager i Bad Hersfeld. Scannern mäter hur många varor som passerar mellan en lagerarbetares händer varje dag.
Foto: Julia Lindblom
Varje dag hanteras tusentals varor på Amazons lager i Bad Hersfeld. Scannern mäter hur många varor som passerar mellan en lagerarbetares händer varje dag.
Foto: Julia LindblomStefan Wampler arbetar som Operations manager på Amazon i Bad Hersfeld.
Foto: Julia Lindblom
Stefan Wampler arbetar som Operations manager på Amazon i Bad Hersfeld.

Hierarkin på ett Amazon FC är strikt och arbetsdelningen på golvet tydlig. Förenklat kan man säga att de som packar, stuvar eller plockar befinner sig på första nivån. De kallas för ”pickers”, ”stowers” eller ”packers”. Därefter kommer så kallade ”leads”, som bär gula västar och fungerar som förmän. ”Area-managers” ansvarar över respektive avdelning under specifika skift, och därefter finns en så kallad ”Operations manager” som har större ansvar för Outbound- eller Inbound-avdelningen som helhet. Efter ”Operations Manager” finns det en ”Senior Operations Manager” som ansvarar för alla avdelningar och skift på ett visst område. Chefen på ett Amazonlager kallas för ”General Manager”.

– Jag ansvarar för hela Outbound: alltså picking-området, packing-området och shipping-området. Det är över 600 personer som jobbar på pick, pack och ship på det här skiftet just nu, så det är ganska många. Jag arbetade på pack-området i två och ett halvt år, sedan åkte jag till Madrid i fem månader för att hjälpa till att bygga upp deras Outbound-avdelning, säger Stefan Wampler.

Ungefär såhär ser arbetsdelningen ut på ett Amazon Fulfillment Center, FC.
Ungefär såhär ser arbetsdelningen ut på ett Amazon Fulfillment Center, FC.

I den italienska orten Passo Corese, två mil utanför huvudstaden Rom, bränner solen den här förmiddagen. Vi rör oss från det äldsta lagret i Tyskland, till ett av de nyaste och mest robotiserade lagren i Europa.

FC01 är det distributionscenter som ligger i anslutning till Italiens huvudstad Rom. Amazon etablerade sig i Piacenza i norra Italien, som är den mest industrialiserade delen av landet, för mer än tio år sedan. När lagret FC01 öppnade ville man också nå ut till den södra delen av landet. Det är numera ett av de mest moderna och robotiserade Amazonlagren i Italien.

Foto: Julia LindblomFC01 är ett av de mest robotiserade och automatiserade lagren i Italien. Det ligger i den lilla orten Passo Corese cirka två mil från huvudstaden Rom.
Foto: Julia Lindblom
FC01 är ett av de mest robotiserade och automatiserade lagren i Italien. Det ligger i den lilla orten Passo Corese cirka två mil från huvudstaden Rom.

När det invigdes i oktober 2017 sände den italienska statstelevisionen ett långt inifrån lagret-reportage till musiken av Kraftwerks ”We are the Robots”. Den 20 kvadratkilometer stora byggnaden färdigställdes på mindre än två år, på ett område där man tidigare bedrivit arkeologiska utgrävningar.

I Passo Corese var arbetslösheten stor innan Amazons etablering. Många ungdomar som i dagsläget arbetar på lagret har flyttat från andra orter i södra Italien i jakten på jobb. 

Francesca Gemma är 30 år och har arbetat på Amazon i tre år. Hon bor i den lilla byn Collevecchio som ligger fyrtio minuters bilfärd från lagret i Passo Corese. Flera av hennes jämnåriga vänner har lämnat byn eftersom det är svårt att få jobb, och när Francesca genom ett bemanningsföretag blev erbjuden anställning på Amazon tackade hon ja direkt. I dag har hon ett fast kontrakt, vilket också gör att hon vågar engagera sig fackligt.

Foto: Julia LindblomDe gula hyllrobotarna används framförallt på de mer robotiserade av Amazons lager. Så fort en robot är färdigpackad med varor skjutsas den iväg av sig själv i hög hastighet.
Foto: Julia Lindblom
De gula hyllrobotarna används framförallt på de mer robotiserade av Amazons lager. Så fort en robot är färdigpackad med varor skjutsas den iväg av sig själv i hög hastighet.

– Amazon har så många bemanningsanställda som arbetar under osäkra förhållanden. Folk blir inringda bara någon dag i förväg, och av rädsla att förlora jobbet tackar de alltid ja till passen. Om du istället för en grön vill ha en blå badge, som innebär en fast anställning, måste du anstränga dig extra hårt. I början vågade jag inte ens gå på toaletten, säger Francesca Gemma.

Hon menar att Amazon är fixerade vid produktivitet. 

– Du kan få en varning om du bara kommer en minut för sent till din arbetsstation. Men trots att du gör allting perfekt är det inte alls säkert att kontraktet förnyas, säger Francesca Gemma och fortsätter:

– Att som jag arbeta på packavdelningen är monotont och robotarna skjutsar ständigt fram nya varor. Det handlar inte bara om fysisk uthållighet, utan också mental.

Foto: Julia LindblomFrancesca Gemma har arbetat på lagret i Passo Corese sedan öppningen 2017. Hon bor i den lilla byn Collevecchio utanför Passo Corese, där det råder brist på jobb.
Foto: Julia Lindblom
Francesca Gemma har arbetat på lagret i Passo Corese sedan öppningen 2017. Hon bor i den lilla byn Collevecchio utanför Passo Corese, där det råder brist på jobb.

Amazon har ett särskilt sätt att sköta sina sociala medier i Italien. Anställda får under kortare perioder betalt för att under arbetstid svara på de kommentarer på Facebook där företaget kritiseras eller omnämns. De får också i uppgift att ge positiva motbilder när arbetsvillkoren och arbetsmiljön kritiseras. Dessa kallas för ”social medie-ambassadörer” och får samma låga timlön som när de arbetar i pack- eller andra avdelningar.

En genomsnittlig månadslön efter skatt ligger för en lagerarbetare i Italien på omkring 1250 euro. Skiften varar i cirka 8 timmar och varierar mellan morgon, eftermiddag, natt och dag, timersättningen blir 15 procent högre om man arbetar natt.

Många lageranställda vågar inte ställa upp på intervju av rädsla att förlora jobbet. Tills nyligen fanns det inte heller någon facklig organisering i Passo Corese.

Foto: Julia LindblomAmazon har under coronapandemin infört social distansering i högre grad på golvet.
Foto: Julia Lindblom
Amazon har under coronapandemin infört social distansering i högre grad på golvet.

Om de lyckas få igenom Proxemics här i Italien är detta allvarligt, eftersom det innebär övervakning på en helt ny nivå.

Alessandro Peschi, lagerarbetare på Amazons FC i Passo Corese

Alessandro Peschi är 28 år och har liksom många av sina kollegor flyttat från Kalabrien i södra Italien för att arbeta på Amazons lager i Passo Corese. Han berättar att säkerhetsföreskrifterna mot covid-19 ytterligare försvårat det för anställda att ha social kontakt på lagergolvet.

– Säkerhetsåtgärderna som Amazon infört mot pandemin har i dagsläget ingen tidsgräns. Amazon har skapat en situation som gör att vi även efter pandemin kan få se social distansering på golvet, säger Alessandro Peschi.

Foto: Julia LindblomAlessandro Peschi flyttade från Kalabrien för att arbeta på Amazons lager i Passo Corese.
Foto: Julia Lindblom
Alessandro Peschi flyttade från Kalabrien för att arbeta på Amazons lager i Passo Corese.

Han berättar att företaget nu försöker driva igenom ett säkerhetssystem vid namn ”Proxemics”, för att skapa social distansering på golvet och undvika att folksamlingar skapas. Proxemics har utformats av Amazons egna AI-experter och togs i bruk i mars. Systemet, som bygger på kameraövervakning, finns nu i lagerbyggnader runt om i världen.

– Om de lyckas få igenom Proxemics här i Italien är detta allvarligt, eftersom det innebär övervakning på en helt ny nivå. Men på de ställen där det finns facklig organisering är det svårare att få igenom det nya säkerhetssystemet.

Elena Cottini är pressekreterare på Amazon i Italien. Hon säger att företaget inte kontrollerar enskilda anställda, utan ser till helheten.

– Vi tar den stora datan från avdelningarna för att se om målen uppnås, säger Elena Cottini. 

Foto: Julia LindblomRast på Amazons lager i Passo Corese. På väggen står företagets motto "Work hard, Have fun, Make history" målat.
Foto: Julia Lindblom
Rast på Amazons lager i Passo Corese. På väggen står företagets motto “Work hard, Have fun, Make history” målat.

Alessio Giuiusa, som vid tidpunkten för intervjun var Amazons General Manager i Passo Corese, instämmer och menar att företaget snarare ser till individuella beteenden när det kommer till säkerhetsrisker.

– Det kan handla om att en anställd har håret utsläppt, vilket kan utgöra en säkerhetsrisk. Då kan en manager komma och ge personen i fråga en hårsnodd, påpekar Alessio Giuiusa. 

Foto: Julia LindblomMassimo Pedretti är facklig representant för CGIL och organiserar Amazonarbetare i Lazio-regionen i Italien.
Foto: Julia Lindblom
Massimo Pedretti är facklig representant för CGIL och organiserar Amazonarbetare i Lazio-regionen i Italien.

Massimo Pedretti är facklig representant för CGIL och organiserar Amazonanställda i Lazioregionen, där huvudstaden Rom ligger. Han säger att det är svårare för facket att ha närvaro på Amazon i södra Italien. När Amazon startade upp i Turin i norra Italien tog det endast någon månad innan en facklig närvaro fanns på lagret, men i Passo Corese utanför Rom tog det närmare två år. Detta trots att Amazon enligt den italienska arbetslagen är skyldiga att förhandla med de stora facken CGIL och UIL.

Massimo Pedretti säger att Amazon ändå undviker förhandlingar och driver igenom bonusar och lönepåslag månader efter att facket föreslagit dem, så att dessa ska framstå som företagets egna initiativ. 

Men Amazon genomför enligt honom också omorganiseringar som kan få ödesdigra konsekvenser för hela den italienska arbetsmarknaden. 

– Just nu försöker Amazon få igenom att deras leveransbud i Lazio också ska arbeta på söndagar. I det logistiska kollektivavtalet står det inte uttryckligen att man inte får jobba på söndagar, utan endast sex dagar i veckan. Om Amazon lyckas driva igenom detta kommer alla andra logistikföretag ta efter, och så har man förändrat villkoren för en hel bransch, säger Massimo Pedretti.

Foto: Julia Lindblom Amazon håller i en utbildning för de som fått anställning på företaget. Numera hålls utbildningen online på grund av coronapandemin.
Foto: Julia Lindblom
Amazon håller i en utbildning för de som fått anställning på företaget. Numera hålls utbildningen online på grund av coronapandemin.

Nu i veckan, den 15 september 2020, var det återigen dags för välgörenhetsdagen Amazon Goes Gold. Det senaste mer lekfulla initiativet i Passo Corese ägde rum i slutet av januari, strax innan coronapandemin bröt ut. Det var ett träningspass som gick under parollen ”Amazon Olympics”.

Den dåvarande HR-chefen och lagerchefen klädde under evenemanget ut sig i färgstarka åttiotalstrikåer och peruker. De uppmuntrade anställda på lagret att göra hundratals situps och upphopp innan skiften. 

– De här tillställningarna är menade att göra arbetsplatsen rolig, och kanske får en att skratta för en dag. Men i stället för en dag med pyjamas på jobbet skulle trygga anställningar och värdiga löner vara att föredra, säger Massimo Pedretti.

Julia Lindblom

Publicerad Uppdaterad
2 hours sedan
Poeten Jesper Lundbys veckovers i Arbetaren. Foto: Nicklas Thegerström / TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Rätten att lata sig

Vila nu, lilla proletär.
Tids nu får du slava.
Den ljuva sommartid är här.
Häll i dig lite cava.

Tacka mormorsmors och farfarsfars strid
som denna din ledighet givit dig
genom att stå upp, som de på sin tid,
för rätten att lata sig.

Eller ligg still i gräset, ljuvligt slö
och ge blanka fan i alla måsten.
Robot ska flyta på rygg i en sjö.
Säg hej och välkommen till rosten.

Och du som slavar genom dagen så het,
utan semester sommaren som julen,
sno dig en rast när ingen ser, för alla vet
att frihet smakar ännu bättre stulen.

Publicerad
2 days sedan
”Det krävs omedelbara insatser för att kartlägga och skydda de kvarvarande ur- och naturskogarna”, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall. Foto: Anders Wiklund/TT, Björn Nordqvist

De sista oskyddade naturskogarna på väg att försvinna

Enbart tre av åtta partier vill ge de sista oskyddade naturskogarna i Sverige ett strikt skydd till 2030. Det visar Naturskyddsföreningens valenkät. Inget av de stora partierna svarar ja på vår fråga om att kartlägga och skydda ur- och naturskogarna till 2030. Det innebär att dessa viktiga skogar nu riskerar att försvinna, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall.

Tillståndet för den biologiska mångfalden i Sveriges skogar är allvarligt. Förutom i det fjällnära området finns ur- och naturskogar bara kvar som öar i landskapet, och mer än tusen skogslevande arter är hotade. 

Ur- och naturskogar är avgörande för att bevara hotade arter, stabila ekosystem och som kolsänkor. Men stora delar av detta naturarv går förlorat i snabb takt. De ekologiska värden som byggts upp under århundraden kommer inte kunna återskapas inom överskådlig tid, om ens någonsin. 

Alla ur- och naturskogar i EU ska vara strikt skyddade till år 2030. Om Sveriges åtaganden om strikt skydd ska nås krävs omedelbara insatser med kartläggning och skydd. Annars riskerar dessa skogar att avverkas. 

Oroväckande svar från riksdagens partier

Inför valet frågade Naturskyddsföreningen därför samtliga riksdagspartier om de ställer sig bakom förslaget att kartlägga alla ur- och naturskogar och säkerställa ett strikt skydd senast 2030. Resultatet är oroande. Endast tre av riksdagens åtta partier ställer sig bakom förslaget, och ingen av de stora partierna säger ja. Detta innebär att det ännu är långt till riksdagsmajoritet för förslaget. 

Ur-och naturskogar är några av de mest värdefulla ekosystemen för biologisk mångfald i Sverige och Europa. Eftersom lagen inte stoppar avverkning av ur- och naturskogar är risken stor att dessa ovärderliga skogar fortsätter att gå förlorade. Och avverkningstakten bara ökar. De senaste fyra åren har avverkningar i skogar med höga naturvärden ökat med hela 400 procent, enligt den ansvariga myndigheten Skogsstyrelsen. Samtidigt har riksdagen nyligen beslutat om regellättnader för skogsbruket, vilket riskerar att förvärra situationen ytterligare.

Det krävs omedelbara insatser för att kartlägga och skydda de kvarvarande ur- och naturskogarna. Det är både obegripligt och mycket oroande att majoriteten av partierna inte vill detta. Nu är det upp till politiken att ta ansvar. 

Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen

Publicerad
1 week sedan
Kusra på norra Västbanken ligger mellan bosättningen Migdalim och den olagliga utposten Esh Kodesh. Det är en av de palestinska byar som har störst problem med bosättarvåld. Palestinierna kan inte göra mycket för att försvara sig mot bosättarna. Mannen på bilden hoppas att ett staket åtminstone ska fördröja dem. Foto: Yvonne Åsell / TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Huset

Det var en gång ett hus.
Det stod i östra Jerusalem.
I huset fanns ett särskilt ljus,
som det alltid gör i nåns hem.

Så länge hade huset tillhört släkten
att många små i det lärt sig gå,
blivit stora, flyttat ut och sen
kommit dit med sina egna små.

Nu bilar en pappa bort betongen,
ett golv han gjöt när dottern var fem
för att slippa betala rivningen
som staten beordrat av hans hem.

Förra veckan tog han ner taket.
Väggarna slog han ut igår.
Det sades att huset saknade ett
bygglov hans folk aldrig får.

Varför det blev som det blev
är en grym historia, och en lång,
och sagan om huset som orättvisan rev
blev därför att det var en gång.

Publicerad Uppdaterad
1 week sedan
Arbetsplatsolycka utanför Jönköping
Mannen fördes akut till sjukhus med svåra skador. Foto: Johan Nilsson/TT

Man svårt skadad efter olycka på industriområde i Jönköping


En person har förts till sjukhus med svåra skador efter en allvarlig arbetsplatsolycka i ett industriområde strax utanför Jönköping under måndagseftermiddagen.

Det var strax innan 13 på tisdagen som larmet kom till räddningstjänsten. En man hade då fått tunga föremål över sig vid ett företag i Torsvik söder om Jönköping. Både polis och räddningstjänst kallades till platsen och mannen fördes akut till sjukhus med allvarliga skador. 

Olycksplatsen inne på industriområdet har nu spärrats av och en utredning om arbetsplatsolycka har upprättats av polisen.

Publicerad Uppdaterad
1 week sedan
EU-migranter nekas svensk sjukvård
Organisationen Läkare i Världen har träffat flertalet av de 129 personerna som nekats svensk sjukvård. Foto: Emil Langvad/TT och Johan Nilsson/TT

Hård kritik mot Sverige: EU-migranter nekas vård


EU-migranter i Sverige har vid upprepade tillfällen nekats nödvändig vård. Det här slår Europeiska kommittén för sociala rättigheter nu fast efter en anmälan från organisationerna Läkare i Världen och Amnesty.

– Att svenska staten kränker en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna är fullständigt oacceptabelt, säger Anna Johansson, generalsekreterare på Amnesty Sverige i ett uttalande till Svt.

Det rör sig om allt från unga kvinnor som nekats abort till personer som misshandlats men motats bort från vårdkliniker och sjukhus på grund av deras ursprung. Totalt har Amnesty och organisationen Läkare i Världen, som träffat flertalet av personerna bakom de anmälda fallen, anmält den svenska staten för 129 fall där EU-migranter inte fått den vård de har rätt till.

Nu slår Europeiska kommittén för sociala rättigheter fast att Sverige brustit på flera punkter och kritiserar samtidigt staten för diskriminering.

Regeringen tillbakavisar dock anklagelserna men den kristdemokratiska sjukvårdsministern Elisabet Lann skriver i en kommentar till Svt att de nu kommer analysera rapporten och invänta rekommendationer från EU:s ministerråd.

Enligt Amnesty beror problemet med nekad vård på att många redan utsatta EU-migranter saknar det europeiska sjukföräkringskortet som ger rätt till subventionerad vård. Det här på grund av diskriminering i hemländerna.

– Det egna landet har självklart ett ansvar att lösa den här situationen. Men nu handlar det om vad Sverige har för ansvar för att säkerställa att människor får rätt till vård som inte kan vänta, säger Anna Johansson till Svt.

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan

Sommarhälsning – ta hand om er i värmen!

Hallå!

Här kommer en hälsning från mig (Alexandra) i Stockholm. Greta befinner sig i Köpenhamn där hon står inför rätta tillsammans med flera andra studenter efter en fredlig protestaktion på universitetet för två år sedan (!), där de krävde att universitetet skulle avbryta sina samarbeten med israeliska universitet.

– Vi står inför rätta medan de verkliga brottslingarna – de som skapar död och förstörelse – och företag och institutioner som hjälper dem, går fria, sa hon på den första rättegångsdagen.

Det är mycket farligt i stora delar av Europa nu, som många av er säkert har läst. Som Aftonbladet skriver upplevde minst 101 miljoner européer temperaturer på över 35 grader under torsdagen. Över 200 värmerelaterade dödsfall har konstaterats i Spanien och hundratals har drunknat i Frankrike. Även Italien rapporterar döda i anslutning till hettan. 

Som jag skrev i en krönika häromdagen hade en 33-årig mamma just kommit hem efter att ha varit och handlat i Carpentras i sydöstra Frankrike i måndags, när hennes två pojkar – en tvååring och en fyraåring – sprang iväg och busade. De gick in i familjens bil och stängde om sig. Dörrarna gick i baklås och eftersom temperaturerna i landet just nu är rekordhöga räckte det med en kort stund, enligt mamman tio minuter eller en kvart, sedan var det för sent. Obduktionen visade att pojkarna dog av ”långvarig exponering för extrem värme”.

Igår hände samma sak i en förort till Paris. En treårig pojke dog.

Det skrämmer mig enormt att det verkar som att inte ens den här typen av fruktansvärda händelser leder till de samtal vi skulle behöva ha – varken i politiken eller i våra personliga liv. Ett och annat inlägg dyker upp som handlar om hur dåligt förberedda vi tycks vara, att klimatanpassningen behöver förbättras. Men det är som att vi helt bortser från det centrala: att utsläppen ökar i en situation när det som krävs är akuta, dramatiska minskningar.

Det är som ett badkar. Vårt badkar är redan fyllt upp till kanten. Eftersom utsläppen stannar i atmosfären i hundratals eller tusentals år så räcker det inte att minska utsläppen – kranen behöver skruvas åt helt. Istället vrider vi alltså upp den och den står nu under högre tryck än någonsin. Givetvis behövs stora anpassningsåtgärder och i det akuta läget behöver fokus ligga på att rädda de människor som hotas av värmen. Men den viktigaste anpassningen är att fokusera på det som FN:s klimatpanel redan 2018 sa krävdes:

Snabba, genomgripande och aldrig tidigare skådade förändringar i varje del av våra samhällen.

Nu tar bloggen en liten paus (om inget oförutsett händer) och är tillbaka i när valrörelsen drar igång igen i augusti. För den som har missat kan jag tipsa om att sommarläsa vad 83-åriga Kader hade att säga i sin väljarintervju. Ett kort utdrag här:

– Det finns fina människor i Sverige som tänker och bryr sig om vad som händer i Palestina och andra länder. Men det politiska klimatet är inte som förr, inte som när jag kom till Sverige. Sverige var det bästa landet i hela Europa. Med ekonomi, med jobb. Folk var vänliga. Men inte nu längre. Jag vet inte varför men Sverige har förändrats mycket. Det var bättre förr.

Ta hand om er under sommarveckorna – svalka er ordentligt! Och hoppas ni får ha viktiga, riktiga samtal med varandra! 

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
Poeten Jesper Lundbys veckovers i Arbetaren. Naina Helén Jåma/TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Den riktige mannen

Den riktige mannen, han försörjer sin familj
– men just den här bara har ingen.
Han undrar så varför, han tänker sig trött,
han söker så hårt efter sanningen.

Ge honom bara ett enkelt svar,
en klar manual han kan följa.
En självklarhet som från självförakt ren
den riktige mannen kan skölja.

Vem vet vart din hjärna tog vägen
framför datorn där i ensamhet?
Vad gror i någon som inte duger?
Vad växer, vad såg du – vem vet?

Allt är en jävla röra, men
kom sätt dig med oss andra här.
Låt oss tala som vänner om
vad ”riktig” och ”människa” är.

Jag tror det är någon som lyssnar,
som hjälper någon annan i nöd.
En som räddar en annan människa
från en orättvis onödig död

– vad tror du?

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
"De enda som tjänar på hög arbetstid är de som lever på att arbetare är utmattade." Foto: Björn Larsson Rosvall/TT. Montage: Arbetaren

Amalthea Frantz:
Nu är företagarna på defensiven

Fler och fler arbetsköpare verkar känna sig hotade av att människors arbetstid kan kortas framöver. Det är ett av få goda tecken i tiden. 

I dagarna börjar Almedalsveckan på Gotland. Ofta utskälld för att vara ett enda kindpussande mellan politiker och storföretag, ett spel som bevakas orimligt mycket av stora medier (nej, vi på tidningen Arbetaren prioriterar inte att åka dit i år heller). 

Samtidigt har det under hela Almedalsveckans historia gjorts engagerade försök att skapa något annat, lyfta röster underifrån. Och vad som letar sig in i programmet säger i bästa fall något om vilka frågor folk bryr sig om på riktigt. 

I år är arbetstidsförkortning en sådan het fråga, sammanfattar tidningen Lag och avtal. Till exempel ordnar arbetsköparorganisationen Teknikföretagen ett seminarium med den defensivt ängsliga rubriken ”Välfärd kräver arbete – varför låtsas vi annat?”. 

Livsviktiga frågor

De senaste åren, för att inte säga decennierna, har den från början mycket ojämlika maktbalansen på arbetsmarknaden tippat mer och mer åt ena sidan: arbetsköparnas, företagsägarnas. Samtidigt som den andra sidan, de anställda, har sett anställningsskyddet urvattnas totalt, medan S-regeringar lagstiftat mot facklig kamp och välfärden monterats ner.

Frågor som i praktiken påverkar anställdas hälsa har länge drivits underifrån, av många fackligt aktiva, och faktiskt även officiellt av ett flertal stora fack: generellt kortad arbetstid, slopat karensavdrag. Men i relativ tysthet. 

Så började det hända något under förra årets avtalsrörelse. Ämnet kortare arbetstid kom upp i ljuset, trots att LO valde att utreda i stället för att kräva. Ett utspel från LO om förhandling med Svenskt Näringsliv kom i stället nu i våras, och möttes förstås med ett ”nej”. Men ämnet letade sig ändå in på förskräckta borgerliga ledarsidor.

Öka pressen underifrån

Fler och fler känner det vansinniga arbetstempot i kroppen. Och i hjärnan. Varför ska vissa slita ut sig, och till exempel ofrivilligt gå ner till deltidslön, samtidigt som de arbetslösa skuldbeläggs och straffas?

Nu pressas krav upp till ytan, inte bara till stora medier utan också till valrörelsen. S, V och MP vill alla ta bort karensavdraget (som inte alls är någon självklarhet i många andra länder). Även partier på högerkanten har börjat öppna för en förändring. 

Miljöpartiet har länge haft kortare arbetstid i sitt program. I år väljer högerliberala Dagens industri att propagera mot just detta.

Inom Socialdemokraterna behandlas frågan om arbetstidsförkortning som vanligt med tvekan, otydlighet och utredningar – men trycket underifrån ökar. 

Det måste öka än mer. Överallt, oavsett vad man röstar, eller inte röstar, på. Låt inte politiker och centralorganisationer begrava frågan igen. 

Mer tid för livet skulle gynna alla anställda, och i förlängningen även sjukskrivna och arbetslösa. 

De enda som tjänar på hög arbetstid är de som lever på att arbetare är utmattade, och samtidigt livrädda för att bli av med jobbet. 

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan
Poeten Jesper Lundby skriver veckoverser i tidningen Arbetaren. Claudio Bresciani/TT. Montage: Arbetaren.

Veckovers: Vi kallar det demokrati

Halverade priser på bensin och bussar
ända fram till fjortonde september!
Åt alla små barn gratis Kristersson-pussar!
Grönare gräs! Flera stränder!

Kärnkraft! Vindkraft! Hallonsaft!
Förbjud midsommarstång till jul!
Personaltäthet? Goddag yxskaft!
Inför straffskatt på att vara ful!

Riksdagsspärren lurar i vassen.
Valfläsket brinner! Rösta rätt!
Jag blev Hufflepuff i valkompassen.
Röstboskapen grillas på spett.

Söndagskvällsöppet på Bolaget!
Nyckelring och karamell gratis! Titta!
En kondom med vår logga till samlaget?
Vårt parti skyddar dig bäst från smitta!

Väck från de döda Arne Weise!
Tillverka fossilfritt stål av piss!
Installera i Kebnekaise
världens snabbaste hiss!

Till hösten blir boskapen bitter.
Vi minns, nu när det faller löv,
att höger och vänster skinka sitter
fortfarande på samma röv.

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan
Arbetarens och Tidskriften Klass chefredaktörer Amalthea Frantz och Beata Hansson. Foto: Joel Kellgren

Mer plats för berättelser underifrån

Arbetarens prenumeranter kommer framöver få ta del av noveller från Tidskriften Klass, som ges ut av Föreningen Arbetarskrivare.

– Det skönlitterära har i stort sett försvunnit från kultursidorna, Arbetaren inräknad. Går man längre tillbaka har vi en stolt historia av att publicera unga lovande arbetarförfattare, så för oss innebär det här samarbetet en möjlighet att återigen plocka upp just det, säger Amalthea Frantz, chefredaktör på Arbetaren apropå det nya samarbetet med Tidskriften Klass. 

– Klass publicerar så många bra noveller, och att låta fler ta del av deras rika material känns otroligt viktigt, fortsätter hon.

Mer plats för berättelser underifrån – det är syftet med Arbetarens nya samarbete med Tidskriften Klass. Samtidigt som skönlitteraturen ges mindre utrymme i offentligheten är det fler som skriver, och behovet av arbetarperspektiv är stort.

Ömsesidig injektion med energi

– Två redaktioner når ut till fler än vad en gör, och tillsammans ska vi se till att fler kan ta del av samtida arbetarlitteratur. Det blir en ömsesidig injektion med energi, säger Beata Hansson, chefredaktör på Tidskriften Klass. 

Samarbetet innebär att Arbetaren kvartalsvis kommer att publicera noveller och dikter från Föreningen Arbetarskrivare, som ger ut Tidskriften Klass. Först ut är novellen Skyddsökande av Karim Taghana, lärare och översättare från svenska till kurdiska.

Den som tycker om novellen får hålla utkik, ryktet säger att Taghana i detta nu arbetar på sin debutroman. 

Publicerad