I början av juni gick de fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco tillsammans med arbetsköparna i Svenskt Näringsliv och dess branschorganisationer ut med en överenskommelse om inskränkningar i strejkrätten.

Samarbetet och skrivningarna var ett sätt att förekomma betänkandet från den statliga utredning som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tillsatt.

I samband med att den statliga utredningens planer blev kända genomförde Arbetaren en enkät där 12 av 14 LO-förbund sade bestämt nej till eventuella inskränkningar av konflikträtten – ställningstaganden som tycktes vara som bortblåsta när det var dags för LO att underteckna överenskommelsen med Svenskt Näringsliv.

Valet var mellan pest och kolera, och jag hade hellre sett att det inte behövts.

Mikael Johansson, förbundsordförande för Målareförbundet

Nu kan Arbetaren presentera en uppföljande rundringning bland LO-facken. Det märks en stor skillnad på hur förbunden förklarar sitt fotbyte – det pendlar från beskrivningar om att ha tvingats välja mellan två onda ting, till att förbundet inte alls ändrat sig, även när ett ”nej” blev ett ”ja”.

– Valet var mellan pest och kolera, och jag hade hellre sett att det inte behövts. Vi gör det i ljuset av att det finns en statlig utredning som kommer lägga förslag, säger Mikael Johansson, förbundsordförande för Målareförbundet.

–  I stunden måste man fatta beslut efter vad man tror är bäst. Vad vi ytterst ville var att skydda konflikträtten.

Hur har responsen varit från medlemmarna?

– Den respons vi fått har varit negativ, säger Mikael Johansson.

Sedan det blev uppenbart för medlemmarna att de tolv LO-förbunden bytt åsikt har klubbar och enskilda protesterat, då de menar att deras fackliga företrädare på nationell nivå gett efter för lätt.

– Medlemmarnas reaktioner är blandade, allt från förståelse till ilska, vilket är förståeligt, säger Tommy Wreeth, förbundsordförande för Transport.

Hotell- och restaurangfacket, HRF, tog så sent som i maj kongressbeslutet att ta avstånd från försämringar av strejkrätten. Arbetaren kunde rapportera att flera HRF-klubbar rasade när överenskommelsen blev offentliggjord.

HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt säger att ställningstagandet var ett nödvändigt ont för att undvika ett riksdagsbeslut. Hon har också mött nöjda medlemmar.

”De medlemmar jag har varit i kontakt med har överlag haft en positiv inställning till överenskommelsen. Självklart har jag noterat att det har riktats kritik från vissa håll och personer, men min bild är att de flesta anser att överenskommelsen var det mest rimliga i den här situationen”, uppger Malin Ackholt i en skriftlig kommentar till Arbetaren.

Många beskriver hur det varit ganska tyst från de egna medlemmarna.

– Vi har inte fått några formella invändningar från medlemmar eller förtroendevalda, säger Per Bardh, avtalssekreterare på Handelsanställdas förbund, Handels.

Vi har skrivit på för att vi som förbund anser att uppgörelsen försvarar strejkrätten – inte inskränker den.

Lenita Granlund, avtalssekreterare, Kommunal

Handels är också ett i raden av förbund som numera framhåller att överenskommelsen inte egentligen innebär någon försämring – åtminstone kan de inte se några försämringar för sitt förbunds medlemmar. Kommunal är på samma linje.

– Vi har skrivit på för att vi som förbund anser att uppgörelsen försvarar strejkrätten – inte inskränker den, kommenterar Lenita Granlund, avtalssekreterare för Kommunal.

Även Elektrikerna, Livs och GS-facket säger att överenskommelsen inte innebär en försämring av strejkrätten.

– Jag var personligen väldigt skeptisk till att det skulle gå att hitta förslag till ny lagstiftning som inte rubbade maktbalansen i övrigt, men det tycker jag att förslaget har lyckats med. Vi har inte ändrat oss. Det uppfyller krav och förväntningar vi hade på den här frågan, säger Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS.

Pappers är inne på en liknande linje, även om förbundsordförande Matts Jutterström är mycket kritisk till den statliga strejkrättsutredningen.

– Utredningen skulle aldrig lagts fram, men sedan började den och vi har inte haft kläm på var den landat. Den skulle kunna bli etter värre om man inte gjort en överenskommelse med arbetsgivaren, säger han.

Han fortsätter:

– Eftersom vi är med i LO så undertecknade vi huvudavtalet, och har vi varit bundna av de här reglerna innan. Så i sak tycker jag inte att vi ändrat oss.

Musikerförbundet menar att det var viktigt att det var en enig LO-styrelse som fattade beslutet.

–  Och vi stöder LO-styrelsens beslut i en sådan viktig fråga, säger Jan Granvik, Musikerförbundets förbundsordförande.

På Fastighetsanställdas förbund, Fastighets, säger förbundsordförande Magnus Pettersson att det är positivt att arbetsmarknadens parter tagit ansvar, men också att hela förloppet inte var önskvärt.

–  I grunden är jag både bekymrad och emot att allt detta startade, säger Magnus Pettersson.

Transports ordförande Tommy Wreeth menar att förbundet fortfarande i grunden är emot att inskränka strejkrätten.

–   Men frågan var tvungen att hanteras mellan parterna, det såg vi som ett mindre dåligt alternativt.

Genom LO har 14 av 14 förbund sagt ja till inskärningar i strejkrätten via överenskommelsen som lanserades den 5 juni. Arbetaren har haft kontakt med tolv förbund efter överenskommelsen, och sökt övriga två.