Arbetarna på vingården Leeuwenkuil, som egentligen är flera sammanhängande gårdar, lever och arbetar under förhållanden som inte ens är tillåtna i Sydafrika. I en rapport från det sydafrikanska lantarbetarfacket CSAAWU dokumenteras allvarliga missförhållanden.
– Den här gården vinner priser för sina viner, men de som producerar vinet utnyttjas. Ägarna behandlar inte arbetarna som människor, säger Boitumelo Ramahlele, arbetsmiljöinspektör på CSAAWU.
Arbetaren tog del av rapporten från CSAAWU i december förra året och avrapporteringen från aktivister i kampanjen Rättvis vinhandels besök i februari och mars i år. Egna observationer och vittnesmål från de anställda visar att besprutning av starka kemikalier genomförs utan skyddsutrustning. Vissa arbetare utför arbetsuppgiften i sina privata kläder och utan munskydd.
Leeuwenkuil var en av de gårdar som uppmärksammades i SVT:s Uppdrag Granskning 2016. Programmet väckte stor debatt, men dokumentationen från fackets inspektion i december förra året visar att missförhållandena fortsätter på gården.
Bilder i rapporten visar hur traktorerna saknar skyddsväggar, vilket lämnar arbetarna helt exponerade för giftet. Det enda vattnet som finns tillgängligt är det som arbetarna själva tar med sig i öppna plastdunkar, och som under arbetet befinner sig i molnet av bekämpningsmedel. I rapporten beskriver CSAAWU också hur de sett bekämpningsmedel som läcker ur parkerade tankar ut över gångvägarna där barnen springer barfota på missfärgade stenar.
– Bekämpningsmedel är menat att döda. Det är gift. Det finns ett lager med fina oanvända skyddskläder, masker och stövlar, men det är bara dekoration för branschorganisationernas inspektörer. Jag har sett med egna ögon hur de arbetar, säger Boitumelo Ramahlele.
Det är gift. Det finns ett lager med fina oanvända skyddskläder, masker och stövlar, men det är bara dekoration för branschorganisationernas inspektörer.
Boitumelo Ramahlele, arbetsmiljöinspektör, CSAAWU
Leeuwenkuils gårdar är extremt vidsträckta och isolerade och de som arbetar där bor också av hävd på gårdarna. Men förhållandena är svåra att föreställa sig. I avrapporteringen från Rättvis vinhandel-aktivisternas besök på Leeuwenkuil kan man se bilder på spruckna bostadshusen vars innertak är täckta av svart mögel.
På en av bilderna har det svarta fuktskadade taket rasat in. Organisationen dokumenterade trasiga toaletter som läcker ut avloppsvatten, som inte kan spolas, eller är bortplockade. Ur ett av husen läckte avföringsvatten ut genom väggen och skapade pölar vid husknuten. Flera hus saknade varmt vatten.
Stella Ibsen, aktiv i Rättvis vinhandel, besökte Leeuwenkuil i februari.
– Det var som att åka tillbaka till 1700-talet. Det var slaveri, såg det ut som. Vi körde först förbi ägarfamiljens pampiga herrgård för att sedan se trasiga arbetarbostäder. Det var inte värdigt människor. Det var som att de var djur, säger hon.
Vi körde först förbi ägarfamiljens pampiga herrgård för att sedan se trasiga arbetarbostäder. Det var inte värdigt människor.
Stella Ibsen, Rättvis vinhandel
Hon berättar att facket hade tillåtelse att träffa arbetarna under lunchrasten. Men när de försökte närma sig arbetarna kom det fram representanter för gårdens ledning och uppträdde hotfullt både mot dem och de arbetare som pratade med dem.
– Det fanns i princip ingen skugga. Alla hade trasiga kläder, trasiga skor. De hade sin lunchrast och de flesta hade inte ens någon mat med sig. De kunde inte gå på någon toalett eller sitta inomhus i skuggan. De hade sina vattenflaskor och satt mot en vägg som gav lite skydd, säger Stella Ibsen.
Leeuwenkuil har förbundit sig att följa uppförandekoden BSCI. I koden står det tydligt angivet att anslutna företag ska följa landets arbetsmiljö- och säkerhetslagar. I de fall landet saknar lagar, eller lagarna inte räcker till, ska man gå bortom regelverket.
Vidare ska företagen ”respektera de arbetandes rätt att bilda fackförening” och inte ”diskriminera fackanslutna arbetare”. Men i måndags kunde tidningen Arbetet rapportera att ett av de nyligen utsedda skyddsombuden fick sparken dagen efter tillsättningen.
Vinerna som produceras hos Leeuwenkuil är storsäljare på Systembolaget. Efter den debatt som följde på avslöjandena om förhållandena i den sydafrikanska vinindustrin skickade regeringen en tydlig signal till bolaget. Från och med i november förra året ska Systembolaget vid inköp inte bara ta affärsmässiga hänsyn utan även hänsyn till miljömässig och social hållbarhet.
Men trots nya direktiv och upprepade besök och rapporter från Systembolaget uppger man till Arbetaren att några särskilda åtgärder inte planeras. Ett av Leeuwenkuils viner är också etiskt märkt med texten ”Fair for life”.
Stella Ibsen säger att det är dags för systembolaget att agera. Som det är nu framstår arbetet bara som ett spel för gallerierna, menar hon. Samma sak anser hon gäller för den svenska distributören av Leeuwenkuils viner, Tuesday Wine.
– De borde ställa helt andra krav på de som äger vingårdarna. Att ge arbetare vatten bostäder, arbetskläder och en lön som går att leva på. Det är inget konstigt. Det är ju grundläggande mänskliga rättigheter, säger hon.
När Arbetaren, efter nästan en veckas försök, slutligen får tag i Peter Stern, talesperson och vd för Tuesday Wine, är han på en vinmässa i Tyskland. Han vill dock inte svara på frågor i telefon. I stället ber han tidningen att skicka sina frågor i mejl. Svaret kan vi räkna med att få efter ytterligare en vecka.
– Du får svaren när du får dem. Jag har inte ansvar att svara dig, säger han.
Anser du inte att du har ett ansvar att svara på frågor om din egen verksamhet?
– Jag har säkert ett ansvar, men ingen skydlighet att svara på frågor, säger Peter Stern.
Arbetaren skickar frågorna och får faktiskt svar dagen efter, men det är inte något svar på frågorna. I stället är det ett allmänt uttalande från företaget utan angiven avsändare. I svaret hänvisas bara till det pågående arbetet kring BCSI. Frågan hur Leeuwenkuil, trots missförhållanden kan erhålla en etisk märkning förblir obesvarad.
Arbetaren har sökt representanter för Leeuwenkuil på telefon och mejl, men inte fått något svar.
Axel Green
axel.green@arbetaren.se
I Rättvis vinhandel-aktivisternas fotomaterial från arbetarbostäderna syns bland annat mögelangrepp, inrasade tak, undermåliga toalettutrymmen där toalettstolen saknas och trasiga arbetsskor:
