Det är inte helt enkelt att återge konflikten mellan det sociala centret, tillika medlemsstyrda kulturhuset Kontrapunkt i Malmö och fastighetsägaren Eroom Properties. Striden har varat länge och flera stridsåtgärder vidtagits.
Enligt Kontrapunkt själva kommer det inte sluta med den uppsägning de nu nåtts av. Det är nämligen väldigt många som berörs. Lokalerna har befolkats av ideellt engagemang i åtta år nu och platsen fått en betydande roll i Malmö. Det är lite av en raritet i svenska städer.
Aktiviteterna som platsen möjliggjort är otaliga. De innefattar långsiktiga projekt, såsom allmänna verkstäder, resurscentral, lokaler för föreningar, icke-kommersiella kontorsplatser, rådgivning för asylsökande samt folkkök fyra dagar i veckan. Den har försett Malmöborna med allt ifrån återkommande kulturevenemang till akutboende för flyktingar under 2015. I mångt och mycket har verksamheten täckt upp för det staden inte kunnat ta hand om.
Vi har haft folkkök fyra gånger i veckan där aktivister, pensionärer, grannar, flyktingar, hemlösa och kulturarbetare träffades regelbundet.
José Figueroa, volontär på Kontrapunkt
Det är samma ideella engagemang som byggt om, vårdat och öppnat upp lokalerna för Malmöbor i behov och nöd. Nattöppet för stadens hemlösa under de kallaste månaderna på året, där volontärer och sedan länge aktiva på Kontrapunkt stannade uppe dag som natt, har varit en av de aktiviteter som på senare tid väckt liv i samtalet om en solidarisk stad. Om en stad där den ekonomiska tillväxten inte är målet. En stad där människan inte bara är sin ekonomiska nytta.
– Hela Malmö drabbas om Kontrapunkt försvinner. Lokalerna används av de mest utsatta. Vi har haft folkkök fyra gånger i veckan där aktivister, pensionärer, grannar, flyktingar, hemlösa och kulturarbetare träffades regelbundet, säger José Figueroa, som varit volontär på Kontrapunkt de senaste åren.
För honom är det arbete som Kontrapunkt utfört oumbärligt för staden. För det fria kulturlivet, där lokalerna varit en stor resurs, men i synnerhet när det kommer till den nattöppna verksamheten.
– Nattöppet för hemlösa som vi hade förra året kommer inte finnas längre, vilket tvingar hundratals människor att vara på gatan nästa vinter. Samma sak gällde under flyktingsituationen, då tusentals flyktingar övernattade här 2015, säger José Figueroa.
Johanna Nilsson, som varit aktiv på Kontrapunkt sedan begynnelsen, beskriver hur de gräsrötter som Kontrapunkt sprungit ur spelat en stor roll för vad kulturhuset är och har blivit. Kontrapunkt kom ur grannskapsorganisering runt Möllevången i Malmö med dess två decennier långa historia.
Också det faktum att kulturen står i fokus är viktigt att nämna, menar Johanna Nilsson. Utöver sitt självändamål har den fungerat som ett redskap för att kunna finansiera social verksamhet. Fysiska och organisatoriska infrastrukturer har under åren kunnat utvecklas tack vare detta, något som i sin tur möjliggjort att centret kunnat, som Johanna Nilsson uttrycker det, ”över en natt” förvandlas till ett akutboende för alla de människor som kom till eller passerade Malmö under migrationsvågen 2015.
– Eftersom vi inte fick något stöd alls från kommunen, men hela staden samtidigt såg vilken roll vi spelade, så var stödet från Malmöborna enormt, och det har det fortsatt att vara. På detta kommer vi fortsätta bygga och fortsätta arbetet för ett solidariskt Malmö, säger hon.
Eftersom vi inte fick något stöd alls från kommunen, men hela staden samtidigt såg vilken roll vi spelade, så var stödet från Malmöborna enormt, och det har det fortsatt att vara.
Johanna Nilsson, aktiv i Kontrapunkt
Ytligt kan man beskriva den konflikt som nu pågår om lokalerna som just en strid mellan verksamheten och fastighetsägaren Eroom Properties. I det narrativet började den med den kritik som riktades mot en gatufest som skulle hållas i området, delvis arrangerad av fastighetsägaren men även Malmö stad. Kritiken, framförd av Kontrapunkt, byggde på ett resonemang om hur en toppstyrd festival använder sig av gräsrötter och ideellt engagemang för att ansiktslyfta och sälja in området till mer resursstarka grupper och verksamheter. Om hur det fria kultur- och föreningslivet används i stadsomvandlingsprogram för att sedan, i nästa skede, bli ignorerat. Precis som det var innan området i fråga blev intressant att investera i.
Efter kritiken lät ägaren Eroom Properties meddela att Kontrapunkt skulle ut ur lokalerna. Strax därpå höjde de hyran, samt krävde in mer i hyra för redan passerade månader. Ett belopp som landade på omkring en halv miljon kronor. Utöver det kom stadsbyggnadskontoret, efter en anonym anmälan gällande kulturhusets nattöppna verksamhet för hemlösa, på att lokalerna i själva verket inte hade bygglov för den här typen av föreningsverksamhet.
Den 1 juni bestämde sig Kontrapunkt för att hyresstrejka, det vill säga vägra betala den höjda hyran i syfte att sätta press på hyresvärden. Till slut gick värden med på förhandlingar. Trodde man i alla fall. Men den 3 augusti kom beskedet: lokalerna sägs upp.
Det här är inte den första verksamhet som fått maka på sig i området. Som Johanna ser det är området just nu i en process där det tas in kulturliv i området – på bekostnad av de verksamheter som funnits där i decennier. Johanna Nilsson ger några exempel på hur hon menar att området förvandlats:
– Förr var hela området gratis att parkera i, nu är det 100 procent betalparkeringar och dessutom råder körförbud på kvällar och nätter. Detta skapar oerhörda problem för de som funnits här i området i decennier: bilmekaniker, grossister, moskéer, föreningar, som allihopa har medlemmar och kunder från hela Malmö som kommer med bil på kvällstid, säger Johanna Nilsson.
Sofie Malm, liksom Johanna Nilsson en av samordnarna på Kontrapunkt, berättar hur en del av de nyinflyttade kulturaktörerna i området börjat prata högljutt om bilfria gator samt “krafttag mot kriminalitet”, någonting som känns igen från andra områden där de här processerna gått längre. Planerna på en ny tågstation i området har nu också börjat realiseras i takt med utförsäljningen av allmännyttan.
–MKB, allmännyttan, har sålt ut 1 650 lägenheter till ett konsortium av fastighetsägare, varav några är kända för renovräkningar från andra städer. MKB har också köpt ett helt kvarter där de planerar bygga bostäder om 15 år, men hyr nu ut lokaler genom korttidskontrakt till sport- och kulturföreningar i en uttalad strategi att ”sätta området”, säger Sofie Malm.
MKB har köpt ett helt kvarter där de planerar bygga bostäder om 15 år men hyr nu ut lokaler genom korttidskontrakt till sport- och kulturföreningar i en uttalad strategi att ”sätta området”.
Sofie Malm, samordnare på Kontrapunkt
José Figueroa tycker att budskapet är tydligt.
– Man måste samarbeta med markägarna och får inte kritisera prishöjningar. Kommunen och fastighetsägarna organiserar pop-up-gatufest och vill marknadsföra sig till en annan typ av folk och alla kritiska röster tystas ner. Men det måste man tycka om, säger José Figueroa.
En allt högre polisnärvaro har också kommit med de stora förändringarna, enligt Johanna Nilsson. Detta främst i form av intensivare kontroller i jakt på papperslösa.
– Kommunen och fastighetsägaren uttrycker önskan om att en polisstation ska installeras på gatan. Miljöförvaltningen, Skatteverket och andra myndigheter stramar upp sin tillsyn och gör det krångligare och krångligare att uppfylla krav istället för att hjälpa, säger hon.
Bakom dessa åtgärder återfinns ett politiskt program. Malmö har, likt många andra städer, en så kallad stadsvision, framtagen på kommunen. I den ska Malmö bland annat förtätas, så kallat ”växa inåt” och på höjden.
Man menar att det är nödvändigt i syfte att bygga staden hållbart och argumenterar att man på så vis kan minska bilberoendet och då skapa ett underlag för att utöka kollektivtrafiken. På sin hemsida beskriver kommunen den framväxande staden i den gällande översiktsplanen som en ”kulturell och demokratisk arena” där den förtätade staden är både flexibel, yteffektiv, funktionsblandad och har ett intensivt och rikt stadsliv. Men för Sofie Malm har de här visionsmålen i längden inneburit att en viktig del av Malmös kulturliv fått maka på sig.
– Malmö stads stadsbyggnadspolitik ”växa inåt” gör att de förtätar staden i de områden som nu betraktas som underanvända. Det kan vara på allt från centrala industriområden och hamnar till dåligt använda grönområden, säger Sofie Malm.
Risken är att man bara ersätter nuvarande boende och aktörer med en köpstark medelklass, och resten får flytta längre och längre ut från staden.
Sofie Malm
Hon menar att området där Kontrapunkt ligger, Sofielunds industriområde, sedan de större industrierna lagts ner och ersatts av mindre verksamheter, partihandlare, kultur- och föreningsliv, lockat fler och fler människor till sig. Området ligger också relativt centralt mitt mellan Rosengård och Möllevången, vilket också har kommit att attrahera investerare. Nu har staden dessutom tagit ett större grepp om området, med storsatsningen ”Amiralsstaden”. Johanna Nilsson berättar hur det med det här ”prestigeprojektet” kommer en mängd arrangemang och projekt som ska hajpa området.
– Inom hela projektet råder en iver att re-branda Rosengård och Norra Grängesbergsgatan. Att byta namn och putsa på ytan istället för att åtgärda de grundläggande problemen med segregering, klassklyftor, rasism och fattigdom. Risken är att man bara ersätter nuvarande boende och aktörer med en köpstark medelklass, och resten får flytta längre och längre ut från staden, säger hon.
Trots de övermäktiga satsningarna, politiska stadsvisioner och tillväxtiver tänker inte Kontrapunkt erkänna sig besegrade. Nästa steg är fortsätta att hitta sätt att ta strid för lokalerna.
– Fastighetsägaren kan fortfarande välja att lösa det, och annars får han ta oss till domstol. Vi är kvar tills att det blir ett slutgiltigt besked, säger Johanna Nilsson och fortsätter:
– Under tiden jobbar vi på olika sätt på att återuppta verksamheten på andra platser. Framför allt kommer vi att fokusera på att bygga och stärka organisationen och engagera ännu fler Malmöbor i solidaritetsarbete och rörelsebyggande.
