Sänkta skatter och avregleringar på arbetsmarknaden för att underlätta företagande. Samtidigt bidrag till arbetsköpare som anställer personer i socialt utsatta områden och satsningar på miljön. Den tidigare bankmannen och före detta finansministern Emmanuel Macron har själv sagt att han varken tillhör vänstern eller högern. Han blir nu Frankrikes yngste president, 39 år gammal.

Valet stod mellan en liberal frihetlig hållning och en auktoritär nationalistisk, och där var det framför allt två grupper som inte kände igen sig i något av dem.
Marie Demker, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet

Med 66 procent av rösterna mot den högerradikala kandidaten Marine Le Pens 34 procent kan inte segern beskrivas som annat än stor. Samtidigt var valdeltagande lågt. Många väljare stannade hemma i besvikelse över de båda kandidaternas politik.

– Valet stod mellan en liberal frihetlig hållning och en auktoritär nationalistisk, och där var det framför allt två grupper som inte kände igen sig i något av dem. Dels den traditionella vänstern, men också den klassiska borgerligheten, ingen av dessa hade någon kandidat att välja på, säger Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, som följt det franska valet noga, till Arbetaren.

Inför den andra valomgången befarade många att besvikna vänsterväljare skulle lockas över till Marine Le Pen och hennes Front National. Men valundersökningar visade tvärtom att många av dessa struntade i att rösta, eller som en protest mot det högerradikala partiet valde Macron som det minst dåliga alternativet.

– Sedan var det naturligtvis många som röstade på Macron, inte för hans politik, utan för att de ville stå upp för hans demokratiideal, säger Marie Demker.

Hon tror nu att den nya presidenten kommer att jobba hårt för ett fortsatt nära samarbete med Tyskland och förbundskansler Angela Merkel. Emmanuel Macron själv beskriver valet av honom som president som ”en seger för ett starkt och enat Europa”. Något som fick flera EU-vänliga politiker i unionen att dra en lättnadens suck. Hade Le Pen vunnit skulle frågan om ett franskt utträde ut EU, liksom Brexit, tagit fart på allvar.

– Emmanuel Macron vill ju att Frankrike ska spela en drivande roll i EU, säger Marie Demker.

Vad kan vi mer förvänta oss att han kommer driva för politik?

– Han vill ju se mer av frihandel och genomföra en ökad rörlighet på arbetsmarknaden med flera lättnader i lagstiftningen. Samtidigt har han också sagt att han vill genomföra en breddad socialförsäkring för dem som har det sämst ställt.

Juliana Gristelli, lärarstudent, kulturpolitisk talesperson för Vänsterpartiet i Stockholms stad och aktivist i vänsterpresidentkandidaten Jean-Luc Mélenchons rörelse France Insoumise i Sverige, säger att det är glädjande att att de franska väljarna sa nej till Nationella fronten i den andra valomgången.

– Samtidigt är detta det enda som kan firas. Socialistpartiet är direkt ansvarigt för att Frankrike får en nyliberal högerpolitik de kommande fem åren i Frankrike. Problemet är att det är just denna politik som drabbar de fattiga och skyddar de rika som länge har gett näring till konkurrensrovdrift och främlingsfientlighet.

Socialistpartiet är direkt ansvarigt för att Frankrike får en nyliberal högerpolitik de kommande fem åren i Frankrike.
Juliana Gristelli, aktivist i Mélenchons rörelse France Insoumise i Sverige

Juliana Gristelli menar att Socialistpartiets kandidat Hamon föredrog att ta risken att Frankrike skulle få en högerextremistisk eller en nyliberal högerpresident i stället för att stödja vänsterkandidaten Mélenchon.

– Mélenchon hade verkliga chanser att gå till andra valomgången då han låg på cirka 20 procent i opinionssiffrorna. Då hade Frankrike idag kanske fått en vänsterprogressiv president, säger Juliana Gristelli.

Vänsterdebattören och den socialdemokratiske redaktören Göran Greider kallar valresultatet bräckligt och menar att många tycks ha röstat mot Le Pen snarare än för Macrons politik. Nu tror han att det kommande parlamentsvalet kan bli avgörande inte bara för vilken politik som kommer att föras i Frankrike framöver, utan också för hela vänsterns framtid.

– Det kan ju bli en vänstervåg. Många vänsteranhängare hade ingen bra kandidat att rösta på i den sista omgången och det kan mycket väl bli så att hela Socialistpartiet spricker, då har vänstern i landet en jättemöjlighet. För det finns ett stort misnöje med marknadsliberalismen, försämringen av arbetsrätten och de nedmonteringar som skett i landet de senaste åren. Jag tror det kommande valet kommer att stå mellan vänster- och högerpopulism, säger Göran Greider till Arbetaren.

Anna Sundström är generalsekreterare på Olof Palmes internationella center, som bland annat jobbar med internationellt fackligt utvecklingsarbete, och hon är både lättad och bekymrad efter valet.

– Det är naturligtvis oerhört glädjande att den stora majoriteten ändå röstade för en Europavänlig politik och inte på Le Pen och stängda gränser. Samtidigt blir parlamentsvalet i juni en riktig rysare, det är först där vi får se vilket stöd Macron får för sin politik, säger hon.

Samtidigt blir parlamentsvalet i juni en riktig rysare, det är först där vi får se vilket stöd Macron får för sin politik.
Anna Sundström, generalsekreterare, Olof Palmes internationella center

Han har ju lovat mer avreglering på arbetsmarknaden. Hur ser du från ett fackligt håll på det?

– Jag tänker fortfarande att det är mycket vi inte vet och där får vi vänta och se. Men på vissa sätt är det franska arbetsmarknaden ganska gammalmodig där det skulle kunna vara positivt med vissa förändringar.

– Men valet har visat att arbetarrörelsen står inför en stor utmaning. Socialdemokratin och de stora fackliga organisationerna måste ta det på allvar, att Le Pen trots allt ökade så pass mycket. Vi måste bli tydligare och formulera en politik. För det är många av våra klassiska väljare som gått över till Nationella Fronten. Arbetarrörelsen måste bli folkets röst igen.

Anna Sundström säger också att många av hennes fackliga kollegor i Frankrike resonerar likadant efter valet och att flera av dem sagt sig vara trötta på de traditionella partierna som ställde upp i valet.

Efter att Macron tillträtt posten som president senast den 15 maj väntar ytterligare en tuff strid med valet till landets parlament som sker i två omgångar den 11 respektive 18 juni. Först där avgörs om Macron kommer att få parlamentariskt stöd som räcker för att driva igenom sin politik.

Marine Le Pen och hennes partikamrater sade efter förlusten, där de trots allt fick fler röster än någonsin i ett presidentval, att de nu kommer att storsatsa på parlamentsvalet för att vinna så många platser som möjligt.

– Nationella Fronten måste gå igenom en djup förnyelse för att kunna fånga det historiska tillfället och möta förväntningarna hos det franska folket, sade Marine Le Pen i talet där hon samtidigt erkände sig besegrad.