Säkerhetskontrollen var seriös i lokalen på Kungsholmen i Stockholm där Jesper Söder och Jordan Matson höll presskonferens på måndagen. Bara några timmar tidigare hade en självmordsbombare mördat minst 30 människor i den turkiska staden Suruç. De flesta av de dödade var ungdomar som arbetade med hjälp till Kobane på andra sidan gränsen i vad som formellt är norra Syrien, men i alla andra avseenden är Rojava, det område som kontrolleras av kurderna och som försvaras av de väpnade styrkorna YPG och YPJ.
Jordan Matson och Jesper Söder är frivilliga i YPG. Jordan Matson är utbildad i amerikanska armén, Jesper Söder vill inte kommentera sin eventuella militära bakgrund. Båda tog värvning i YPG, Jesper Söder för två månader sedan, Jordan Matson i höstas.
– Jag kände hur min ilska mot Islamska staten blev större och större, säger Jesper Söder.
Han kollade upp vilka det var som stred mot IS och kontaktade YPG, som hälsade honom välkommen.
– De tog in mig som en familjemedlem.
Jesper Söders tid i YPG har fört honom till bland annat striderna om den syriska staden Hasaka, en gång hem för 300 000 människor. Strider som gjorde att YPG och allierade styrkor till slut kunde kasta ut IS ur staden. Han har även fått uppleva mardrömmen i Kobane när IS tog sig in klädda i Fria syriska arméns uniformer och mördade hundratals civila.
– Jag kom till Kobane dagen efter. Det var inte roligt att se. Tänk då alla civila som upplever den här rädslan och det här hotet dagligen.
Jordan Matson hade följt Islamiska statens utveckling under en längre tid, men bestämde sig för att ta värvning i samband med massmorden på kristna och yezidier förra sommaren.
– Det var det avgörande för mig. Delvis handlar det också om att kurderna stödde USA under de tio år vi ockuperade Irak, och jag kände att detta var ett tillfälle för mig som amerikan att återgälda det de gjort för oss.
Han letade upp YPG på Facebook och reste till Rojava. Han deltog i att öppna upp en väg ut från berget Şengal, där stora grupper Yezidier tagit sin tillflykt och där de svalt och dog innan de kunde ta sig därifrån.
På presskonferensen sitter de under ett stort porträtt av den legendariske PKK-ledaren Abdullah Öcalan, omgivna av YPG:s och YPJ:s fanor med sina röda stjärnor. Men ingen av de båda frivilliga ger intryck av att dela YPG:s socialistiska ideologi, de nämner inte politiska åsikter med ett ord. Kampen står för dem tydligt mot IS, för grundläggande mänskliga rättigheter.
Jordan Matson poängterar Rojavas multietniska och sekulära karaktär, som skiljer området från det omgivande Syrien. Inte minst märks skillnad beträffande jämställdheten – och då även gentemot hans gamla arbetsköpare.
– Det är en sak jag vill göra klart: i varje strid jag varit har kvinnor slagits sida vid sida med männen, med samma uppgifter som jag hade. Så var det inte i USA:s armé, kvinnor gavs inte uppgifter i strid.
– Detta har visat kvinnor som levt under en helt annan ideologi, där de setts som ägodelar mer eller mindre, att de kan vara jämställda med män, och det sprider idén om jämställdhet i hela regionen.
Jesper Söder säger att han får frågor från folk som vill åka ned, men som inte verkar veta särskilt mycket om vad som väntar.
– Kommer du ned som svensk och har åkt på impuls så kommer jag att skicka hem dig. Det har jag all rätt att göra. Jag kommer aldrig att tillåta att någon åker ned och inte är där av rätt anledningar.
Vad är det bästa man kan göra för att stödja er?
– Skänk pengar. Ibland är det bättre att skänka pengar än att åka ned. Men då är det viktigt att göra research, så man skänker till rätt organisationer. Kontakta kurdiska föreningar i Sverige och fråga dem.
Själv är Jesper Söder klar över vad han tänker göra.
– Jag är i Sverige för att jag behöver vård, men jag vill inte vara här. Jag vill vara där nere och sätta stopp för dem.
– Jag kommer att ta på mig uniformen igen och åka ned.
