I det krigshärjade Ukraina har parlamentsval hållits under den gångna helgen. Preliminära vallokalsundersökningar pekar på att de uttalat västorienterade partierna Petro Porosjenkos block, Folkfronten och Självhjälp, som tillsammans fått minst 55 procent av rösterna, av allt att döma kommer att dominera den ukrainska politiken under den närmaste framtiden. Valresultatet ska dock ses i ljuset av det mycket ojämna valdeltagandet, där många invånare i de krigshärjade områdena Donbass och Luhansk inte deltog. Den socialdemokratiske riksdagsledamoten Kent Härstedt är chef för den europeiska samarbetsorganisationen OSSE:s valobservatörer på plats och enligt honom är det ändå att betrakta som en framgång att valet kunnat hållas.
– Som det ser ut nu så verkar ungefär 52 procent ha röstat. Det är givetvis djupt problematiskt när inte alla medborgarna i ett land kan eller ens har möjlighet att rösta. Men under de rådande omständigheterna är vår bedömning ändå att valet i det stora hela varit lyckat. Man kan ju inte gå och vänta tills konflikten är löst och Krim är återlämnat, säger han till Arbetaren.
Enligt honom är det inte enbart
i de separatistkontrollerade områdena i östra Ukraina som problem uppstått i samband med valgenomförandet, utan även i de regeringskontrollerade zonerna i öst.
– Många områden i öst har präglats av krigföringen. Vägarna till vallokalerna har varit mycket dåliga och det finns generellt en dålig in-
frastruktur. Den dåliga logistiken kring valet och det faktum att många människor är genuint trötta på politiker och svikna löften har bidragit till att många inte har röstat, säger han.
Men det ukrainska parlamentsvalets demokratiska underskott handlar inte enbart om ett lågt valdeltagande och de östra regionernas förlust av politiskt inflytande och representation. Valet är i praktiken ett tidigarelagt val till följd av vinterns uppror då presidenten störtades. Flera av de gamla partierna har inte kommit över 5-procentsspärren som är gränsen för parlamentariska mandat, men flera gamla politiker återfinns numera i något av de nya dominerande partierna. Dessutom har valresultatet enligt preliminära rapporter även ha medfört att flera högerradikala extremister nu tar plats i den folkvalda församlingen, däribland ledaren för Högersektorn, Dmytro Jarosh.
– På det stora hela visar valresultatet att dessa radikala grupper är mycket mindre än vad den ryska propagandan hävdat. Samtidigt kan man inte bortse från inflytandet dessa grupper kan tänkas få framöver. Allt beror på huruvida de bjuds in i regeringen eller på andra sätt får maktpositioner av valets segrare, säger Jakub Swiecicki, Östeuropaexpert vid Utrikespolitiska institutionen.
Ukraina brottas i dag med omfattande korruption, en kraschad ekonomi, ett administrativt sönderfall och hundratusentals internflyktingar till följd av inbördeskriget i öst. Enligt Jakub Swiecicki väntar nu stora utmaningar för det ukrainska ledarskapet som i och med valet fått det politiska mandatet att genomföra reformer. Att det politiska modet finns är dock långt ifrån säkert, menar han.
– Det är mycket kostsamma reformer som väntar befolkningen om man ska få ordning på den kraschade ekonomin. Det återstår att se om politikerna vågar, säger han.
