Den 26 september dödades sex personer, däribland tre lärarstudenter, när en buss med studentaktivister besköts i staden Iguala, i den södra mexikanska delstaten Guerrero. Efter dådet försvann 43 lärarstudenter sedan de gripits av polis.
Studenternas protester riktade sig mot höjda universitetsavgifter och regeringens föreslagna utbildningsreformer.
Lärarstudenterna var från skolan i Ayotzinapa, historiskt känd för sina aktivistiska studenter. Enligt vittnen fördes de bort av polisen i flera fordon.
– Vi vet att polisen tog dem. De vet var våra barn finns. De vet var de har lämnat dem. Vi kräver att få dem tillbaka. Vi vill ha dem i samma skick som de tog dem, säger Margarito Ramírez, far till en av de saknade studenterna, till tv-kanalen Al-Jazeera.
Dådet och försvinnandena har tvingat Mexikos regering att avväpna den lokala poliskåren och överlåta ansvaret för säkerheten till federala säkerhetsstyrkor.
Det samtidigt som en utredning inletts för att bringa ljus över de saknade studenternas öde.
Hittills har minst 22 av Igualas poliser gripits av åklagarmyndigheterna för sin delaktighet i skjutningarna och försvinnandena. Stadens borgmästare och polischef är på flykt, misstänkta för delaktighet i dåden.
I nuläget pekar mycket, enligt de federala myndigheterna, på att det inträffade skedde i nära samarbete mellan lokala myndigheter och drogrelaterade kriminella grupperingar.
I lördags hittades en massgrav strax utanför den närliggande byn Pueblo Viejo med minst 28 döda. Myndigheterna misstänker att det kan röra sig om en del av de försvunna studenterna.
Enligt distriktsåklagaren Iñaky Blanco kan dock identifieringsprocessen komma att ta mellan 15 dagar och två månader på grund av de funna kropparnas skick.
– De har eldats upp med bensin innan de grävdes ned och en del har även stympats, sade han vid en presskonferens på söndagskvällen.
Misstron mot landets myndigheter är stor. Lärarstudenternas representant Uriel Alonzo från skolan i Ayotzinapa är skeptisk till myndigheternas uppgifter om droggrupperingars deltagande i försvinnandena och dödsskjutningarna.
– Vi såg att de fördes bort av polisen. Det är inte ens möjligt att det har med organiserad brottslighet att göra. Vi har inte gjort något mot kriminella grupperingar. De ansvariga vill bara rentvå sina händer genom att skylla på kriminella, de vet mycket väl vilka som ligger bakom, säger han till nättidningen Reforma.
Händelserna i Iguala inträffade mindre än tre månader efter massakern i Tlatlaya i delstaten Mexiko i landets centrala del. Där dödade militär 22 civila i en vid tillfället påstådd väpnad sammandrabbning.
Den 25 september, dagen innan studenternas försvinnande, greps åtta militärer misstänkta för grova människorättsbrott.
Fallet med de försvunna lärarstudenterna river upp djupa sår i det mexikanska samhället som aldrig fått riktig klarhet i omständigheterna kring Tlatelolcomassakern i Mexiko City 1968.
Den gången dödades uppskattningsvis uppemot 300 oppositionella studenter av polis och militär, när de demonstrerade mot regimen strax innan invigningen av de Olympiska spelen.
De nu försvunna studenterna skulle enligt uppgifter delta i demonstrationerna den 2 oktober i Mexico City, till minne av just studentmassakern 1968.
