Samtidigt som kylan smyger sig på pressar energibolagen upp priserna på el, och uttrycket ”eating or heating” (äta eller hålla sig varm) har blivit en av de stora politiska frågorna i Storbritannien de senaste veckorna. En våg av protester mot landets konservativa regering med David Cameron i spetsen och de så kallade The Big Six, de sex största energibolagen, har rullat in över landet.
Enligt beräkningar dog 31 000 personer mellan december 2012 och mars i år till följd av kylan, vilket är en ökning med nära 30 procent från vintern dessförinnan. Den vinst The Big Six gjorde förra året är fem gånger så hög som den var 2009.
– Varje vinstmarginal i en tid när människor dör för att de inte har råd att slå på sin värme är oacceptabel, säger Clare Welton från aktivistgruppen Fuel Poverty Action, som ordnade en demonstration utanför RWE npowers huvudkontor i centrala London den 26 november, till The Guardian.
Nu försöker den hårt pressade regeringen få till ett åtgärdspaket genom att bland annat bromsa vissa så kallade gröna mål inom energipolitiken de närmaste månaderna för att i stället subventionera de stigande priserna. Förslag finns också på att flytta vissa belopp på räkningarna till den statliga inkomstskatten för att på så vis hålla nere priserna så gott det går.
– Det skulle spara brittiska hushåll omkring 50 pund om året för uppvärmning av deras bostäder, sade energiminister Ed Davey i en intervju med BBC apropå den upptrappade oron över de stigande elpriserna tidigare i veckan.
Samtidigt lovade oppositionspartiet Labours ledare Ed Miliband att frysa elpriserna i minst 20 månader om de vinner valet 2015. Ett löfte som hånats av den sittande regeringen då den anser det vara omöjligt eftersom de rörliga världsmarknadspriserna inte går att kontrollera.
Labours förslag sågades också av talespersoner för energijätten RWE npower, som nyligen blev det tredje bolaget som på kort tid höjde sina priser. Den här gången med drygt 11 procent. Företrädare för samtliga energijättar ställer sig också starkt kritiska till Ed Milibands uttalande. De menar att en sådan åtgärd skulle göra att priserna trissades upp ännu mer fram till en eventuell frysning. Även flera andra energibolag har meddelat att prishöjningar är att vänta den närmaste tiden.
Enligt den brittiska energimyndigheten Ofgem betalar britterna i snitt motsvarande 13 200 svenska kronor i energiräkningar årligen. Av det tar energibolagen ut i snitt 650 kronor i vinst. Mellan 6 och 11 procent av räkningens belopp går sedan till ett statlig program för att spara energi och bekämpa klimatförändringar.
Energibolagen själva skyller de senaste månadernas prishöjningar på globala världsmarknadspriser och de gröna subventionerna, som alltså till stor del bekostas genom skatten på elräkningarna.
Kritiker menar dock att regeringen gett energibolagen allt för fria händer. Men premiärminister David Cameron motsätter sig alla former av statliga priskontroller, något som retat upp många av dem som nu riskerar att frysa när temperaturen sjunker.
