Midi Z förkroppsligar flera av de problem som Burma står inför. Liksom många unga burmeser har han växt upp i skuggan av droger, människosmuggling och våld – och tvingats fiffla sig ut ur landet för en bättre framtid. Liksom många av landets etniska kineser är han ättling till nationalistsoldater som flydde från Kina i slutet på inbördeskriget. Genom att närma sig väst försöker Burma komma undan från sin nordliga storebrors väldiga skugga. Landets främsta filmares släktbakgrund påminner dock om ett obestridligt faktum: Kina kommer inte att försvinna.
Kyawk Dadyin, som Midi Z egentligen heter, kommer från staden Lashio, tio mil söder om den kinesiska gränsen i Shan-staten, nordöstra Burma. Det fanns få framtidsutsikter när han växte upp i en fattig familj under militärdiktaturen. Till Taipei Times har han tidigare berättat att han under uppväxten blev knivhuggen, skickades i fängelse för att ha jagat med ett hagelgevär och kraschade in i ett hus med en bil under ett drogrus. Hans intresse för film och foto väcktes när en lokal gangster lät honom använda hans mörkrum. När Midi Z var färdig med gymnasiet fanns det inte mycket mer att göra. Universitetet var inget alternativ, det fanns helt enkelt inget som det gick att komma in på.
– Det finns kanske en miljon gymnasieelever i Burma, men bara 20 universitet, säger Midi Z.
1998 lyckades han ta sig till Taiwan, med inget annat än 200 amerikanska dollar på fickan. Han arbetade med kroppsarbete för att kunna betala sin väg genom taiwanesiskt gymnasium och sedan kunna läsa vidare på universitet i Taipei. Studierna gav resultat. 2009 blev han utvald för att delta i projektet Golden Horse Film Academy och lära sig av den taiwanesiska mästerregissören Hou Hsiao-Hsien.
Tio år efter att han kommit till Taiwan åkte Midi Z tillbaka till Burma första gången. Då spelade han in kortfilmen Motorcycle driver, som handlar om en person som smugglar in en motorcykel från Kina, inspirerad av unga människors verklighet som han återupptäckte på plats.
– För att kunna leva smög de sig över gränsen till Kina med fara för sitt liv, men i slutändan tjänade de inte mycket pengar, bara tillräckligt för att äta.
Efter den första resan åkte han tillbaka till Taiwan, men snart kände han sig kallad att återvända igen.
– 2010 när jag hörde att konstitutionen skulle ändras och en president skulle väljas, kände jag att det var viktigt. Vårt land skulle verkligen förändras.
Tillsammans med en grupp från Taiwan reste han till landet för att spela in sin första långfilm, Return to Burma. Den handlar om en burmesisk migrantarbetare som likt Midi Z återvänder från Taiwan i samband med det efterlängtade valet. I hopp om ekonomisk utveckling vill han starta en affärsrörelse, men förhoppningarna grumlas när han anländer och inser att landets ungdomar fortfarande vill ta sig därifrån. Filmen spelades in i smyg och visades på Göteborgs filmfestival 2012 och med den blev han den första burmesiska filmaren som har nått en internationell publik.
Burmas reformer har välkomnats med öppna armar av USA och EU. I april lyfte EU de sista av sina sanktioner mot landet, och i slutet av maj bjöds president Thein Sein in till Washington DC, det första burmesiska statsbesöket i USA sedan 1966. Företag som Ford, Coca-Cola och Ericsson har varit snabba med att starta upp verksamhet i Burma och Fritidsresor är en av resebyråerna som har börjat erbjuda paketresor till landet. Men Midi Z är ambivalent inställd till förändringarna som sveper över Burma. För vanliga burmeser kvarstår fortfarande många av de problem som hemsökt landet länge, menar han; sjukhus kan inte ta reda på om patienter har HIV eller hepatit, utbredd korruption slår mot de som saknar kontakter inom militären och etniskt våld har under våren lett till många dödsfall. I slutet av maj blossade oroligheterna upp även i Lashio, då en moské och butiker ägda av muslimer eldhärjades, enligt BBC.
–Bilarna och motorcyklarna har blivit fler, och det har blivit tillåtet att kritisera regeringen, annars ser du ingen förändring, säger Midi Z.
Regissörens andra film, Poor folk, visades på Göteborgs filmfestival i år och handlar om droghandel och människosmuggling över gränsen mellan Thailand och Burma. Två etniskt kinesiska män smugglar piller som kan omvandlas till amfetamin från Bangkok in i Burma, samtidigt som en av de unga männens syster är fast på en bordell i gränsstaden Dagudi, där tusentals burmesiska flyktingar lever i limbo. En av huvudpersonerna, som spelas av den taiwanesiska skådespelerskan Wu Ke-xi, har försökt komma därifrån till Taiwan i flera år, men hindras hela tiden av att hon aldrig får de papper som behövs. Filmen bygger upp till att en av drogsmugglarnas yngre syster smugglas över gränsen för att tvångsarbeta på en bordell i Thailand. I bakgrunden pågår strider med UWSA, den självständiga etniskt kinesiska armén som styr över områden i östra och södra Burma. Det är en av de tyngst beväpnade arméerna i världen och i takt med att relationen mellan Burma och Kina har svalnat av har den blivit allt tyngre beväpnad, med kinesiska missiler, pansarfordon, och helikoptrar, enligt Asia Times Online som citerar Janes Defence Weekly.
Fram till för två år sedan var Kinas inflytande i Burma överväldigande. Över gränsen norr om Lashio passerade varje dag hundratals handelsmän med burmesiskt jade över till den kinesiska gränsstaden Ruili. Storskaliga vattenkraftsprojekt, gummiträdsplantager och infrastruktursatsningar finansierade av jätten i norr illustrerade tydligt hur få andra länder ville befatta sig med den hårdföra militärjuntan som har styrt Burma sedan 1960-talet. Men den burmesiska regimen såg Kinas inflytande i landet som ett hot som riskerade att underminera Burmas självständighet, enligt läckta dokument till Asia Times Online. Att få inflytande i Burma uppges därför ha blivit en av USAs främsta utrikespolitiska prioriteringar, en viktig del av Barack Obamas strategi för att ombalansera USAs militära fokus mot Asien och Stillahavsområdet. Förutom presidentmötet i Washington DC mellan Barack Obama och Thein Sein den 20 maj möttes även företrädare för de båda ländernas flottor i april i den burmesiska huvudstaden Naypyidaw, enligt den burmesiska tidningen Myanmar Times. Samtidigt som Thein Sein bjöds in till Washington DC anklagas hans regering för brott mot mänskligheten av människorättsgruppen Human Rights Watch, då regeringen ska ha medverkat till det etniska våldet mot landets muslimer. Enligt Midi Z är det tydligt att EU och USA:s snabba acceptans för den burmesiska regimens reformer främst drivs av viljan att motverka Kinas inflytande i landet.
– Det är därför de erkänner att landet redan har förändrats, men de har inte åkt dit och bedömt om problemen med mänskliga rättigheter verkligen har blivit bättre.
Förutom dess naturresurser är Kina även intresserat av Burmas strategiska läge. Från Burmas västkust kan sydvästra Kina kopplas ihop med Bengaliska viken, vilket just nu sker genom bygget av pipelines för råolja och gas. Projektet innebär att Kina inte längre kommer vara beroende av att importera sin olja genom det känsliga, och i praktiken USA-kontrollerade, Malackasundet. Men i april protesterade hundratals invånare i Rakhinestaten i västra Burma mot bygget, enligt Human Rights Watch och Beijing är oroade över framtiden för det och andra storskaliga projekt, efter att Thein Sein stoppade den stora Myitsone-dammen som skulle ge vattenkraft till Kina 2011.
– Sedan förändringarna började har Burma lyssnat på dem som protesterar och stoppat investeringar. Det har hotat Kinas ställning och intressen. Europa och andra länder beaktar det strategiskt och politiskt och vill inte att Kina för evigt ska kunna behålla den högsta makten i Burma.
Nu börjar arbetet med Midi Zs tredje långfilm – hans största projekt hittills. Filmen, som än så länge heter Lian Qing – A Burmese girl ska spelas in i slutet av året. Till ytan är det en kärleksberättelse som kretsar kring unga burmesiska arbetare på en stor fabrik i Thailand och deras kamp för att få ett lagligt thailändskt ID-kort. Men kortet är egentligen bara en projicering av deras otrygghet.
– Egentligen är det ett berättelse om människans behov av säkerhet och trygghet i tillvaron.
Miljoner burmeser lever i grannländerna. Vissa har flytt politiskt förtryck, andra söker lyckan på flykt från fattigdom. Nästan varje familj har medlemmar som har lämnat landet för platser som Thailand, Taiwan och Hong Kong.
Huruvida de kommer att kunna återvända till ett demokratiskt och välmående Burma återstår att se. Men när de återvänder är det en sak som är säker. Kina kommer att ligga kvar på andra sidan gränsen. När västerländska företag och regeringar nu satsar stort på Burma är det viktigt att de gör det med båda parters vinning för ögonen menar Midi Z.
– Om andra länder tänker att vi kan åka till Burma för att tjäna storkovan och öppna gruvor, så blir det en negativ spiral.
Tobias Andersson Åkerblom
