Uthyrd, inhyrd, utlasad

Från Ramlösa station, i södra Helsingborg, går det en cykelväg längs med spåren. Cykelvägen följer E4:an och svänger slutligen in mot stadsdelen Eskilsminne. Där vägen svänger ligger ett industriområde. Klockan är precis innan sju på morgonen och det är den hittills kallaste dagen på året. Liedholms Mekaniska AB är fort­farande nedsläckt. Det är tyst runt den lilla verkstaden. Men framför en lastkaj, under en ensam lampa, står något ovanligt. En husvagn. Den får sin ström från företagets eluttag.

Från fikarummet kommer Tobias Johansson. Han har duschat i företagets omklädningsrum och ätit frukost i deras personalrum. Husvagnen är hans och har stått utanför Liedholms Mekaniska i nästan ett år nu.
Tobias Johansson är 35 år gammal. Han utbildade sig till svetsare på Lernia i Markaryd och blev redan i slutet av utbildningen rekryterad till ett bemanningsföretag. Detta var elva år sedan och Tobias Johansson har hunnit med att arbeta för sju olika bemanningsföretag. Nu jobbar han för Ikett Personalpartner och han anser att de både betalar bra och behandlar sina anställda på ett  schysst sätt.
Tobias Johansson kallar sig för en resande bemanningsanställd.
Tobias Johanssons husvagn är välstädad. En bärbar dator och några pocketböcker ligger prydligt upp­radade på en bänk. Han sätter sig i lotusställning i en av sofforna och berättar att han håller på med yoga.
– Jag försöker jobba från sju på morgonen till åtta på kvällen varje vardag. Ibland vill företaget att jag ska sluta redan klockan fyra, men det brukar jag inte gå med på. Det är tråkigt att bara hänga här. Yogan är ett sätt att hålla igång, att få lite träning.

Tobias Johansson började i bemanningsbranschen av en slump. Egentligen tänkte han arbeta på oljeplattform. I stället så blev han en resande bemanningsanställd.
Han skiljer på lokalt bemannings­anställda och resande. Han förklarar att de resande ofta har en särskild kompetens som saknas på många mindre orter, till exempel ett svetscertifikat. De flyttar runt där deras kompetens behövs och lever på sina traktamenten.
Tobias Johansson vill inte berätta exakt vad han tjänar.
– Om jag skulle börja jobba lokalt så skulle jag gå ned i lön med 7 000–8 000 kronor, förklarar han.
Tobias Johansson anser att resande bemanningsanställda ofta har ett starkt förhandlingsläge.
– Jag skulle aldrig gå med på att bo så här om jag inte fick nycklar in till verkstaden, så jag har tillgång till dusch och fikarum. Resande vill jobba så här. Man tjänar mer pengar om man gör det. Jobbar du lokalt tjänar du dåligt.
Han anser att något har förändrats. På hans förra jobb på Euromaint i Malmö, ett företag som reparerar tågvagnar åt SJ, var det 200 inhyrda.
– Det var ju tydligt att företaget behövde dessa för att hålla igång produktionen. Då är det sjukt att man tar in bemanningsfolk.
Tobias Johansson anser att branschen började förändras under den ekonomiska krisen 2008. Han säger att det skett en explosion inom bemanningsbranschen. Fler företag dyker upp och resejobben börjar ersättas med det som han kallar lokala jobb.
– Jag tror att det är vanligt att resejobben försvinner i kriser. Företagen vill minska sina utgifter. Allt blir mer slimmat.
Tobias Johansson ser att jobben börjat komma tillbaka nu, men inte i samma utsträckning som innan.
– Det är mer lokala jobb. Allting är mer pressat. Man får ta mer skit. Ofta vill före­tagen att man jobbar tio mil bort för samma lön som man hade tjänat lokalt.

Det är mörkt i husvagnen. Endast en lampa lyser upp det lilla bordet. Utanför är det fortfarande tyst. Arbetet på verkstaden kommer inte att börja förrän om en timme.
Tobias Johansson berättar om sin fru och sin dotter, som är fyra och ett halvt år. Familjen bor i Markaryd. Tidigare arbetade Tobias Johansson ibland i Norge och var ifrån sin familj länge. Nuförtiden åker han hem varje helg.
– I mitt liv så är detta bra för förhållandet. Man har saknat dem jävligt mycket när man väl träffar dem.
Samtidigt är han medveten om att han inte kan fortsätta jobba så här resten av sitt liv och att det är en livstil som inte passar alla.
– För mig funkar det just nu. Man tjänar bra. Hade jag jobbat lokalt så hade jag velat ha en fast anställning på ett företag, till exempel som svetsansvarig. Problemet är att nästan alla jobb inom industrin börjar bli uthyrningsjobb. Folk trivs inte med det. De tvingas att jobba för ett bemanningsföretag. Det finns ingen trygghet.
Tobias Johansson är kluven till bemanningsbranschen. Han är noga med att poängtera att han tycker att branschen var bra innan. Han anser också att bemanningsföretag kan behövas när företag behöver mer personal vid stora beställningar. Men sam­tidigt så har han sett mycket som är negativt i branschen.
– De har även börjat med inhyrda chefer på många ställen. De arbetar med ett projekt, till exempel att företaget ska leverera en viss mängd av en produkt. Jag har sett flera som fuskar som fan med siffrorna så att dessa ska se bra ut. När projektet är slut sticker de bara.
Utanför, på de mörka gatorna, börjar bilar att köra. Arbetsdagen ska snart börja.
– Det ska inte vara 50 procent inhyrda på företag. Det ska inte endast vara en massa lokala jobb, säger Tobias Johansson.

Före 1992 var det olagligt att hyra ut personal i Sverige. Under lågkonjunkturen i början av 1990-talet avreglerade den då sittande borgerliga regeringen arbetsmarknaden och företag som specialiserade sig på att hyra ut personal började dyka upp. Branschen är fortfarande ganska liten i Sverige. Ungefär 1,5 procent av alla anställda arbetar genom bemanningsföretag. Snittet i resten av Europa ligger på runt tre procent. Men många analytiker tror att branschen kommer att växa ytterligare.
Särskilt industrin har börjat ta in allt mer inhyrd personal de senaste åren.
En utredning av bemanningsbranschen genomfördes 2004 av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Ifau. Den kom fram till att bemanningsföretagen i högre utsträckning än andra företag ­anställer från grupper som har en svagare ställning på ­arbetsmarknaden, som individer med invandrarbakgrund, unga och kvinnor.
Men Ifaus undersökning uppmärksammade även att bemanningsanställda har sämre villkor i arbetslöshetsförsäkringen jämfört med andra anställda. Om en bemannings­anställd är ofrivilligt deltidsarbetslös så får denna ingen deltidsersättning. Detta bekräftas av Arbetslöshetskassornas samarbetsorganisation.
Eskil Wadensjö är professor i ekonomi vid Stockholms universitet och en av författarna till Ifaus utredning.
– Bemanningsanställda är inte billigare timme för timme. I stället så konkurrerar före­tagen genom att erbjuda flexibel personal, säger han.

Industrigatan i Malmö går genom Norra Sorgenfri. Där den korsar Nobelvägen ligger en gammal öde industritomt där alla byggnader för länge sedan rivits. Efter tomten fortsätter Industrigatan under tågspåren och slutar sedan vid Lustbacken på gränsen till Rosengård.
Precis efter spåren ligger ett anonymt industriområde på höger sida. Ut från en av de gråa byggnaderna kommer Niklas Wredberg. Han har precis slutat jobba.
Niklas Wredberg är 33 år och har de senaste fem åren arbetat som servicetekniker på Telenors verkstad i Malmö.
Den lilla ståldörren vid den inhägnade parkeringsplatsen bär ingen logga som vittnar om att mobiljätten har en verkstad där.
– Det är medvetet. Företaget vill inte att kunder kommer hit utan att de i stället tar sig in till någon av butikerna, säger Niklas Wredberg.
Niklas Wredberg är uppvuxen i Genarp. Han är fotbollsintresserad och bär en MFF-halsduk runt halsen. Han vill gå till en krog på Möllevången.

Niklas Wredberg berättar att han kom till Telenor genom bemanningsföretaget Arena. Detta var i maj 2005. Hans provanställning övergick sedan i en tillsvidareanställning.
Niklas Wredberg har varit en av de inhyrda som Tobias Johansson i Helsingborg kallade för lokalt bemanningsanställda. Det jobbet ledde till en anställning hos företaget som hyrt in honom.
Nu ska han snart bli bemanningsanställd igen, om Telenor får som de vill.
– För fyra veckor sedan blev jag inkallad till chefen. Han berättade att jag har till och med den sista januari på mig att bestämma mig om jag vill gå över till ett bemannings­företag. Om jag vägrade skulle jag bli uppsagd på grund av arbetsbrist.
Alla åtta servicetekniker som är ­an­ställda av Telenor fick samma besked. Telenor har under en längre tid tagit in inhyrd personal från bemanningsföretaget Palm & Partners. I dag är runt 35 av de 50 som arbetar på verkstaden inhyrda från bemanningsföre­taget.
– Först blev vi chockade. Sedan blev vi arga. Vi har hört att våra chefer har känt till detta i ett halvår och inte berättat. Det är dålig stil.
Inne på puben är det högljutt. Det är fredag och många är där för en after work-öl.
Niklas Wredberg berättar att de kommer att få en lönehöjning på 700 kronor om de går över till Palm & Partners.
– Men samtidigt så tar de bort den rabatt som vi har på bredband genom Telenor. Vi har även matbidrag i dag som inte täcks av lönehöjningen.
Sju av serviceteknikerna har vägrat skriva under avtalet med Palm & Partners. Niklas Wredberg säger att detta lett till en märklig situation på arbetsplatsen.
– Eftersom det kommer in arbete i verkstaden så kan de ju inte säga upp oss på grund av arbetsbrist. Allt fortsätter som vanligt. Men ovetskapen är jobbig. All arbetsglädje rinner av en. Det är sur stämning på jobbet.
Niklas Wredberg säger att de inte mot­tagit något skriftligt varsel om uppsägning. När de ber sin chef om information, så får de svaret att den kommer senare.
Han är övertygad om att Telenor vill att de ska vara bemanningsanställda för att komma runt lagen om anställningsskydd.
– Vissa av teknikerna har ju sagt emot ­företaget och jag tror att de vill bli av med dem. Om de går över till bemanningsföre­taget så blir de kvar på arbetsplatsen i en ­månad och ryker sedan, säger han.
Anders Hamrin, presschef på Telenor, säger att företaget upphandlar tjänsten från Palm & Partners för att man anser de kan driva verksamheten bättre.
När Niklas Wredberg får höra detta tänder han till.
– Det är bullshit. Telenor har ägt vår verkstad i tio år och jag har svårt att se vad det har med saken att göra. Det är ju till och med samma personal som ska jobba där, säger han.

Mer folk kommer in på krogen och det är fullsatt trots att klockan inte ens är fem. Utanför har det börjat bli mörkt.
Niklas Wredberg är kritisk till bemanningsbranschen. Han förstår att företaget vill dra ned på kostnader, men är emot sättet de gör det på.
– Jag tror att större företag satt sådant här i system bara för att kringgå lagen om anställningsskydd.
Det handlar om att de ska tjäna ännu mer pengar.
Han säger att bemanningsföretag kan vara bra om företag vill provanställa personal, men anser att branschen måste regleras.
– Jag tycker anställningar i bemanningsföretag ska leda till fasta jobb. Till exempel så kan man tidsbegränsa så att personal endast får hyras ut i sex månader.
Lagen om anställningsskydd kan ha be­tydelse för att företag tar in inhyrd personal, tror Eskil Wadensjö, professor i ekonomi. Men i vilken utsträckning är svårt att säga.
– Bemanningsföretag finns både i länder som har starkt anställningsskydd och i länder som inte har det.
Det finns heller ingen statistik på hur vanligt det är att företag säger upp personal för att sedan ta in dem som inhyrda.
– Statistiska centralbyrån tittar bara på hur många som är anställda i branschen, inte vilken anställning de haft innan. Men vi vet att det händer.
Niklas Wredberg smuttar på sin öl.
– Det är jäkligt osäkert att jobba för ­sådana här företag. En torsdagseftermiddag så kan telefonen ringa och du får reda på att du ska packa tvål någonstans.
Niklas Wredberg ler trött. När han tittade i arbetsförmedlingens platsannonser så såg han sin egen tjänst utannonserad.
– Det stod ju inte att det var min tjänst, men jag fattade det på beskrivningen av ­arbetsuppgifterna. Det kändes jävligt konstigt.
Niklas Wredberg vägrade att skriva under det nya avtalet och blev uppsagd. Han arbetar till och med den sista februari och går sedan hemma med lön i tre månader.
Niklas Wredberg funderar nu på att börja studera till nätverkstekniker.
– Det finns inte så mycket mer att säga om serviceverkstaden. Det är så marknadsekonomin fungerar, säger han.

Publicerad Uppdaterad
8 timmar sedan
Forum Noden Röster från rörelserna
Ett nytt diskussionsforum för vänstern har lanserats: Noden forum. Foto: Annika Byrde/TT, Skärmdump. Montage: Arbetaren

Nytt internetforum för vänstern: ”Behövs en mötesplats för diskussion”

På några dagar har det nya internetforumet Noden samlat ihop över 150 medlemmar som skapat lite mer än 500 inlägg. Vilka ligger bakom det och varför behövs ett nytt forum för vänstern?

Ni beskriver Noden forum som vänsterns nya mötesplats på nätet. Berätta mer, vad är tanken med forumet och hur kommer det fungera?

– Vi tror att det behövs en mötesplats där saker kan diskuteras i lugn och ro och inte försvinna direkt i sociala medie-flöden. Nu finns det en mötesplats men det är upp till användarna att möblera den.

Vilka är ni som startar upp det?

– En insatsstyrka med handplockade medlemmar som alla brinner för en stark rörelse. Redo att fylla forumet med intressanta ämnen, hålla rent och bidra till en kamratlig stämning.

Är forumet kopplat till Radio Noden?

– Vi har kopplat ihop forumet med Radio Noden för att det är en grym infrastruktur. Och så slapp vi hitta på ett nytt namn. Ingen kan ana hur många usla namn vi kom på innan.

Varför behöver den radikala vänstern ett nytt internetforum?

– Vi själva behövde det nog för att kunna snacka saker med likasinnade. Det senaste året har vi åkt runt och pratat med många kamrater och många har saknat något liknande. Om vänstern i allmänhet tänker likadant lär vi ju märka.

Vilka hoppas ni kommer hitta dit?

– Gamla rävar och unga lejon. Förhoppningsvis några som också mest är nyfikna på att organisera sig. Men vi skulle gärna se att klimatrörelsen också hittade forumet.

Publicerad Uppdaterad
8 timmar sedan
Bildmontage: I förgrunden förhandlaren Daniel Jonzon från Linköpings LS. I bakgrunden Trädgårdstorget torg i Linköping
– Det är mycket jobb med varje fall. Men vi har fått mycket hjälp av både medlemmar från Stockholms LS och SAC:s nya migrantorganisatör Pelle Sunvisson, säger Daniel Johanzon. Foto: Toivo Jokkala, Fredrik Sandberg / TT. Montage: Arbetaen

Nu satsar fler lokala fack på migrant­organisering

Både i Linköping och i Göteborg satsar nu syndikalistiska fackföreningar på att organisera arbetare med migrantbakgrund.

I Göteborg har man precis genomfört ett flerspråkigt möte för migrantarbetare och i Linköping har man redan vunnit flera fall.

Daniel Johanzon, förhandlare för Linköpings LS, berättar att de har jobbat med flera fall både inom jordbruksektorn, frisörbranschen och på byggarbetsplatser.

– Vi hade bland annat ett fall på ett bygge där en medlem blev uppsagd, men där vi lyckades förhandla fram ett skadestånd för felaktig uppsägning och att medlemmen skulle få betalt för den tid han faktiskt jobbat.

För varje liten seger berättar Daniel Johanzon har det trillat in fler och fler medlemmar med migrantbakgrund i Linköpings LS.

– Som LS har vi växt det senaste året och jag tycker det är jättesporrande. 

– Det är mycket jobb med varje fall. Men vi har fått mycket hjälp av både medlemmar från Stockholms LS och SAC:s nya migrantorganisatör Pelle Sunvisson, säger Daniel Johanzon.

Flerspråkiga möten för arbetare i Göteborg

I Göteborg anordnades det nyligen ett möte för migrantarbetare på ryska och ukrainska där organisatörer från Stockholms LS deltog.

I en artikel i SAC:s medlemstidning syndikalisten berättar Alex Bohlin från Göteborgs LS:

– På sikt hoppas och tror jag att vi kan stötta medlemmar till att organisera och hjälpa varandra, särskilt personer inom samma bransch och på samma arbetsplatser.

– Göteborgs LS får genom de här mötena förhoppningsvis även möjlighet att kunna se inom vilka branscher i Göteborg med omnejd som många migranter arbetar och antagligen utnyttjas och var vi kan hjälpa till att organisera arbetare.

Publicerad Uppdaterad
9 timmar sedan
Vänsterpartisten Mohamed Ali och Silas Aliki.
”Det verbala våld som koncentreras mot Abdukardir Ali är en spegelbild av det kapitalistiska systemets hat mot och rädsla för såväl den organiserade arbetarklassen som muslimer och svarta personer”, skriver Silas Aliki. Foto: Fredrik Sandberg/TT, Lo River Lööf

Silas Aliki:
Tidöstyret är inte över

”Tiden efter den mest rasistiska valrörelse Sverige haft i modern tid har, föga förvånande, även den präglats av rasism. Drevet mot den vänsterpartistiske ledamoten Mohamed Abdukardir Ali, som tog sig in i riksdagen med personkryss, är en berättelse om hur högerns världsbild totalt dominerar vårt offentliga samtal”, skriver Silas Aliki.

Det verbala våld som koncentreras mot Abdukardir Ali är en spegelbild av det kapitalistiska systemets hat mot och rädsla för såväl den organiserade arbetarklassen som muslimer och svarta personer. Det lilla styrkeprov från jordens fördömda som inkryssandet av honom i riksdagen utgör är tillräckligt för att trigga både anonyma trollkonton och namnkunniga opinionsbildare till höger. 

Samtidigt pågår fortfarande Tidös paradigmskifte, som bara syftat till att ge samma rasistiska kapitalism mer muskler, i bakgrunden. Den extrainkallade riksdagen röstade under sommaren igenom enorma reformer som nu trätt i kraft och börjar få effekt. Nyligen fick jag ett mejl från en lokalradioreporter som undrade varför en åklagare i den lokala tingsrätten begärt en person utvisad. Det rörde sig bara om misstanke om ett mindre bidragsbrott, varför?

Utvisningar kan sexfaldigas

Jag tvingas svara att det beror på ny lagstiftning som trätt i kraft den 1 september i år, där åklagare gjorts skyldiga att alltid lägga till ett yrkande om utvisning, om de gör bedömningen att målet kan leda till att den tilltalade döms till en strängare påföljd än böter. Tidöregeringens förhoppning om att regeländringen ska sexfaldiga antalet utvisningar kanske är i överkant, men i praktiken innebär den att en dom för rattfylla eller flera fall av ringa narkotikabrott kan innebära deportation.

Till detta ska läggas den så kallade straffreformen, där riksdagen bland annat höjde straffen för närmare 50 olika brott och tog bort regeln om att annan påföljd än fängelse ska väljas om det är möjligt. Reformen beräknas leda till 16 000 fler utdömda fängelseår de kommande tio åren och öka antalet människor i fängelse till 40 000. Riksdagen röstade under sommaren även igenom förändringar i försörjningskravet för anhöriginvandring, som kommer att öka antalet så kallade tonårsutvisningar kraftigt.

Sossarna röstade för många av Tidös förslag

Lagstiftning är, även i Tidöregeringens antidemokratiska expressfart, ett långsamt verktyg. Det kommer att dröja månader och år innan ändringarna slagit igenom så pass att allmänheten märker det i sin vardag. När kollegor, klasskompisar och vänner som levt hela sina liv i Sverige utvisas för småsaker och anhöriga som döms för brott inte längre får vård utan enbart straff kommer sannolikt en motreaktion. Men de partier som nu vunnit valet känner redan till konsekvenserna. Socialdemokraterna röstade i den absoluta majoriteten av fallen dessutom för att införa dem. 

Det är i ljuset av allt detta drevet mot Abdukardir Ali måste ses. Om den parlamentariska vänstern inte förmår riva upp dessa klasslagar, denna institutionaliserade rasism, finns inget existensberättigande kvar. Det åligger dessutom oss som bor i det här landet att göra våra röster hörda, om vi inte vill att den här politiken ska genomföras i vårt namn. Att en enda av folket inkryssad ledamot kan dra igång så mycket rädsla och reaktion från makten är en indikation på vad vi kan göra om fler av oss organiserar oss som och med Mohammed Abdukardir Ali.

Publicerad Uppdaterad
1 dag sedan
En lotsbåt och ett fartyg från Kustbevakningen på plats vid det 130 meter långa fartyget BBC Lagos
Fartyget i bild har inget att göra med domen. Foto: Johan Nilsson / TT

Lotsarnas arbete i Marstrand stoppas efter dom  

Lotsarnas arbete i Marstrand pausas efter veckans dom, då en lots fälldes för den uppmärksammade dödsolyckan på Tjörn i juli. 

Den 28 juli kolliderade ett fraktfartyget Misje Verde med en fritidsbåt utanför Tjörn. En mamma och dotter ombord på båten omkom, medan pappan och sonen klarade sig. 

I veckan dömdes Göteborgs tingsrätt kaptenen och lotsen för vållande till annans död, vållande till kroppsskada och vårdslöshet i sjötrafik.

Kaptenen får villkorlig dom, och lotsen villkorlig dom med dagsböter. Båda har nekat till brott.

– Det vi försöker ta reda på nu är hur många i arbetsgruppen som mår så pass dåligt att de behöver bli sjukskrivna och vår förhoppning är att de som mår bra ska kunna återgå till arbete snart, säger Björn Alverfeldt, presstalesperson på Sjöfartsverket till Svt.

Lots och kapten nekar till brott

Enligt lotsens advokat har allt för stort ansvar lagts på lotsen och han har till Svt sagt att de kommer att överklaga domen. Han hävdar att det inte är lotsen som ska ha ansvar för utkik.

– Det är fartygschefen som har ansvar för utkik, inte lotsen, säger Thomas Håkansson, lotsens försvarare till Svt.

Kaptenens försvarare håller inte med:

– Det synes vara praxis i svenska farvatten att lotsen tar över manövrering och styrning av fartyget, men då får man ta ansvar för det också, säger Taavi Tuula som är kaptenens försvarare, till Svt.

Publicerad Uppdaterad
1 dag sedan
Israel rullstolrar för barn Gaza
Trots ”vapenvilan” dödar den israeliska militären i snitt ett barn om dagen inne i Gaza. Foto: Abdel Kareem Hana/TT och Oded Balilty/TT

Israels blockad: Inga rullstolar till barnen i Gaza

Trots det humanitära katastrofläget vägrar Israel fortfarande släppa in rullstolar avsedda för barn i Gaza. Det rapporterar nu den australiensiska public service-kanalen ABC News.

Splitter- och skottskador, amputerade ben och söndertrasade kroppar. Enligt FN-organet Unicef har över 11 000 barn i Gaza drabbats av livsförändrade skador till följd av Israels bombningar. Trots det blockeras fortfarande en leverans av 900 specialdesignade rullstolar av de israeliska myndigheterna, avslöjar ABC News.

Rullstolarna, skänkta av bland annat hjälporganisationen Kids on Wheels Alliance, anlände till Jordanien redan vintern 2025 men har sedan dess inte släppts in i Gaza.

Över 20 000 palestinska barn döda

Israel menar, enligt ABC News, att rullstolorna kan ha ”dubbla användningsområden”.

Rullstolarna är specialdesignade för att klara svår terräng, som exempelvis rasmassorna inne i det sönderbombade landskapet, och dessutom byggda för att kunna justeras i takt med att barn växer.

Vid sidan av de många svårt skadade uppskattas över 20 000 barn ha dödats av den israeliska militären sedan oktober 2023. Trots den så kallade ”vapenvilan” som trädde för ett år sedan har FN och andra människorättsorganisationer rapporterat om att ett barn om dagen dödats inne i Gaza sedan dess.

Publicerad Uppdaterad
2 dagar sedan
Håkan Gustafsson om SvD:s och Aftonbladets rapportering om misstänkt valfusk i Husby utanför Stockholm. Foto: Mika Johnsson Kaster, Jesper Sandström Wikipedia, Skärmdumpar, SvD, Aftonbladet.

Stora luckor i SvD:s och Aftonbladets rapportering om kvinnorna i Husby

”SvD:s och Aftonbladets rapportering om misstänkt valfusk i Husby grundas på anonyma vittnesmål och anklagelser som de utpekade inte verkar ha fått bemöta. Det är en journalistik under all kritik som misstänkliggör grupper av människor baserat på etniskt ursprung”, skriver Håkan Gustafsson.

Förra veckan gick SvD:s ledarskribent Peter Wennblad ut med uppgifter om att fler än hundra eritreanska kvinnor ska ha förtidsröstat i grupp, instruerade av två präster.

”Mer än hundra eritreanska kvinnor kommer i grupp för att förtidsrösta på medborgarkontoret i Husby. De har sällskap av två präster från sin församling. Alla röstar på samma parti, och kryssar samma kandidat. Prästerna instruerar kvinnorna hur de ska göra”, skriver Peter Wennblad i ledartexten.

Uppgifterna ska enligt honom komma från samtal han haft med flera valförrättare i Järvaområdet, men hur många vittnen det handlar om får vi inte veta.

Dagen efter intervjuade Aftonbladet två vittnen till händelsen. Ett av vittnena skriver i ett sms till Aftonbladet:

”Det dök upp minst 100 jag skulle snarare säga 150. Mestadels äldre damer från Eritrea som varit i den närbelägna kyrkan. Ytterst få, skulle säga 3-4 av dom yngre kunde lite svenska.”

I både Aftonbladet och SvD är vittnena till händelsen anonyma.

Deras enda brott verkar vara att de har röstat

Av artiklarna att döma verkar varken SvD:s Peter Wennblad eller Aftonbladet ens ha sökt några av de 100 till 150 kvinnorna eller prästerna, via till exempel församlingen.

Den här typen av dramatiska och spektakulära uppgifter riskerar att misskreditera en stor grupp människor på en etnisk och religiös grund. Det enda vi får veta är deras potentiella bakgrund och att de eventuellt tillhör en församling – samtidigt som de utpekas som del av valpåverkan och valfusk.

Men deras enda brott tycks vara att de har röstat, och allt på grundval av anonyma vittnen.

Händelsen verkar inte ha tagits upp av någon av de incidentrapporter som valarbetare enligt lag sedan 2026 är skyldiga att upprätta. Enligt Svt:s uppgifter från chefen för valnämndens kansli, Eva Debels, stämmer anklagelserna inte överens med de uppgifter som de samlat in under förtidsröstningen.

Den polisanmälan som valnämndens kansli har upprättat baserar sig nämligen inte på de uppgifter som de har samlat in under förtidsröstningen – utan på Peter Wennblads anonyma uppgifter.

Vem gjorde vad, var, när och varför?

Självklart ska medier undersöka röstfusk och valpåverkan oavsett om det sker i Husby, Falun eller i Norrbotten. Men bra journalistik måste ställa frågor och söka svar från flera källor. Speciellt när det kommer till den här typen av allvarliga anklagelser.

Varken i Aftonbladet eller i SvD får vi veta när den här händelsen skulle ha ägt rum, bara att det ska ha skett någon gång under förtidsröstningen.

Och här uppstår problemet när medier glömmer journalistikens viktigaste frågor: Vem gjorde vad, var, när, hur och varför?

En tidning som har gjort grundjobbet och som är värd att uppmärksamma är Nyhetsbyrån i Järva som i måndags gav sig ut i Rinkeby för att ställa frågor om valet och röstfusk direkt till dem som faktiskt röstade.

Publicerad Uppdaterad
2 dagar sedan
Dödsolycka Helsingborg, Väla Södra
Dödsolyckan var den tjugoandra hittills i år på svenska arbetsplatser. Foto: Johan Nilsson/TT

Klämd till döds under truck i Helsingborg

En man i 40-årsåldern klämdes under tisdagseftermiddagen till döds under en truck vid ett industriområde i södra Helsingborg. Dödsolyckan var den tjugoandra hittills i år på svenska arbetsplatser.

Det var strax efter klockan 14 på tisdagen som larmet kom till räddningstjänsten i Helsingborg. Mannen ska då av oklar anledning fått en vältande truck över sig inne på handels- och industriområdet Väla Södra. Han fördes akut till sjukhus med svåra skador.

Senare under kvällen bekräftade polisen att han omkommit och att de påbörjat en utredning om vållande till annans död och arbetsmiljöbrott.

Hittills i år har mins 22 personer omkommit i arbetsplatsolyckor runt om i Sverige, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Publicerad Uppdaterad
2 dagar sedan
Lena Nyberg och Sanningskommissionen för det samiska folket
Lena Nyberg är ordförande för Sanningskommissionen för det samiska folket och hon kräver nu en lång rad konkreta åtgärder från den svenska regeringen. Foto: Per Danielsson/TT

Kravet på staten: ”Be samerna om ursäkt”

Erkänn ansvar för historiska oförrätter och kompensera för konsekvenserna. Det är uppmaningen från Sanningskommissionen för det samiska folket till den svenska staten.

Den statliga utredningen som tillsattes av regeringen 2021 har under de senaste åren kartlagt och granskat hur den svenska staten behandlat samerna genom historien. Under onsdagen presenterades slutbetänkandet och domen är lika hård som tydlig: Be om ursäkt och betala för konsekvenserna.

– Vi har gått igenom hur beslut som fattats av staten och Svenska Kyrkan påverkat den samiska minoriteten. Nu vill vi se en ursäkt för de övergrepp och kränkningar som skett, säger Lena Nyberg som är ordförande för Sanningskommissionen, till Arbetaren.

Det handlar bland annat om markstölder, tvångsförflyttningar och omfattande diskriminering som satt djupa spår i stora delar av den samiska befolkningen i Sverige. I utredningens slutrapport beskrivs konsekvenserna av den svenska statens politik som ”förödande”.

Vill se nationell försoningsprocess

Sanningskommissionens slutrapport lämnades över till regeringen på onsdagen. Foto: Per Danielsson/TT

Nu kräver Sanningskommissionen därför att regeringen agerar.

Bland annat vill de se ett särskilt center för upprättelse och försoning. Det här för att sprida kunskap om övergreppen som pågått i århundraden.

– Förutom det behövs också en lång rad konkreta åtgärder för att möta alla andra oförätter. Samer i dag drabbas fortfarande av hat och hot och därför krävs det att den svenska regeringen mer aktivt börjar arbeta för de mänskliga rättigheterna, säger Lena Nyberg.

Hon och kommissionen vill också se en nationell försoningsprocess samt stärkt samiskt inflytande när det kommer till frågor som rör exempelvis gruv- och vindkraft.

Rapporten överlämnades under onsdagen till kulturminister Parisa Liljestrand i samband med presentationen av den vid Mittuniversitetet i Östersund.

Publicerad Uppdaterad
2 dagar sedan
Right Liveliehood 2026
Timnit Gebru och Zakithi Sibandze från organisationen Rural Women's Assembly och den georgiska människorättsaktivisten Tamar Oniani är några av årets pristagare. Foto: Right Livelihood

Det alternativa fredspriset: Här är årets vinnare

Kampen mot patriarkalt våld, auktoritära styren och en allt mer okontrollerad AI-utveckling. Det är temat på årets Livelihood-pristagare som presenterades under onsdagsmorgonen.

– Ett system byggt för att tjäna ett fåtal kommer aldrig att hålla. I år hedrar vi kvinnor som vägrar att vänta på tillåtelse. De skriver om reglerna som auktoritära och patriarkala ledare samt Silicon Valleys mäktigaste män tagit för givet att de fick skriva själva, säger Ole von Uexkull, verkställande direktör för Right Livelihood i ett uttalande.

Det prestigefyllda så kallade alternativa Nobelpriset har i över 45 år delats ut till människor och organisationer som leder väg för en mer rättvis och hållbar värld. Pristagarna garanteras livslångt stöd i sin kamp och uppmärksammas varje år i stora internationella medier. 

På onsdagsmorgonen tillkännagavs vinnarna av 2026 års Right Livelihood-pris vid en presentation i Stockholm med följande motiveringar:

Jalila Haider. Foto: Right Livelihood

Jalila Haider. Som den första kvinnliga advokaten från den hazariska minoriteten i Pakistan kämpar hon mot etnisk, statlig och patriarkal förföljelse, driven av övertygelsen att ingen människa är illegal.

Rural Women’s Assembly. Organiserar kvinnor på landsbygden i södra Afrika. Enligt juryn ”i en förenad kraft som försvarar land, fröer och kroppslig autonomi mot företags och patriarkala strukturers övertygande”.

Nona Kurdovanidze och Tamar Oniani från Georgian Young Lawyers’ Association kämpar för demokrati och mot auktoritär repression. Foto: Right Livelihood

Georgian Young Lawyers’ Association, GYLA. Människorättsorganisation av frivilliga jurister som kämpar för demokrati och medborgerlig makt inför ”auktoritär repression” i Georgien.

Timnit Gebru. Amerikansk forskare inom artificiell intelligens. Enligt juryn utmanar hon maktkoncentrationen inom AI och banar väg för digital teknologi som är rotad i rättvisa, levd erfarenhet och mänsklig handlingskraft.

Publicerad Uppdaterad
2 dagar sedan
Poeten Jesper Lundby skriver veckoverser i Arbetaren. Foto: Wikimedia Commons. Montage: Arbetaren

Veckovers: I skenet

Jag halvligger i soffan.
Vardagsrumskvällen är sen.
Mitt ansikte och två andras
upplysta av tre telefoners sken.

Arbetsdagen egentligen slut
men jag öppnar och läser ett mejl.
Kan inte motstå att gå in och kolla
hur många gillar mig?

Min dotter längtar efter luren
fastän hon inte fyllt två
hade hon lärt sig exakt vad den var
långt innan hon lärde sig gå.

Allting jag älskar blir content
och jag älskar det mindre därför
men jag är ungefär som alla andra
och gör ungefär som dom gör.

Jag minns vagt andra sätt att bete sig.
Att på gott eller ont hitta på
något med den eller vad
som råkade finnas där just då.

Det var lättare att tro på något eget.
Att behålla vår egen illusion.
Nu när alla illusioner är deras
återstår väl bara tappa tron.

Rädsla äter upp hjärnorna.
Den förvandlas till politik.
Skärmen visar mig alla fienderna.
Såna måste förvandlas till lik.

Vem önskade sig det här livet?
Jag vet nog ingen alls.
Ändå sitter alla jag känner
med Zuckerbergs kniv mot sin hals.

Det känns som jag sitter i fängelse
men även såna har sina vägar ut.
Detta köttätande nätcasino
var någonstans finns dess slut?

Hur gör jag för att inte spela med?
Hjärtat svider och ömmar.
Snälla säg hur jag får ett slut
på reklaminslagen i mina drömmar.

Jag tar dottern till havet en regnig dag.
Vi kastar småsten i böljan den grå
och jag knäpper inte ett endaste kort.
Det här ska dom fan inte få.

Publicerad Uppdaterad