Från Ramlösa station, i södra Helsingborg, går det en cykelväg längs med spåren. Cykelvägen följer E4:an och svänger slutligen in mot stadsdelen Eskilsminne. Där vägen svänger ligger ett industriområde. Klockan är precis innan sju på morgonen och det är den hittills kallaste dagen på året. Liedholms Mekaniska AB är fortfarande nedsläckt. Det är tyst runt den lilla verkstaden. Men framför en lastkaj, under en ensam lampa, står något ovanligt. En husvagn. Den får sin ström från företagets eluttag.
Från fikarummet kommer Tobias Johansson. Han har duschat i företagets omklädningsrum och ätit frukost i deras personalrum. Husvagnen är hans och har stått utanför Liedholms Mekaniska i nästan ett år nu.
Tobias Johansson är 35 år gammal. Han utbildade sig till svetsare på Lernia i Markaryd och blev redan i slutet av utbildningen rekryterad till ett bemanningsföretag. Detta var elva år sedan och Tobias Johansson har hunnit med att arbeta för sju olika bemanningsföretag. Nu jobbar han för Ikett Personalpartner och han anser att de både betalar bra och behandlar sina anställda på ett schysst sätt.
Tobias Johansson kallar sig för en resande bemanningsanställd.
Tobias Johanssons husvagn är välstädad. En bärbar dator och några pocketböcker ligger prydligt uppradade på en bänk. Han sätter sig i lotusställning i en av sofforna och berättar att han håller på med yoga.
– Jag försöker jobba från sju på morgonen till åtta på kvällen varje vardag. Ibland vill företaget att jag ska sluta redan klockan fyra, men det brukar jag inte gå med på. Det är tråkigt att bara hänga här. Yogan är ett sätt att hålla igång, att få lite träning.
Tobias Johansson började i bemanningsbranschen av en slump. Egentligen tänkte han arbeta på oljeplattform. I stället så blev han en resande bemanningsanställd.
Han skiljer på lokalt bemanningsanställda och resande. Han förklarar att de resande ofta har en särskild kompetens som saknas på många mindre orter, till exempel ett svetscertifikat. De flyttar runt där deras kompetens behövs och lever på sina traktamenten.
Tobias Johansson vill inte berätta exakt vad han tjänar.
– Om jag skulle börja jobba lokalt så skulle jag gå ned i lön med 7 000–8 000 kronor, förklarar han.
Tobias Johansson anser att resande bemanningsanställda ofta har ett starkt förhandlingsläge.
– Jag skulle aldrig gå med på att bo så här om jag inte fick nycklar in till verkstaden, så jag har tillgång till dusch och fikarum. Resande vill jobba så här. Man tjänar mer pengar om man gör det. Jobbar du lokalt tjänar du dåligt.
Han anser att något har förändrats. På hans förra jobb på Euromaint i Malmö, ett företag som reparerar tågvagnar åt SJ, var det 200 inhyrda.
– Det var ju tydligt att företaget behövde dessa för att hålla igång produktionen. Då är det sjukt att man tar in bemanningsfolk.
Tobias Johansson anser att branschen började förändras under den ekonomiska krisen 2008. Han säger att det skett en explosion inom bemanningsbranschen. Fler företag dyker upp och resejobben börjar ersättas med det som han kallar lokala jobb.
– Jag tror att det är vanligt att resejobben försvinner i kriser. Företagen vill minska sina utgifter. Allt blir mer slimmat.
Tobias Johansson ser att jobben börjat komma tillbaka nu, men inte i samma utsträckning som innan.
– Det är mer lokala jobb. Allting är mer pressat. Man får ta mer skit. Ofta vill företagen att man jobbar tio mil bort för samma lön som man hade tjänat lokalt.
Det är mörkt i husvagnen. Endast en lampa lyser upp det lilla bordet. Utanför är det fortfarande tyst. Arbetet på verkstaden kommer inte att börja förrän om en timme.
Tobias Johansson berättar om sin fru och sin dotter, som är fyra och ett halvt år. Familjen bor i Markaryd. Tidigare arbetade Tobias Johansson ibland i Norge och var ifrån sin familj länge. Nuförtiden åker han hem varje helg.
– I mitt liv så är detta bra för förhållandet. Man har saknat dem jävligt mycket när man väl träffar dem.
Samtidigt är han medveten om att han inte kan fortsätta jobba så här resten av sitt liv och att det är en livstil som inte passar alla.
– För mig funkar det just nu. Man tjänar bra. Hade jag jobbat lokalt så hade jag velat ha en fast anställning på ett företag, till exempel som svetsansvarig. Problemet är att nästan alla jobb inom industrin börjar bli uthyrningsjobb. Folk trivs inte med det. De tvingas att jobba för ett bemanningsföretag. Det finns ingen trygghet.
Tobias Johansson är kluven till bemanningsbranschen. Han är noga med att poängtera att han tycker att branschen var bra innan. Han anser också att bemanningsföretag kan behövas när företag behöver mer personal vid stora beställningar. Men samtidigt så har han sett mycket som är negativt i branschen.
– De har även börjat med inhyrda chefer på många ställen. De arbetar med ett projekt, till exempel att företaget ska leverera en viss mängd av en produkt. Jag har sett flera som fuskar som fan med siffrorna så att dessa ska se bra ut. När projektet är slut sticker de bara.
Utanför, på de mörka gatorna, börjar bilar att köra. Arbetsdagen ska snart börja.
– Det ska inte vara 50 procent inhyrda på företag. Det ska inte endast vara en massa lokala jobb, säger Tobias Johansson.
Före 1992 var det olagligt att hyra ut personal i Sverige. Under lågkonjunkturen i början av 1990-talet avreglerade den då sittande borgerliga regeringen arbetsmarknaden och företag som specialiserade sig på att hyra ut personal började dyka upp. Branschen är fortfarande ganska liten i Sverige. Ungefär 1,5 procent av alla anställda arbetar genom bemanningsföretag. Snittet i resten av Europa ligger på runt tre procent. Men många analytiker tror att branschen kommer att växa ytterligare.
Särskilt industrin har börjat ta in allt mer inhyrd personal de senaste åren.
En utredning av bemanningsbranschen genomfördes 2004 av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Ifau. Den kom fram till att bemanningsföretagen i högre utsträckning än andra företag anställer från grupper som har en svagare ställning på arbetsmarknaden, som individer med invandrarbakgrund, unga och kvinnor.
Men Ifaus undersökning uppmärksammade även att bemanningsanställda har sämre villkor i arbetslöshetsförsäkringen jämfört med andra anställda. Om en bemanningsanställd är ofrivilligt deltidsarbetslös så får denna ingen deltidsersättning. Detta bekräftas av Arbetslöshetskassornas samarbetsorganisation.
Eskil Wadensjö är professor i ekonomi vid Stockholms universitet och en av författarna till Ifaus utredning.
– Bemanningsanställda är inte billigare timme för timme. I stället så konkurrerar företagen genom att erbjuda flexibel personal, säger han.
Industrigatan i Malmö går genom Norra Sorgenfri. Där den korsar Nobelvägen ligger en gammal öde industritomt där alla byggnader för länge sedan rivits. Efter tomten fortsätter Industrigatan under tågspåren och slutar sedan vid Lustbacken på gränsen till Rosengård.
Precis efter spåren ligger ett anonymt industriområde på höger sida. Ut från en av de gråa byggnaderna kommer Niklas Wredberg. Han har precis slutat jobba.
Niklas Wredberg är 33 år och har de senaste fem åren arbetat som servicetekniker på Telenors verkstad i Malmö.
Den lilla ståldörren vid den inhägnade parkeringsplatsen bär ingen logga som vittnar om att mobiljätten har en verkstad där.
– Det är medvetet. Företaget vill inte att kunder kommer hit utan att de i stället tar sig in till någon av butikerna, säger Niklas Wredberg.
Niklas Wredberg är uppvuxen i Genarp. Han är fotbollsintresserad och bär en MFF-halsduk runt halsen. Han vill gå till en krog på Möllevången.
Niklas Wredberg berättar att han kom till Telenor genom bemanningsföretaget Arena. Detta var i maj 2005. Hans provanställning övergick sedan i en tillsvidareanställning.
Niklas Wredberg har varit en av de inhyrda som Tobias Johansson i Helsingborg kallade för lokalt bemanningsanställda. Det jobbet ledde till en anställning hos företaget som hyrt in honom.
Nu ska han snart bli bemanningsanställd igen, om Telenor får som de vill.
– För fyra veckor sedan blev jag inkallad till chefen. Han berättade att jag har till och med den sista januari på mig att bestämma mig om jag vill gå över till ett bemanningsföretag. Om jag vägrade skulle jag bli uppsagd på grund av arbetsbrist.
Alla åtta servicetekniker som är anställda av Telenor fick samma besked. Telenor har under en längre tid tagit in inhyrd personal från bemanningsföretaget Palm & Partners. I dag är runt 35 av de 50 som arbetar på verkstaden inhyrda från bemanningsföretaget.
– Först blev vi chockade. Sedan blev vi arga. Vi har hört att våra chefer har känt till detta i ett halvår och inte berättat. Det är dålig stil.
Inne på puben är det högljutt. Det är fredag och många är där för en after work-öl.
Niklas Wredberg berättar att de kommer att få en lönehöjning på 700 kronor om de går över till Palm & Partners.
– Men samtidigt så tar de bort den rabatt som vi har på bredband genom Telenor. Vi har även matbidrag i dag som inte täcks av lönehöjningen.
Sju av serviceteknikerna har vägrat skriva under avtalet med Palm & Partners. Niklas Wredberg säger att detta lett till en märklig situation på arbetsplatsen.
– Eftersom det kommer in arbete i verkstaden så kan de ju inte säga upp oss på grund av arbetsbrist. Allt fortsätter som vanligt. Men ovetskapen är jobbig. All arbetsglädje rinner av en. Det är sur stämning på jobbet.
Niklas Wredberg säger att de inte mottagit något skriftligt varsel om uppsägning. När de ber sin chef om information, så får de svaret att den kommer senare.
Han är övertygad om att Telenor vill att de ska vara bemanningsanställda för att komma runt lagen om anställningsskydd.
– Vissa av teknikerna har ju sagt emot företaget och jag tror att de vill bli av med dem. Om de går över till bemanningsföretaget så blir de kvar på arbetsplatsen i en månad och ryker sedan, säger han.
Anders Hamrin, presschef på Telenor, säger att företaget upphandlar tjänsten från Palm & Partners för att man anser de kan driva verksamheten bättre.
När Niklas Wredberg får höra detta tänder han till.
– Det är bullshit. Telenor har ägt vår verkstad i tio år och jag har svårt att se vad det har med saken att göra. Det är ju till och med samma personal som ska jobba där, säger han.
Mer folk kommer in på krogen och det är fullsatt trots att klockan inte ens är fem. Utanför har det börjat bli mörkt.
Niklas Wredberg är kritisk till bemanningsbranschen. Han förstår att företaget vill dra ned på kostnader, men är emot sättet de gör det på.
– Jag tror att större företag satt sådant här i system bara för att kringgå lagen om anställningsskydd.
Det handlar om att de ska tjäna ännu mer pengar.
Han säger att bemanningsföretag kan vara bra om företag vill provanställa personal, men anser att branschen måste regleras.
– Jag tycker anställningar i bemanningsföretag ska leda till fasta jobb. Till exempel så kan man tidsbegränsa så att personal endast får hyras ut i sex månader.
Lagen om anställningsskydd kan ha betydelse för att företag tar in inhyrd personal, tror Eskil Wadensjö, professor i ekonomi. Men i vilken utsträckning är svårt att säga.
– Bemanningsföretag finns både i länder som har starkt anställningsskydd och i länder som inte har det.
Det finns heller ingen statistik på hur vanligt det är att företag säger upp personal för att sedan ta in dem som inhyrda.
– Statistiska centralbyrån tittar bara på hur många som är anställda i branschen, inte vilken anställning de haft innan. Men vi vet att det händer.
Niklas Wredberg smuttar på sin öl.
– Det är jäkligt osäkert att jobba för sådana här företag. En torsdagseftermiddag så kan telefonen ringa och du får reda på att du ska packa tvål någonstans.
Niklas Wredberg ler trött. När han tittade i arbetsförmedlingens platsannonser så såg han sin egen tjänst utannonserad.
– Det stod ju inte att det var min tjänst, men jag fattade det på beskrivningen av arbetsuppgifterna. Det kändes jävligt konstigt.
Niklas Wredberg vägrade att skriva under det nya avtalet och blev uppsagd. Han arbetar till och med den sista februari och går sedan hemma med lön i tre månader.
Niklas Wredberg funderar nu på att börja studera till nätverkstekniker.
– Det finns inte så mycket mer att säga om serviceverkstaden. Det är så marknadsekonomin fungerar, säger han.
