Chefen ser dig på jobbet

Posten AB i Vasastan, Stockholm, har investerat i alkolås som de har monterat på brevbärarnas digitala nyckelskåp. För att hämta ut och lämna tillbaka de nycklar som brevbäraren Robert Huselius behöver i sitt arbete måste han blåsa i en alkoholmätare. Två gånger om dagen testas hans nykterhet trots att han varken har körkort eller ett yrke som riskerar säkerheten för någon annan.
– Jag börjar med att byta till mitt personliga munstycke, alla har ett eget av hygieniska skäl. Sedan blåser jag ut, det gäller att ha en jämn utandning i fem sekunder, säger Robert Huselius.
När alkolåset piper och signalerar grönt kan han öppna skåpet.
– Varje gång jag gör det här känner jag mig arg och irriterad över att jag ska behöva utstå sådant här trams.
Brevbärarna på kontoret i Vasastan behöver komma in i nyckelskåpet varje morgon inför postrundorna och varje eftermiddag när nycklarna ska hängas tillbaka. Robert Huselius använder cykel för att ta sig runt i sitt distrikt kring S:t Eriksplan medan de flesta andra går och kör en rullvagn med post framför sig.
– Varför är det så viktigt att kontrollera vår nykterhet när det inte är viktigt att kontrollera de som sitter högre upp och har ett större ansvar, till exempel personalansvar?
Robert Huselius svarar på sin egen fråga: det är en fråga om klass och ett sätt för cheferna att utöva makt genom ökad kontroll.
– Man ser på oss postiljoner som om vi vore försupet slödder.
När alkolåset presenterades för lite mer än en månad sedan ställdes personalen inför ett faktum. En vecka efter att de fått informationen monterades låsen upp. Trots att många var kritiska hade de inget att säga till om, beslutet var taget över deras och de närmsta chefernas huvuden.
– Det händer något med människor när man känner att cheferna inte ens litar på att man kommer nykter till jobbet.
Robert Huselius berättar att missnöjet bland brevbärarna har resulterat i att många lurar alkotestet, inte för att de är onyktra utan för att de känner sig förnedrade. En person kan till exempel hämta ut nycklarna till hela arbetslaget och på så sätt fungerar inte alkolåset på det sätt som det är tänkt.
– Det enda som återstår är en dyr förnedringsprocess och en missförtroendeförklaring från toppen och nedåt.
– Hyser ledningen ingen tillit till mig, hyser jag ingen tillit till dem.

Anställdas frustration över arbetsgivares ökade kontroll är inte ovanlig. Lars Ivarsson, arbetslivsforskare vid Karlstad universitet säger till Arbetaren att det finns en rad exempel på hur anställda förvandlas från lojala till illojala.
– Ju mer kontroll de anställda utsätts för ju mer motstånd kommer de att göra. Det finns mycket forskning som visar det. Mer kontroll gynnar inte lojaliteten hos de anställda. I stället uppkommer det ett hämndbegär hos personalen. Det finns otaliga exempel på saboterade stämpelklockor inom industrin. Arbetstagarsidan svarar med att hitta kryphål, man stämplar till exempel ut åt varandra.
Lars Ivarsson berättar att det råder en konflikt mellan det gamla och det nya sättet att se på arbetskraft. Förr betalade man per tidsenhet, arbetsgivaren betalade för den tid den anställde arbetade, numera vill de betala för resultatet. Lars Ivarsson menar att det nya fokuset på betalning efter resultat är en av anledningarna till den ökande kontrollen.
– Dagens arbetsgivare vill helt enkelt inte betala för tid som personalen ägnar åt privatsaker som toalettbesök, Facebook eller privatsamtal.
Men han säger att den utbredda övervakningen bara kan fortgå så länge det är ont om jobb. När trenden vänder och det finns fler arbetstillfällen kommer arbetskraften att undvika jobb med hård kontroll.

Men än så länge pekar trenden mot ökad övervakning och kontroll av anställda.
– Den här utvecklingen har gått snabbt, på bara 15 år har det gått från att ej vara tillåtet till helt tillåtet. Numera görs det oerhörda ingrepp på den personliga integriteten, säger Kurt Junesjö, expert på arbetsrätt och tidigare förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd i 25 år.
Redan på 1950-talet blossade det upp en debatt om kontroll när arbetsköpare ville införa stämpelklockor på fabriker. Cheferna tyckte att det var praktiskt att hålla koll på när arbetarna kom och gick. Men många arbetare blev förbannade och ett flertal mål drevs till Arbetsdomstolen. Där fastslog AD att arbetsköparen inte hade rätt att använda tidur om det inte fanns något stöd för det i kollektivavtalet.
– Det har gått från att det inte ens var tillåtet med stämpelklocka om det inte stod i kollektivavtalet på 1950-talet till i dag då arbetstagarna är helt utan några som helst skydd.

Den stora vändpunkten kom 1991. En chef på ett pappersbruk i Norrland anade att det fanns haschrökare bland några av fabrikens ställningsbyggare. Chefen ansåg att det var en säkerhetsrisk då en ställningsbyggare kunde tappa ställningsdelar i huvudet på sina arbetskamrater och fackförbundet på arbetsplatsen gick därför med på ett drogtest. Men några av ställningsbyggarna vägrade att testa sig och blev därmed uppsagda.
Detta fall togs upp i Arbetsdomstolen som dömde till företagets fördel med motiveringen att testet gjordes av en läkare med sekretess, helt utan insyn av företagsledningen. Och att provsvaren redovisades kollektivt vilket innebar att företaget bara kunde se om någon eller några bland arbetarna var drogpåverkad och inte vem som var det. Den här domen blev prejudicerande och öppnade upp för helt nya möjligheter för kontroll på arbetsplatserna.
– Vi arbetsrättsjurister blev väldigt upprörda över den här domen. Den gav arbetsgivaren rätt till tvångsmässig läkarundersökning, vilket är en allvarlig kränkning av den personliga integriteten, säger Kurt Junesjö.
Ställningsbyggardomen öppnade porten för fler liknande mål i Arbetsdomstolen.
1998 vägrade en städerska på Oskarshamns kärnkraftverk att underkasta sig ett drogtest. Trots att hon inte hade något med själva kärnkraftshanteringen att göra ansåg företaget att de hade rätt att testa henne. Kvinnan fick sparken och fallet togs upp i Arbetsdomstolen. Även den domen gick på arbetsköparens linje och målet blev prejudicerande. Nu motiverades giltigheten med att testet bara kontrollerade olagliga droger, det var alltså än så länge inte tillåtet att kontrollera alkohol, som är en laglig drog.

Fram till 2001 hade hälso- och drogtester bara gjorts av företagshälsovården eller sjukvårdspersonal med sekretessregler och krav på hög säkerhet. Men 2001 kom ett fall som skulle urholka rätten till personlig integritet på arbetsplatsen ännu mer. Fallet rörde en arbetsledare som tog med sig en hemmagjord uppsättning för drogtest till sin arbetsplats på Fryshuset i Stockholm. Han misstänkte att en anställd skolvärd använde droger och ansåg att det var olämpligt med tanke på rörelsens arbete mot droger.
Den här gången rörde det sig alltså om en privatperson som skulle testa en anställd helt utan identitetsskydd och sjukvårdens sekretess. Men Arbetsdomstolen gav arbetsledaren rätt. I och med den domen föll kravet på att testen skulle göras av sjukvården och fokus för att legitimera drogtest flyttades från säkerhet till lämplighet.
– När domen om Fryshuset kom trodde jag inte att det kunde bli värre, men det kunde det, säger Kurt Junesjö.
Sommaren 2009 avgjorde Arbetsdomstolen ett fall där två sopåkare blivit av med jobbet efter att de vägrat att göra alkotest inför sina chefer. Åkeriet hade monterat alkolås på ett nyckelskåp som var placerat direkt utanför cheferna kontor. Det enda som skilde chefernas rum och det rum där sopåkarna förväntades göra alkotest var en glasvägg. Cheferna kunde alltså sitta på sina kontor och titta ut på dem som blåste. Även i detta fall fick arbetsköparna rätt i domstol.
– Det här skulle inte kunna hända någon annanstans än på arbetsplatserna. Det finns lagar som reglerar om du vill övervaka ett torg med kamera men så fort du kommer in på en arbetsplats har arbetsgivaren rätt att sätta upp kameror var han vill, till och med mikrofoner, bara han pillar upp en skylt, säger Kurt Junesjö.
– Synen på arbetare i dag skiljer sig inte mycket från synen på grisar på en svinfabrik. De är båda produktionsfaktorer. De övervakar grisarna i ladugården med kameraövervakning precis som de övervakar arbetare på arbetsplatserna.
Kurt Junesjö säger att det finns fyra faktorer bakom ökningen av övervakning. Först och främst har den tekniska utvecklingen möjliggjort en helt ny typ av övervakning, genom kodlås, datorsystem och övervakningskameror. Den andra faktorn är Arbetsdomstolens domar.
– Arbetsdomstolen är en barometer på samhället. Den känner av stämningarna i samhället och det har varit en väldigt arbetarfientlig stämning väldigt länge.
Den tredje faktorn är att arbetsvillkoren blir sämre.
– Facken blir svagare och det är en världsvid utveckling. Det är samma utveckling i hela Europa. Det har bland annat att göra med EU-rättens framfart, som medfört stora inskränkningar och sämre arbetsförhållanden. Det ser man ju bara på alla tjänstemän som oavlönat arbetar extra numera.
Den fjärde faktorn är en amerikansk företagsfilosofi som spridit sig till Europa.
– Den kallas PA-modellen. Det är en ideologi, där arbetsgivarna kräver att arbetstagarnas privata mål går i linje med företagets. Om du jobbar på Kodak måste dina livsmål gå i linje med företagets mål. Man kräver en lojalitet, det kan man se på exemplet med Volvoarbetarna i Skövde. De tre killarna som skrev att arbetsplatsen var ett dårhus på Facebook och sedan blev av med jobbet.
Kurt Junesjö säger att om exemplet med Volvoarbetarna hänt för 20 år sedan så hade facket farit i taket.
– Men numera mumlar de bara. Bara för att lagen är tandlös behöver inte facken vara det. Det här är oerhörda kränkningar.
Och det finns stora risker med fackens allt svagare ställning på arbetsmarknaden.
– Arbetsgivarna träder in i det utrymme som facken lämnat. Det är en oerhört allvarlig utveckling. Facket är den enda motkraften till arbetsgivarna och när den kraften förtunnas är det allvarligt. Det måste finnas en solidarisk kraft som motpart, det går inte att driva arbetsrelaterade frågor på individnivå.
Kurt Junesjö säger att den allvarligaste följden av ett allt tuffare klimat på arbetsplatserna är att det kommer att leda till ökad utslagning.
– Och jag ser inga tendenser till att detta är på väg att vända, säger Kurt Junesjö.

Nyckelknippan skramlar till när brevbäraren Robert Huselius hoppar av postcykeln utanför en portingång vid S:t Eriksplan. Den hänger i en kedja från bältet och det är för att få ut den som brevbärarna i Vasastan måste genomgå Postens nya nykterhetskontroll. Robert Huselius säger att han skulle förstå varför de behövde göra alkoholtestet om det fanns risk för andras säkerhet, om brevbärarna till exempel körde bil. Men eftersom merparten av de anställda på hans kontor drar en liten postkärra och resten cyklar så ser han inte meningen med det.
– Är de rädda för att vi ska halka till och köra på ett dagisbarn? frågar sig Robert Huselius ironiskt och tillägger att han aldrig har hört talas om några sådana olyckor.

Fakta: Så övervakas du av din chef

• Kameror: Finns vid sjukhus, skolor, i bussar, garage och på vissa fabriker, butiker och hotell. Syftet uppges vara att förhindra skadegörelse, hot, våld och stölder.

• Datorer: På arbetsplatsens datorer kan chefen kontrollera vilka webbsidor du besöker, vad du laddar ned samt läsa din e-post. För vårdpersonal som till exempel läkarsekreterare fungerar vissa program med inloggningsuppgifter som stämpelklocka. Cheferna kan även se exakt hur lång tid det tar för varje sekreterare att skriva en journal.

• Facebook och social medier: Det finns ett flertal fall där anställda blivit av med jobbet efter kritiska inlägg på bloggar och Facebook. Som offentligt anställd har du meddelarfrihet vilket innebär att du får yttra dig kritiskt. Men som privat anställd saknar du meddelarfrihet och kan alltså bli uppsagd för illojalitet om du kritiserar företaget eller din chef offentligt.

• GPS: I taxi-bilar, bussar, och andra tjänstefordon finns allt oftare en GPS inmonterad. Detta ger chefen full koll på var fordonet befinner sig.

• Personliga koder: Hos bland annat hemtjänsten finns ett telesystem med koder. Personalen måste slå in koder för att rapportera när de har anlänt till brukaren, när de har handlat, lagat mat och så vidare.

• Belastningsregister: Om du söker arbete inom förskola, skola, samt vård och omsorg av barn är arbetsköparen skyldig enligt lag att kolla upp ditt belastningsregister, för att kolla upp om du dömts för grova våldsbrott eller barnsexbrott.

• Hälsokontroll: För vissa yrkesgrupper så som till exempel lokförare, chaufförer och brandmän är hälsoundersökningar vanligt förekommande och är man över 45 år är det ett krav i vissa branscher.

• Alkohol- och drogtest: Drogtester och alkolås i bilar och på nyckelskåp blir allt vanligare. Drogtester görs bland annat på vårdpersonal med motiveringen att det ska hindra medicinstölder.

Publicerad Uppdaterad
5 dagar sedan
Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill att du ska skaffa fler barn trots att hans regering inte gör något vettigt åt vare sig arbetslösheten, boendekostnaderna eller jämställdheten. Foto: Johan Apel Röstlund, Claudio Bresciani / TT, Håkan Gustafsson

Amalthea Frantz:
Använd kondom tills vi vet om regeringen blir kvar

Kristdemokraten Jakob Forssmed är orolig över att det föds för få barn i Sverige. Men vem vill skaffa en större familj när arbetslösheten är rekordhög och regeringen skiter i klimatkrisen? Ha kul och ha sex – men inte för regeringens skull, skriver Arbetarens chefredaktör Amalthea Frantz.

”Staten behöver fundera på faktorer som utgör hinder för barnafödande, som boende, ekonomi, jämställdhet och livsbalans”, sade socialminister Jakob Forssmed (KD) på en presskonferens i somras.

Att förbättra just dessa områden är ju dock inte vad regeringen är bäst på. Tvärtom. Är det någon som förknippar nuvarande regering med till exempel rimliga boendekostnader, billiga hyresrätter, höjda löner, fungerande socialförsäkringar eller jämställdhet i hemmet? 

Att regeringen ändå bryr sig beror på att det rekordlåga barnafödandet kommer få allvarliga konsekvenser när arbetskraften och skatteintäkterna minskar. 

En utredning är tillsatt, i vanlig ordning. Ett delresultat ska presenteras nu i januari. 

Samtidigt är skolans sexualundervisning under attack, efter en annan sådan statlig utredning. I värsta fall ser vi snart ännu en nedmontering av ett område som Sverige länge var ett föregångsland inom. 

Ha kul och ha sex – men inte för regeringens skull

Tidningen Arbetaren ser sig tvungen att härmed skicka ut en allvarlig uppmaning: ha kul och ha sex – men inte för att skapa fler arbetare och skattebetalare åt staten. Tvärtom, använd preventivmedel om du är det minsta osäker. Till exempel tills vi vet om vi blir av med nuvarande regering. 

Den regering som skiter i klimatkrisen, vill ge både arbetare och arbetslösa sämre villkor, utvisar arbetare med utomeuropeiskt ursprung och planerar att sätta barn i fängelse.

Och passa samtidigt på att nominera någon kämpe till vårt Ottarpris till minne av Arbetarens medarbetare Elise Ottesen-Jensen som 1933 grundade RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning. För att nominera, mejla [email protected]. Skicka med din adress så får du hem ett exemplar av tidernas coolaste kondom.

Nominera någon till Ottarpriset och få Arbetarens kondom! Läs mer

Publicerad
5 dagar sedan
Israelisk militär i Hebron, Västbanken
Trots den så kallade vapenvilan har de israeliska attackerna mot palestinier inte upphört. Israeliska soldater under en räd i den palestinska staden Hebron på det ockuperade Västbanken tidigare i veckan. Foto: Mahmoud Illean)/TT

Israelisk attack mot FN-lokaler


Israel har attackerat och förstört delar av FN:s Unrwa-lokaler i det ockuperade östra Jerusalem på tisdagsförmiddagen. Det rapporterar nu flera internationella medier.

Enligt nyhetsbyrån AFP rullade bulldozrar in på området där Unrwa, FN:s organ för palestinska flyktingar, har sina lokaler under tisdagsmorgonen. Inredning förstördes och Unrwa skriver i ett eget uttalande att det utsatts för en ”aldrig tidigare skådad attack”.

Det israeliska  utrikesdepartementet har försvarat attacken och säger att de anser sig ha rätt att ta över och förstöra lokalerna som ligger i det illegalt ockuperade östra Jerusalem.

Samtidigt fortsätter, trots den påstådda vapenvilan, det israeliska våldet i Gaza och på Västbanken. Som Arbetaren rapporterade förra veckan har i snitt i ett barn om dagen dödats av israelisk militär i det sönderbombade Gaza sedan vapenvilan skrevs under i oktober förra året.

Sammanlagt har över 70 000 palestinier dödats i Gaza sedan Hamas attack på Israel den 7 oktober 2023. Många av dessa är barn.

Publicerad Uppdaterad
3 veckor sedan
Arbetarens redaktion (utan inbördes ordning) siar om framtiden och försöker hoppas på något bättre än samtiden. Foto: Arbetaren / Alaa Abu Asad, Jan-Åke Eriksson, Mika Kastner Johnsson

Skitåret 2025 är äntligen slut. Nu blickar vi framåt – men mot vadå?

Elände
Elände
Elände

Länge lyste den svarta rubriken på Arbetarens gamla löpsedel från årskiftet 2010/2011 från ett hörn av redaktionen. Nu har vi städat bort den. Få kunde väl ana att det 15 år senare skulle se än jävligare ut runt om i världen. Krig, klimatkatastrofer och fortsatt ökade klassklyftor. 2025 är äntligen över och nu är det dags att blicka framåt. Så här tror vi på Arbetarens redaktion om året som kommer.

2025 var allt annat än muntert. Hur lång blir baksmällan?

Johan
– Den har väl egentligen fortfarande inte lagt sig sedan 2024 och knappt ens från året innan det. Så den blir nog dessvärre väldigt lång. Vi lever i mörka tider, ta en återställare!

Amalthea
– Det enda som faktiskt hjälper mot baksmälla är väl att fortsätta vara full, så vi får köra på det.

Josephine
– Enda hoppet är att det är de som festade hårdast får den svåraste huvudvärken.

Vendela
– Det finns inte tid för baksmällor. Organisera dig!

Titta i din inre spåkula. Vad ser du mest fram emot 2026?

Håkan
– Det ska bli oerhört spännande att följa SAC:s stora satsning på migrantorganiseringen på nationell nivå. Solidariska byggare och Solidariska städare har ju vunnit fantastiskt många viktiga strider under de senaste åren, i framförallt Stockholms-regionen. Och om praktiken, lärdomarna och organiseringen kan skalas upp på fler platser och i fler branscher – då kommer 2026 bli ett riktigt spännande år.

– Sedan ser jag också fram emot hockey-OS! I år med NHL-spelare för första gången på länge. Jag ser fram emot att se William Nylander spela i Tre Kronor.

Alva
– Jag såg fram emot att få ta det nya nattåget till Basel, men nu blir det ju inget med det. Och fast jag skäms lite för det så längtar jag efter den svenska översättningen av Knausgårds Jag var länge död. Men förhoppningsvis sker något mer exalterande än det under året. 

Johan
– Att året ska ta slut? Nej. Jag hoppas att Erik Helgeson får upprättelse i Arbetsdomstolen och kommer tillbaka till jobbet och att vi får se någon slags ljusning i helvetes Sudan, Gaza och på Västbanken. Samt att Brynäs rycker upp sig lagom till slutspelet i vår och infriar förväntningarna om SM-guld.

Förutom det kommande valet. Vilka blir de stora politiska och fackliga striderna under året som kommer?

Johan
– Fackligt tror jag just utgången av fallet med Erik Helgeson blir både viktigt och på många sätt avgörande. Politiskt ska det bli spännande att se hur lång tid det tar innan utbrytargrupperna ur Vänsterpartiet bryter sig ur varandra. Valrörelsen däremot, riskerat att bli en direktsänd tågkrasch i slowmotion.

Josephine
– Flykting- och migrantfrågorna. Att våga säga ifrån, studera och rensa ut den ofattbart ökande acceptansen för rasism.

Amalthea
– Inrikespolitiken kommer nog vara en tröstlös blandning av meningslöst käbbel, öppen rasism och hyllningar av auktoritära ledare. Fackligt, om jag ändå ska uttrycka en förhoppning, så tror jag att både syndikalistiska migrantarbetare och missnöjda LO-medlemmar blir fler och att det kommer ge avtryck. Och så klart kommer det bli underbart att se Hamn-arbetsköparna förlora i AD. Eller någon annanstans.

På tal om valet. Hur går det och spelar det egentligen någon roll vilka som bildar regering?

Josephine
– Helt dimmigt i min spåkula just nu, hoppas på att fackliga och andra organisationer vågar stå fria och tvinga politikerna att börja ta ansvar för sitt uppdrag. Att politikernas makt börjar utgå från folket som det är tänkt. Och ett tydligt avvisande av nationalism i valrörelsen – för att i stället presentera alternativen.

Håkan
– Det spelar ju så klart en stor roll. Mycket talar väl för att sossarna vinner enbart för att människor inte vill ha den brutalisering som Tidöregeringen inneburit. Men att döma av hur sossarna just nu bedriver sin opposition så är risken tyvärr stor att de förlorar. Hittills har man till exempel inte presenterat något trovärdigt alternativ för hur man ska lösa arbetslösheten. Och kriminalpolitiskt så har ju sossarna agerat som om de vore ett femte parti i Tidösamarbetet.

Vendela
– Vad jag kan se finns det två troliga utfall: att SD bildar regering med M och KD, eller att sossarna tar hem segern och går i allians med de partier de får med sig. Antingen kommer V böja sig ännu mer för S högervridning, eller så kommer de stå som opposition. De små, splittrade vänsterpartierna kommer inte komma över spärren. Det gör inte L heller. Alla alternativ är dåliga, men SD-varianten är farligast.

Amalthea
– I bästa fall kan en ny regering ge lite andrum, som ger sociala rörelser en chans att ta utrymme och initiativ. Men jag tror att det kommer bli jämnare mellan blocken än vad någon riktigt vill. Ser det inte som omöjligt att S och M båda försöker leka landsfäder och bilda en mittenregering. Än troligare är dock, tyvärr, att hela eller största delen av det borgerliga blocket bildar regering med SD. Båda fallen skulle säkerligen ge katastrofala följder för arbetares rättigheter, sjukskrivna och arbetslösa, mänskliga rättigheter, fria medier och yttrandefrihet, med mera. 

Fritt fram att önska. Hur vill du helst se löpsedeln som sammanfattar 2026?

Alva
– Jag kan inte tänka på löpsedlar utan att se Pontus Lundkvists “Nu kommer el-tortyr i pungen-kylan”.

Vendela
– ”Det finns inga soldater mer, det finns inga gevär!”

Josephine
– Någonting i stil med: ”Du agerade – vi vände skutan tillsammans”

Johan
– ”Arbetaren avslöjar: 2026 var bara på skämt”

Amalthea
– ”Efter 99 dagars regeringsförhandlingar – folket tröttnade och tog över, vi har hela listan!”

Håkan
– ”Rättvis fred i Palestina” eller ”Ryssland backar ur Ukraina”.

Publicerad Uppdaterad
1 månad sedan

Podden besöker Bokkafé Angbett i Umeå

Podden besöker Bokkafé Angbett i Umeå

Bokkafé Angbett är ett frihetligt socialistiskt bokkafé som har rötterna i Skellefteå, men som år 2018 flyttade lokalen och verksamheten till Umeå. I det andra avsnittet av podden Kulturplats möter lyssnarna Lars Axelsson, aktiv i bokkafét.

– Det intressanta är människornas fria skaparkraft, säger Lars Axelsson som är aktiv i Bokkafé Angbett och som länge varit engagerad för DIY-kultur.

I poddavsnittet berättar han om Bokkafe Angbett och om när ockupanter fick hyra lokstallar av kommunen – för en krona om året. Lars Axelsson lyfter även kritik mot hur stadsomvandlingen sett ut i Umeå de senaste åren. Den som vill läsa mer om detta kan bland annat kika på Allt åt allas rapport ”Detta hus ska inte bli någon jävla galleria”.

Här kan du höra första avsnittet av podden Kulturplats

Lars Axelsson utanför Bokkafé Angbett. Foto: Tuija Roberntz
Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan

Podd: Fallet Erik Helgeson del II

Podd: Fallet Erik Helgeson del II

Arbetarens chefredaktör Amalthea Frantz i ett samtal med Hamnarbetarförbundets vice ordförande Erik Helgeson på Socialistiskt forum i Stockholm 29 november, 2025.

Lyssna på avsnittet i ljudspelaren ovan! (Eller sök efter Arbetaren Radio i din vanliga poddspelare)

Här kan du höra del 1:

Läs gärna våra intervju med Erik Helgeson här:

Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan
”Om man inte vill ha nazister på gatorna ska man nog inte vara där själv heller”, sade forskaren Christer Mattson i P1 Morgon. Illustration: Toivo Jokkala

”Det gynnar bara Hitler”

Satirtecknaren Toivo Jokkala kommenterar den aktuella frågan om gynnandet av nazister.

”Det gynnar bara Hitler.” Illustration: Toivo Jokkala

– Det är en väldigt olycklig spiral mellan de högerextrema manifestationerna och motdemonstranterna, sade forskaren Christer Mattson, chef för Segerstedtinstitutet, i  P1 Morgon den 2 december, apropå mobiliseringen mot de återupptagna nazistdemonstrationerna i Sverige.

– Så om man inte vill ha nazister på gatorna ska man nog inte vara där själv heller, tillade Christer Mattsson.

Den här satirbilden av Toivo Jokkala publicerades första gången i tidskriften Brand nr 2/2021.

Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan

Podd: Fallet Erik Helgeson

Podd: Fallet Erik Helgeson

Varför är fallet Erik Helgeson och hamnstriden avgörande för arbetarrörelsen? Juristen Frederick Batzler och Arbetarens chefredaktör Amalthea Frantz i ett specialavsnitt av Arbetarens podd.

Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan
Arbetsplatsolycka golfbanan Österåker
Polisen utreder nu händelsen som vållande till annans död genom arbetsplatsolycka. Foto: Fredrik Sandberg/TT och Johan Nilsson/TT

Död efter arbetsplatsolycka på golfbanan i Österåker


En man har omkommit i en arbetsplatsolycka på en golfbana i Österåker strax norr om Stockholm. Det här sedan han klämts under ett arbetsfordon.

Olyckan inträffade strax efter klockan åtta på tisdagsförmiddagen. Det här i samband med ett anläggningsarbete på golfbanan där mannen av ännu oklar anledning hamnade under sitt fordon och klämdes svårt. Han fördes akut till sjukhus och på onsdagsförmiddagen meddelade polisen att han avlidit till följd av sina svåra skador.

Händelsen rubriceras nu som vållande till annans död genom arbetsplatsolycka. Flera förhör ska redan ha hållits med den omkomna mannens kollegor.

Hittills i år har minst 45 personer omkommit i samband med misstänkta arbetsplatsolyckor runt om i Sverige, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Publicerad
2 månader sedan
– Det som saknas i dag på många redaktioner är ett publicistiskt mod, säger journalisten Alexandra Urisman Otto. Foto: Roger Turesson

Alexandra Urisman Otto ny skribent i Arbetaren

I somras sa den prisade klimatjournalisten Alexandra Urisman Otto upp sig från sitt jobb på Dagens Nyheter, i protest mot tidningens rapportering om både Palestina och klimatet. I dag publiceras hennes första text sedan dess – som frilans i Arbetaren. 

Hur kommer det sig att du börjar skriva för oss på Arbetaren? 

– Arbetaren är en väldigt fin tidning som jag både tror och hoppas kommer att nå allt fler läsare med tiden. Jag lämnade Dagens Nyheter efter nästan ett decennium på grund av den ängsliga publicistiska kulturen och att tidningen inte förmådde hålla linjen vare sig när det gällde klimatjournalistiken eller bevakningen av folkmordet i Gaza. 

– Arbetaren har en sund inställning till journalistik och jag märker redan att det är högt i tak på redaktionen. Det är som att tidningens stolta historia av att stå rakryggad i sitt motstånd mot nazismen under andra världskriget på något vis sitter i väggarna här. Jag är stolt över att få vara en liten del av den här tidningen.

Vilken typ av journalistik önskar du se mer av?

– Det som saknas i dag på många redaktioner är ett publicistiskt mod. Att man står stadigt i sin syn på vetenskap, fakta och grundläggande, universella mänskliga rättigheter – och att man låter det vara utgångspunkten för journalistiken. Precis det här gör Arbetaren så bra och jag vill egentligen mest se mer av det – fler reportage, intervjuer med intressanta och relevanta personer och granskningar som ställer makten till svars.

– Helt enkelt mer klassisk, god journalistik som ger läsarna möjlighet att orientera sig i den här omvälvande tiden, med accelererande klimatkris och en destabiliserad omvärld med folkmord, krig, konflikter och stora hot mot demokratin.

Du har nyligen släppt en handbok i klimatjournalistik tillsammans med Lisa Röstlund. Hur ser dina planer ut framöver?  

– Jag har ett gäng artikelidéer som jag hoppas kunna få ur mig, och det kommer nya hela tiden. Parallellt skriver jag på en ny bok och tänker mycket på hur jag kan göra mest nytta under de här månaderna och åren när koldioxidbudgeten rinner bort framför våra ögon.

Här kan du läsa Alexandra Urisman Ottos första text i Arbetaren.

Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan
En städare har jobbat drygt 5 600 övertidstimmar utan att få betalt – på ett företag som påstår att ”kollektivavtal är en självklarhet”. Foto: Johan Apel Röstlund. Montage: Arbetaren

Amalthea Frantz:
Vem ska städa efter den svenska modellen?

Flosklerna om den svenska modellen har varit många senaste tiden. Den ”står stadigt”, trots det nya EU-direktivet, enligt bland andra LO och Svenskt Näringsliv. ”Bra villkor och kollektivavtal är en självklarhet för oss!” skriver Rengörare Näslund, samtidigt som Arbetaren rapporterar om hur en anställd arbetat flera tusen timmar övertid utan att få betalt.

”Den svenska modellen står stadigt”, påstår såväl tjänstemannafack som LO och Svenskt Näringsliv. Anledningen till utropet denna gång är att EU:s direktiv om lagstadgade minimilöner i stort drivits igenom. 

EU-domstolen har knappt brytt sig om Sveriges och Danmarks protester. Ändå vill alla kalla det en seger. 

Kanske har de stora svenska facken rätt i att direktivet inte kommer att innebära en avgörande förändring för inhemsk lönesättning på kort sikt. Men vad är det de försvarar egentligen? 

Hotet mot den så kallade svenska modellen kommer minst lika mycket inifrån, från dem själva, som från EU. 

Priset för att ”komma överens”

”Den svenska modellen” innebär i korthet att fackföreningarna och arbetsköparsidan ska komma överens själva, utan att staten lägger sig i. Men många (allt från stora fackföreningar till partier och näringslivet) hänvisar gärna till modellen som ett samlingsnamn för mycket mer: nöjda, stolta, trygga arbetare. Men arbetare som inte bråkar i onödan – som tillsammans med arbetsköparna skapar fred på arbetsmarknaden.

Detta har aldrig varit helt sant. I dag närmar det sig ren lögn. För vad är det värt att ”komma överens” om den part som redan från början var i underläge hela tiden får mindre och mindre inflytande? 

Arbetares inflytande har försvagats på flera punkter under många år nu. Inte bara i praktiken ute på arbetsplatserna – utan lika mycket genom just ingripande från stat och politik.

Några exempel: Strejkrätten försämrades kraftigt 2019. Regeringen leddes då av det påstådda arbetarpartiet Socialdemokraterna.

Samtidigt har lagen om anställningsskydd, LAS, urholkats rejält. Det började underifrån, genom att arbetsköpare tog sig allt större friheter. Motstånd kom också underifrån, förstås. Men lagändringen klubbades igenom i riksdagen 2022. Regeringen var även då socialdemokratisk.

Den svenska modellen döljer miljarder i stulna löner

Samma vecka som vissa utropar att ”den svenska modellen står stadigt” kan Arbetaren berätta om ett fall på den anrika städfirman Rengörare Näslund

En städare har jobbat cirka 5 600 övertidstimmar utan att få betalt. Det hela ska bygga på ett system som kallas ”fasttidsobjekt”: ett fast pris, långt under den normala ersättningsgraden, för varje städad lokal, och ofta flera lokaler samma dygn. 

Företaget skriver på sin sajt: ”Bra villkor och kollektivavtal är en självklarhet för oss!”

Det här har med rätta väckt upprörda känslor. Men det värsta är egentligen inte det enskilda fallet, eller företaget. Det är att det säkerligen finns tusentals fall som inte har kommit fram i ljuset – ännu. 

Arbetaren har rapporterat om många liknande ärenden inom olika branscher, inte minst byggsektorn, ofta hos företag som på papperet har ”schyssta villkor”. Men sannolikt är det knappt ens toppen av isberget som vi lyckats skrapa fram. 

Meningslösa kollektivavtal

De stora fackförbunden har de senaste åren, ännu mer än förr, enbart fokuserat på vikten av kollektivavtal. Samtidigt vet vi att dessa avtal ofta är meningslösa. Om arbetarna inte är medlemmar i det avtalsslutande facket, till exempel LO, så förmår inte LO följa upp om avtalen alls följs. Det här drabbar särskilt utrikesfödda arbetare i privat sektor.

Sveriges arbetare behöver inte mer nostalgi kring kollektivavtal eller den svenska modellen. Det som behövs är organisering för bättre villkor i praktiken och hårt motstånd mot alla försök att försämra. Oavsett vilken färg regeringen har – och oavsett om facktoppar väljer att kalla nederlag för seger.

Publicerad Uppdaterad