Alltsedan folkomröstningarna i augusti – där president Evo Morales mandat bekräftades med 67 procent av rösterna – har protesterna i Bolivias östra och södra delar eskalerat. Direkt efter omröstningarna upprättades vägblockader. I tisdags i förra veckan stormade Union Juvenil Cruceñista, separatisternas ungdomsorganisation, en rad statliga myndigheter i Santa Cruz, som plundrades och vandaliserades. Ett attentat mot gasledningen till Brasilien slog ut 80 procent av kapaciteten – fram till dess hade strömmen av gas (och därmed exportintäkterna) flutit pålitligt genom alla sammandrabbningar, trots att det är kring gasen, eller kontrollen av den, som konflikten kretsar. Pandoprovinsen och tre andra provinser där Bolivias gasfyndigheter finns koncentrerade vill ha ökat självstyre, i praktiken självständighet i ekonomiska och de flesta andra frågor. De motsätter sig bland annat en jordreform som Morales vill införa till förmån för landets fattiga bönder.
Under onsdagen spred sig våldsvågen till sydliga Tarija, där fler statliga institutioner intogs, andra försvarades av regeringsanhängare.
I torsdags i förra veckan exploderade så den uppladdade spänningen när regeringstrogna bönder på väg till provinsen Pandos huvudstad Cobija hamnade i bakhåll och angreps av regeringsfientliga paramilitärer. Angriparna öppnade eld med automatvapen, förföljde flyende bönder ut i djungeln och avrättade skadade, uppger deltagare till radiostationen Erbol. Beväpnade män fortsatte att leta efter överlevande på sjukhus och i privata hem. De flesta rapporter talar i dag om runt 30 döda, men det finns uppgifter om att uppemot 70 personer fortfarande saknas. Det kan röra sig om den värsta massakern i Bolivias moderna historia. Vittnen har pekat ut och namngett 25 personer som deltagare i attacken, däribland ledande boskapsuppfödare, kommunala tjänstemän och framstående lokala högerpolitiker, rapporterar Erbol.
Efter massakern i Pando kritiserades president Evo Morales kraftigt från flera håll för passivitet; till och med den officiella presidentrepresentanten i Pando, Nancy Texeira, sade att ”regeringen har övergett oss”. Under fredagen utropade Morales så slutligen undantagstillstånd i Pando och elitsoldater landade på Cobijas flygplats, där de möttes av automateld. Det inbördeskrig som många förutspått verkade redan ha börjat.
Natten till lördagen flögs dock allt fler trupper in och armén tog kontroll över Cobija. Rapporterna om situationen på marken är knapphändiga, men det verkar som att armén nu kontrollerar även delar av landsbygden i Pando och att hittills enbart en soldat och två regeringsmotståndare stupat. Provinsguvernören i Pando, Leopoldo Fernandez, har efterlysts som misstänkt för massakern.
Morales har också hotat med att utvidga undantagstillståndet till de övriga upproriska provinserna. Det är osäkert om armén verkligen skulle lyda en order att gå in i miljonstaden Santa Cruz, med den risk för mycket stor blodspillan det skulle innebära. Separatiströrelsen där verkade dock ta hotet på allvar, eftersom den så kallade Medborgarkommittén under söndagen instruerade sina anhängare att lyfta sina vägblockader och lämna de ockuperade myndighetsbyggnaderna. Det är inte klart om personalen kommer att tillåtas återvända och institutionerna kommer att kunna öppna igen.
Konflikten har även fått internationella återverkningar. I måndags utvisade Bolivia USA:s ambassadör, Philip Goldberg, efter att ha anklagat honom för att konspirera med separatisterna. Det som hålls emot Goldberg är främst en serie möten mellan honom och guvernörerna i de upproriska provinserna, varav en del hållits utan officiella tillkännagivanden men där Goldberg likväl fastnat på tv-
bilder, enligt webbtidningen Rebelion. Som svar utvisades den bolivianska ambassadören från Washington. Strax därefter utvisade även Venezuela och USA varandras ambassadörer, och Honduras inställde som solidaritetsåtgärd ackrediteringen av den nya amerikanska ambassadören där. Slagväxlingen av utvisningar kommer ovanpå det redan pågående diplomatiska ordkriget mellan USA och Venezuela över att den venezuelanska militären bjudit in ryska örlogsfartyg och stridsplan till en gemensam militärövning i Karibien. Bolivia överväger också att kasta ut de kvarvarande amerikanska narkotikabekämparna ur landet och ersätta dem med ryska experter.
Under måndagen höll den sydamerikanska samarbetsorganisationen Unasur ett extrainkallat möte, där samtliga statschefer ställde sig bakom Morales och ”fördömde varje försök till kupp mot den konstitutionella ordningen i Bolivia.”
Under måndagen uppgav också Reuters att regeringen och Tarijas guvernör Mario Coso, som förhandlar för separatisterna, var nära en ”preliminär ramöverenskommelse” som skulle göra en vapenvila möjlig. Tolkningarna av detta skiljer sig åt. Webbtidningen Econoticias redaktion fördömer att ”Evo förhandlar med fascisterna” direkt efter en massaker på dussintals personer. Ledaren i Bolpress, en vänsterpräglad nyhetsbyrå, menar däremot att det är provinsguvernörerna som tvingats accepterat att förhandla ”från en underlägesposition”.
