Bakgrunden är de stridsåtgärder som under året pågått mot näringsidkare i Stockholm och där polis i vissa fall har ingripit mot enskilda blockadvakter. Huvudfrågan för polisens rättsenhet har varit om det är något speciellt med just fackliga konflikter som gör att ”förutsättningarna för polisingripanden ska bedömas annorlunda” än vid andra allmänna sammankomster.
Utredaren hänvisar bland annat till ett beslut från 1981 där polisen låtit bli att ingripa mot strejkande hamnarbetare. Polisen bedömdes ha agerat riktigt eftersom ett alltför nitiskt agerande skulle kunna tolkas som partiskhet i den arbetsrättsliga konflikten. Slutsatsen i den aktuella utredningen blir ändå att det inte finns några särskilda omständigheter vid arbetskonflikter som förhindrar polisen att ingripa mot brott och ordningsstörningar på samma sätt som vid till exempel demonstrationer.
Enligt företrädare för SAC som tagit del av utredningen står dock flera frågor obesvarade, bland annat var Stockholmspolisen drar gränsen för brottet egenmäktigt förfarande respektive hur de ser på frågan om privat mark i samband med en varslad stridsåtgärd.
– Vi har varit kritiska till vissa av polisens ordningsbefallningar i samband med blockader och det är fortfarande oklart hur polisen ser på vår kritik kring det, säger Erik Mägi som är förhandlingssekreterare inom SAC.
Vid flera tillfällen har polis som tjänstgjort vid syndikalisternas blockader också uttalat att det råder tveksamhet kring SAC:s status som fackförening och nyligen fick en blockadvakt utanför restaurang Josefina höra att det pågår diskussioner inom Stockholmspolisen i frågan. Dessa uppgifter dementeras dock av Ola Österling, samordnare för dialoggruppen Polismyndigheten i Stockholms län.
– Inga sådana diskussioner pågår, åtminstone inte bland poliser i beslutande ställning.
Han tillägger att samtliga poliser som tjänstgör i samband med fackliga stridsåtgärder ska vara informerade om rättsläget.
