Sent på tisdagskvällen den 9 november 2004 sattes den islamska skolan Bedir i Uden i Nederländerna i brand. På en av väggarna stod det skrivet: ”Theo, vila i frid”. Branden anlades samma dag som den mördade filmaren Theo van Gogh begravdes. Theo van Gogh hade gjort sig känd som provokatör som riktade sin kritik åt många håll, men framför allt mot muslimer som han gärna benämnde ”getknullare”. Mordet på Theo van Gogh kom efter att han tillsammans med den uppmärksammade Ayaan Hirsi Ali gjort en film om hur islam förtrycker kvinnor. Mordet utfördes av en till synes välintegrerad muslimsk man som först sköt, sedan skar halsen av och slutligen knivhögg Theo van Gogh. Det utlöste kraftiga reaktioner och under den fyraveckorsperiod som följde rapporterades 106 våldsamma attacker med rasistiska och islamofoba förtecken, varav 47 var riktade mot moskéer.
Även om antalet attacker dämpats förekommer de fortfarande. Särskilt allvarligt är att de islamofoba verbala uttrycken har fått en sådan central plats i den nederländska politiska debatten. I en rapport varnade ”Europakommissionen mot rasism och intolerans” nyligen för växande islamofobi i Nederländerna och belyste att nedsättande och rasistisk argumentation om muslimer oftast inte ens ifrågasätts av mer etablerade partier och politiska företrädare.
En politiker som byggt sin karriär på islamofoba utfall är Geert Wilders, grundare och ledare av det högerpopulistiska Frihetspartiet. Han och hans parti anses inte som helhet vara ett högerextremistiskt parti.
– Men Geert Wilders åsikter om muslimer och om islam kan likställas med de åsikter som extremhögern har, säger Dick Houtzager från Art. 1, en nationell organisation som jobbar mot alla former av diskriminering.
Det är däremot högerextremister, organisationer och individer, som står bakom de islamofobiska våldsbrott, liksom de ligger bakom majoriteten av antisemitiska hatbrott, som också ser ut att öka. Risken finns dessutom att den islamofoba tonen i den politiska debatten tar sig uttryck i ökat våld:
– Sannolikt är det så att ju fientligare debatten blir, desto mer benägna blir mer extrema personer att ta till våld.
Tonläget är på väg att skruvas upp på nytt då Nederländerna förbereder sig på den nya film som Geert Wilders är på väg att släppa. Den har redan lett till stora protester i Afghanistan och Natochefen Jaap de Hoop Scheefer har varnat att den kan leda till att nederländska trupper i Afghanistan blir till särskild måltavla. Bland annat sägs Geert Wilders likställa Koranen med Hitlers Mein Kampf.
– Geert Wilders leder debatten, det är han som sätter tonen. Hans film är det första som diskuteras i varje tidning och varje nyhetssändning,
Wilders vill stoppa all muslimsk invandring, stoppa alla moskébyggen, förnekar existensen av ”moderata muslimer” och menar att islam aldrig kommer att vara förenligt med ”nederländska värderingar”. Hans distinktion ”Jag hatar inte muslimer, jag hatar islam” är det antagligen få muslimer som ser något förmildrande i. Frihetspartiet har stora likheter med partiet Pim Fortyuns lista, som högerpopulisten Fortyun bildade 2002. Pim Fortuyns parti baserades på en solid anti-muslimsk plattform och han kallade islam för en ”efterbliven kultur”. Bara nio dagar innan parlamentsvalet 2002 mördades han, hans parti fick hela 17 procent av rösterna, men förlorade några år senare alla sin platser i parlamentet.
Liksom Theo van Gogh mördades Pim Fortuyn på grund av sin politik, men medan van Goghs mördare var en muslimsk extremist av marockanskt ursprung, var Fortuyns mördare en ”etniskt nederländsk” djurrättsaktivist som erkände att han begått mordet av politiska skäl då han såg Pim Fortuyns politik som en fara för samhället.
Under 1990-talet ändrades inställningen till invandring i Nederländerna. Attityderna blev mer negativa samtidigt som det multikulturella samhället attackerades. Motståndet har också i allt högre grad kommit att röra Nederländernas muslimska befolkning. Men den mer avoga inställningen i attityder har ännu inte alls antagit samma nivå av fientlighet som kommer till uttryck i den offentliga debatten, vilken blivit allt skarpare. Under 1990-talet har inställningen till invandring blivit alltmer restriktiv med krav på att invandrare ska få godkänt i ett ”integrationstest” med krav på språkkunskaper och kunskaper om det nederländska samhället. Klarar man inte testet påverkar det möjligheterna att få permanent uppehållstillstånd.
Den nederländska professorn i kriminologi Frank Bovenkerk säger i en rapport om islamofobi att det i Nederländerna har funnits en större tendens till att förklara stora sociala problem med etnicitet jämfört med i andra europeiska länder. Han menar också att det efter 2001 blivit allt vanligare att förklara samma problem med utgångspunkt i religion.
– Ja, och det är Geert Wilders hela agenda, att islam ligger bakom alla samhällsproblem, och eftersom han är så tongivande färgar det diskussionen kring integration.
– Om man ständigt pekar finger mot människor och säger att allt de gör är fel exkluderar man folk i stället för att välkomna dem. Ett problem är också att muslimska röster inte hörs i debatten, säger Dick Houtzager.
Därför menar han att det är uppmuntrande att det börjar synas allt fler muslimska initiativ, bland annat kommer en demonstration att hållas den 22 mars i protest mot Geert Wilders och för tolerans och respekt.
– Islamofobi handlar inte om rädsla, det är strukturell rasism som förklarar problem som i verkligheten är socio-ekonomiska med hänvisningar till människors religion. Det säger Abdou Bouzerda från Arab European League, AEL (se artikeln om Belgien). En återkommande fråga från Geert Wilders och likasinnade är huruvida islam är förenligt med ”nederländska värderingar”. Abdou Bouzerda anser att frågan är felställd. Han menar att samma fråga under tidigare århundraden ställts om den judiska tron, att det varit vanligt bland antisemiter att hänvisa till stycken av den judiska Talmud för att hävda att den inte varit förenlig med västerländska värderingar. Syftet var att smutskasta judar och hade inget att göra med vare sig upplysning eller frigörelse och Abdou Bouzerda drar paralleller till dagens diskussion om islam och synpunkten att islam inte är förenlig med demokratibegreppet.
– Det finns stora likheter med 1930-talet då många intellektuella attackerade judar och menade att de var opålitliga eftersom de läste Talmud, precis som Wilders gör med muslimer i dag. Men Talmud måste ses i det sammanhang som den skrevs, nämligen den babyloniska diasporan. På samma sätt måste Koranen läsas, den skrevs i en tid då muslimer hade många fiender och låg i krig.
När Geert Wilders angriper Koranen och likställer den med Mein Kampf är det inte Koranen som religiöst dokument, eller religionsfriheteten, som är attackerad utan muslimernas rätt att bli erkända som en del av Europa, menar Abdou Bouzerda:
– Frågan som måste ställas är om extremhögerns politik är förenliga med rättsstaten. Det har inget med kultur att göra, men allt med ideologi att göra. De demokratiska värderingar som tillskrivs väst är lika mycket mina värderingar och inte unika för väst.
– Problemet med islamofobi handlar inte bara om islam eller muslimer. Det finns så mycket främlingsfientlighet i Nederländerna och nu har det blivit legitimt att tala illa om invandrare genom att tala illa om islam. Det folk inte har kunnat säga om turkar, marockaner eller svarta människor, det kan de nu säga om muslimer. Det är därför Geert Wilders har sådant stöd.
Det säger Eighty när vi möts på Coffee Company i centrala Amsterdam. Hon är redaktör på den muslimska diskussionssajten Vi stannar här som diskuterar islamo-fobi och andra samhällsfrågor, och Eighty är hennes signatur.
I dag finns det inget förbud mot slöjan i Nederländerna men det är på gång. Ett lagförslag ska behandlas av det nederländska parlamentet under våren och har goda utsikter att antas. Det kommer i så fall att bli förbjudet att bära niqab (som täcker ansiktet) på bland annat tåg och bussar. Eighty, som täckt håret sedan hon var 20, anser att debatten om slöjan allt för ofta kopplas ihop med kvinnors situation i länder som Iran eller Afghanistan.
– Där har du inget val. Men vi är inte i Iran eller Afghanistan. Vi är i Europa och kan göra våra egna val.
Liknande kritik framför hon mot Ayaan Hirsi Ali, vars status som förkämpe för kvinnors rättigheter hon ställer sig tveksam till:
– Hon utmålades som om hon var alla muslimska kvinnors befriare. Men hon ville inte ta debatten med oss som tyckte annorlunda. I ett möte med misshandlade kvinnor reste hon sig och gick när de kvinnorna sade att de var offer för sina män, inte för islam.
– Theo van Gogh tog diskussionen med oss muslimer, han ville verkligen veta vad du tyckte. Geert Wilders däremot är som Ayaan Hirsi Ali, han vägrar ta debatten.
