– På nittiotalet var folk mer ”politiskt korrekta” vilket medförde en feministisk medvetenhet i aktivistmiljön, men i dag är det tydligen helt okej att vara sexist för att man ”kommer från ett arbetarhem”, menar en av deltagarna.
Tjugofem kvinnor har samlats i ett dunkelt rum på Kafé 44 i Stockholm för att diskutera hur en ny feministisk och separatistisk organisering skulle kunna se ut, och Arbetarens reporter får delta på villkoret att inga namn skrivs ut. Det är den tredje och sista dagen på en feministfestival med föredrag, fest och workshops och som följer på en tradition av kvinnodagsaktivism på Kafé 44 med rötter i slutet på åttiotalet.
I dagsläget finns ingen anarkafeministisk rörelse i Stockholm, sedan till exempel kvinnokafét Antippa och Stockholms Anarkafeministkör lagts ned på grund av bristande engagemang. Bakom årets festival står en grupp på sex personer, som vill se fler kvinnor samlas i ett gemensamt nätverk för kvinnoseparatism, det vill säga organisering av enbart kvinnor.
– Tanken var definitivt att den här helgen skulle fungera som en startpunkt för anarkafeministisk organisering och någon typ av rörelse i Stockholm, säger arrangören Ronja Liljedahl under en kort intervju i festivalens verkstad för tröjtryck.
Inne på seminariet konstaterar flera personer att aktivistmiljön i Stockholm blir allt mer machobetonad och att det finns ett stort värde i en kvinnoseparatistisk plattform även för dem som också är engagerade i könsblandade sammanhang. Särskilt poängteras vikten av feministiska studiecirklar och av att som kvinna ta makten över den politiska teorin. Entusiasmen går inte att ta miste på och när en dryg timme passerat har deltagarna smidit planer för en anarkafeministisk kaféverksamhet, en gemensam hemsida och deltagande i ett internationellt, separatistiskt läger sommaren 2009.

