Redan i valrörelsen flaggade alliansen för hårdare tag mot arbetslösa ungdomar, något som nu alltså kan bli verklighet från och med den första december i år. Ungdomsgarantin är en del av den så kallade jobb- och utvecklingsgarantin och berör ungdomar mellan 16 och 24 år som varit arbetslösa i mer än tre månader, i dag cirka 30 000 personer. Ungdomarna tvingas till jobbsökaraktiviteter, någon slags utbildning eller praktik i 30 timmar per vecka under övervakning av en personlig handledare. De som inte deltar mister sin rätt till ersättning.
För de ungdomar som har fått rätt till a-kassa ska dessutom nedtrappningen av ersättningen gå i snabbare takt än för vuxna: 80 procent av lönen i endast 100 dagar (i normala fall 200 dagar) vilket sedan trappas ner till 65 procent redan efter 200 dagar (i normala fall 300 dagar). De som inte kvalificerat sig till a-kassa får nöja sig med utvecklingsstöd som ligger på samma nivå som vid studier: 1 050 kronor i månaden för de upp till 20 år och 2 528 kronor i månaden för dem över.
– Konsekvensen blir att många ungdomar kommer att tvingas delta i aktiviteter, inklusive praktikjobb, i 30 timmar per vecka för så lite som 1 050 kronor i månaden. Det är ungefär sju till åtta procent av ingångslönen. Så låga ersättningar har vi inte haft sen AK-jobben på 1920-talet. Det är ren och skär klasspolitik och förnedrande för ungdomarna, säger Lisa Rasmussen som är facklig sekreterare i Vänsterpartiet.
Samtidigt drar regeringen in på bidragen till kommunernas sommarjobb, så kallade feriepraktikplatser. 2006 betalades det ut 100 miljoner i bidrag, men i år blir det ingenting. Flera kommuner kommer därför inte ha råd att anordna sommarjobb för sina ungdomar. I till exempel Motala och Kalmar blir det inga kommunala sommarjobb i år. I Stockholm halveras antalet platser.
Regeringen försvarar besparingen med att arbetsmarknaden i övrigt ser god ut och borde kunna tillgodse ungdomarnas efterfrågan.
– Nedskärningen på de kommunala sommarjobben drabbar unga som inte har något större kontaktnät, oftast fattigare ungdomar. Samtidigt tar man bort fömögenhetsskatten och fastighetsskatten som en del i samma omfördelningspolitik. De unga får står i förgrunden för den underbudkonkurrens som regeringen vill skapa. Det kommer leda till lägre löner, större klassklyftor och i förlängningen högre arbetslöshet, säger Lisa Rasmussen.
