Att människor äger sitt eget boende får dem att känna större omsorg om lägenheterna och omgivningarna. Så heter det när den borgerliga alliansen vill sälja ut allmännyttan – de kommunalt ägda lägenheterna.
– Vårt fokus ligger i ytterstaden. Ett sätt att bryta utanförskapet och segregeringen i dessa områden är att ge medborgarna mer egenmakt. I många fall upplever invandrarna här det som de blivit dumpade här direkt från flyktingförläggningen, säger Kristina Alvendal, moderat bostads- och integrationsborgarråd i staden.
Hooman Anvari bor i förorten Husby på Järvafältet i nordvästra Stockholm, ett av de områden som kommer att beröras av den borgerliga integrationssatsningen.
– Det där tror jag inte ett dugg på. Det spelar ingen roll för integrationen om jag bor i en bostadsrätt eller i en hyresrätt om jag inte kan få ett meningsfullt jobb. Satsa i stället på arbetsmarknaden så att folk kan få arbeten som motsvarar deras utbildning, satsa på skolväsendet. Det handlar om att bekämpa diskriminering och ge alla medborgare samma rättigheter.
Hooman Anvari är ordförande i föreningen Husby Unite, som motsätter sig ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter i första hand i Husby men också i andra miljonprogramsförorter.
I höstas startade kommunägda Svenska Bostäder en trygghetssatsning, bland annat i Husby. Bostads- och integrationsborgarråd Kristina Alvendal, tillika ny styrelseordförande i bolaget, som var med och presenterade satsningen sa att ”inga infödda svenskar skulle vilja bo och leva så här”, när hon besökt de aktuella områdena. Det var något som Husby Unite reagerade starkt på.
– Det pratades om våld mot kvinnor och barn, och de ska sätta upp lappar i trappuppgångar och tvättstugor om vart man kan vända sig som våldsutsatt. Som om våld mot kvinnor och barn inte förekommer på Östermalm eller i Djursholm. Politikerna fortsätter att stigmatisera invandrare och uppmuntra vi och dem-tänkandet samtidigt som de uppmanar oss att köpa våra lägenheter. Det går inte ihop.
Tillsammans med America Vera Zavala, tidigare pressekretare för vänsterpartiet och aktiv i Attac, drar han nu igång en bredare offensiv mot utförsäljningen av allmännyttan. I torsdags togs de första stegen mot ett nätverk för små och stora organisationer som motsätter sig de borgerliga planerna och vill arbeta mot dem med allt från happenings till informationssatsningar.
Huvudpunkterna på mötet handlade om lägenheternas renoveringsbehov, men också om att skapa ett alternativ. Många upplever sina hyresvärdar som likgiltiga inför de boendes åsikter och behov.
Kerstin Eriksson, 69, har bott i Husby sedan 1978 och tänker fortsätta med det.
– Många nyinflyttade kommer fram till mig och frågar när jag tänker flytta härifrån, eftersom det är vad svenskar brukar göra. Och svenskarna tycker att jag är en idiot som vill bo kvar, men det bryr jag mig inte om. Jag är rotad här, det är här jag vill bo.
Hon beskriver sin relation till hyresvärden Svenska Bostäder som dramatisk, och hon tror inte på den upprustning av området som bolaget utlovat i samband med ovan nämnda trygghetssatsning.
– De gör en satsning på utemiljöerna, men det är inte det som är det viktiga. De borde satsa på lägenheterna och att ge de boende ett vänligt bemötande i stället.
Kerstin Eriksson menar att de boende i Husby betraktas som andra klassens medborgare, och kallar förhållandet till bolaget ett regelrätt krig. Men att ombilda lägenheterna till bostadsrätter för att slippa bostadsbolaget ser hon absolut inte som ett alternativ.
– Husby är ett av Stockholms sista fria områden, ett område där folk utan en massa pengar kan bo och leva. Vad ska det bli av alla oss ”lösa” människor om man behöver köpa allting i framtiden? Det här måste fungera. Att ombilda till bostadsrätt löser inga problem.
I dagsläget har de tre kommunala bostadsbolag som verkar i Stockholms stad i första hand fått in intresseanmälningar om ombildning från föreningar i innerstaden. Kristina Alvendal menar att det är för att de inte fått i gång sin informationssatsning i ytterstaden än. Hooman Anvari gör en annan analys.
– Det är inte alls konstigt att det är främst i innerstaden folk intresserar sig för att ombilda. Där är det attraktivt att bo. Jag har träffat föräldrar som trivs jättebra här i Husby och vill bo kvar, men de måste flytta för att barnen ska få en bra skolgång. Vi har bara två bank-omater och Posten har lagt ner. Husby måste bli attraktivt att bo och leva i, först då är det meningsfullt att börja prata ombildningar.
Husby består av drygt 40 procent kommunalt ägda bostäder, 39 procent privatägda hyreslägenheter och cirka 20 procent bostadsrätter. Området byggdes 1974 och är en del av det svenska miljonprogrammet. Enligt en rapport från Boverket från 2003 ligger de allmännyttiga bostadsbolagen efter i renoveringen av de så kallade miljonprojektshusen med mellan 2,5 och 14 miljarder kronor. Denna kostnad skulle reduceras avsevärt om fler i miljonprogramshusen köpte sina lägenheter, och därmed tog över renoveringsansvaret.
Radha Deogan är ordförande i bostadsrättsföreningen Sveaborg i Akalla, en annan miljonprogramförort. Hon tog över ordförandeskapet för ungefär ett och ett halvt år sedan. Hon blev chockad av den okunnighet som präglade både styrelsen och medlemmarna i föreningen. De boende trodde, och tror fortfarande, att de kunde göra vad som helst med sina lägenheter eftersom de äger dem.
– Efter fem år förstår folk fortfarande inte att en bostadsrätt är en nyttjanderätt och inte en äganderätt. Att ha en bostadsrätt betyder många skyldigheter och ganska få rättigheter. Man får inte bygga om eller bygga till och man får inte flytta sina avlopp. Allt man vill göra måste man bekosta själv.
Enligt Radha har föreningen knappt gjort något annat än att renovera fastigheten sedan de tog över den 2001. Detta var i samband med den förra borgerliga satsningen för att få förortsborna att köpa sina lägenheter.
– Det är min bestämda åsikt att omvandlingen är ett sätt för kommunen att bli av med renoveringskostnaderna. När det börjar bli dags att renovera vill man att de ska bli bostadsrätter.
Hooman Anvari träffar mycket riktigt många människor som frågar sig varför de ska köpa lägenheter som är så slitna.
– Bostadsborgarrådet får det att låta som om det vore världens klipp att köpa de här lägenheterna. På huset mitt emot där jag bor har betongen börjat vittra sönder. Inga stambyten är gjorda, och inga renoveringar. Varför ska vi boende betala för det? Vi har redan betalat genom hyran.
