I lördags gick israeliska bosättare bärsärkagång i Hebron på södra Västbanken, under den årliga dagen för ”solidaritet” med kolonierna i stadskärnan. På denna dag tar sig tusentals sympatisörer till Hebron-kolonisterna – även från utlandet – till staden för att manifestera sitt stöd för judaiseringen av den palestinska staden. Till ritualen hör en marsch genom gatorna då bosättarna och deras anhängare slår sönder så mycket palestinsk egendom som möjligt.
Förutom den svenska ISM-aktivisten Tove Johansson som misshandlades av unga bosättare (se artikeln ovan) skadades fem civila palestinier, varav en treåring, uppger International Solidarity Movement. Många av bosättarna inne i staden och på kolonierna runtomkring är kända för sin religiösa fanatism, och många av dem är amerikaner. Bosättarsympatisören som skadade den svenska aktivisten var dock tillrest från Frankrike. ISM-Frankrike uppger att de undersöker möjligheter till rättsliga åtgärder mot bosättarsympatisören.
Attacker från bosättare har också ägt rum i byarna runtomkring Nablus i år, där internationella aktivister befinner sig för att underlätta olivplockningen för bönderna. Olivskörden är ett årligt ekonomiskt klimax, då palestinska bondefamiljer på bara några veckor av intensiv plockning ska tjäna in ett års försörjning. Varje år attackeras de av bosättare, som med misshandel, stenar och ibland beskjutning försöker sätta stopp för plockningen – ett irriterande tecken på palestiniernas band till landet. ISM-aktivister som Arbetaren talat med uppger dock att deras närvaro i och runt olivlundar har mildrat angreppen denna säsong.
I staden Qalqilya på norra Västbanken har samtidigt nya militära attacker ägt rum: tre palestinier dödades i lördags. Också bombningarna i Gaza fortsätter, trots att 156 länder röstade för en resolution i FN:s generalförsamling förra veckan där Israel kritiseras för massakern i Beit Hanoun, då minst 18 civila dödades i sömnen. Efter krav från EU mildrades dock resolutionstexten, som från att fördöma attackerna på civila i Gaza i stället ”uttrycker sorg”. Sju länder röstade emot i generalförsamlingen, och när frågan togs upp i säkerhetsrådet lade USA in sitt veto med motiveringen att Israel har rätt att försvara sig.
Men situationen på marken i Gaza vändes plötsligt upp och ned i helgen. Israel har sedan en tid tillbaka satt i system att 30 minuter före vissa flygattacker ringa upp sina måltavlor och förvarna om att deras och grannarnas hus ska bombas till grus, oftast som vedergällning för motstånd. I helgen ringde den israeliska armén upp Mohammed Baroud, aktivist i Jabalyas Folkliga motståndskommittér, de speciella paraplymiliserna som finns på kvarters- och lägernivå i Gaza där alla väpnade fraktioner ingår. Den här gången vidarebefordrades varningen via moskéer och tevekanaler i området. Flera hundra människor – obeväpnade, från alla fraktioner – störtade hem till Baroud, ställde sig på taket och runtom huset, och ropade ”hellre martyrdöden än kapitulation” och ”död åt Israel, död åt USA”. Inga bomber föll.
Några timmar senare upprepades aktionen vid ett annat hus, med samma resultat. Det israeliska flygvapnet ställde in de planerade attackerna, och medgav att det var den massiva närvaron av civila som hade gjort dem omöjliga: uppenbarligen ansåg sig inte Israel ha råd med nya, hårt kritiserade blodbad.
Eufori utbröt. Med inget annat än sina egna kroppar lyckades Gazaborna för första gången stoppa storskaliga bombattacker. En Hamasmedlem vid namn Nizar Rayan, som ledde aktionen, sade till The Guardian att palestinierna kommer att betala med sina liv för att skydda motståndkämpars hus så att ”de kan fortsätta göra motstånd mot fienden”, och den hårt ansatte premiärministern Ismail Haniya uttalade sitt stöd för den nya motståndsformen. Uppsvinget för civilt motstånd är markant i Gaza: för två veckor sedan samlades flera hundra kvinnor vid en moské i Beit Hanoun där motståndsaktivister gömde sig, bildade en mänsklig sköld runtom och lyckades hjälpa dem att fly undan armén.
