Det var SAC:s kongress i Luleå som fattade beslutet om att Syndikalisterna skulle varsla om politisk strejk mot försämringarna i a-kassan, den 15 november. En arbetsgrupp tillsattes som även undersökte möjligheten att varsla alla arbetstagare (utom offentliganställda) om politisk strejk. De fann att rättsläget visserligen var oklart, eftersom ingen gjort så tidigare, men drog slutsatsen att det borde vara både lagligt och möjligt – och lade ett varsel som omfattade cirka 2,5 miljoner arbetare.
– Vi var medvetna om att rättsläget var oklart, men vårt varsel skrevs av en jurist. Om LO inte hade valt att aktivt ta ställning mot strejken, vilket vi utgick från att de inte skulle göra, hade det kunnat tolkas som ett tyst stöd. Då menar vi att strejken hade varit laglig, säger Moa Norell, tf generalsekreterare för SAC Syndikalisterna.
Men LO tog avstånd från den politiska strejken. På sin hemsida varnar organisationen sina medlemmar från att delta och hävdar att de som gör det riskerar att få betala skadestånd. Detta eftersom LO hävdar att strejken är felaktigt varslad.
När SAC fick kännedom om detta och om att LO-anslutna arbetare som planerade att delta i strejken blivit kraftigt ifrågasatta av sina chefer på vissa arbetsplatser valde de att dra tillbaka varslet för andra än de egna medlemmarna.
– Det är fruktansvärt tråkigt att inte LO väljer att backa upp sina medlemmar på lokal nivå. Om våra medlemmar trakasseras för att de deltar i strejken kommer vi att stämma arbetsgivarna för föreningsrättskränkning. Men vi har ingen juridisk möjlighet att försvara deras medlemmar, om de utsätts, när inte LO gör det, säger Moa Norell.
Innan SAC drog tillbaka varslet kontaktade organisationen Arbetsdomstolen, AD, och begärde ett interimistiskt beslut om det oklara rättsläget. Men AD meddelade att de inte hade möjlighet att fatta beslut i frågan förrän den 16 november, alltså dagen efter strejken. Mot denna bakgrund valde SAC att dra tillbaka varslet för andra än de egna medlemmarna.
LO hävdar inför sina medlemmar att en politisk strejk ”ifrågasätter den valda parlamentariska demokratins beslut och försvagar därmed dess ställning” och att detta inte är förenligt med ”arbetstagarnas och fackföreningsrörelsens långsiktiga intresse”. Mot denna bakgrund frågade Arbetaren LO:s avtalssekreterare Erland Olausson om politisk strejk därmed alltid är förkastlig.
– Nej. Gränsen går vid om fackliga rättigheter eller mänskliga rättigheter är på väg att sättas ur spel eller om opinionsläget mot ett demokratisk beslut är så starkt bland våra medlemmar att de vägrar acceptera det.
Flera av era klubbar hävdar just detta nu. Är det inte läge för politisk strejk mot a-kasseförsämringarna?
– Nej, det finns ingen majoritet inom LO för detta. Det är bara på klubbnivå de åsikterna finns. Men vi är oerhört förbannade över innehållet i regeringens förslag och tycker att man ska göra annat nu, demonstrera och ställa riksdagsledamöterna mot väggen så att de vet vad ett beslut får för konsekvenser.
Varför varnade ni era medlemmar från att delta i strejken, trots att rättsläget är osäkert.
– Rättsläget är inte osäkert. Om våra medlemmar deltar riskerar de att stämmas till skadestånd.
Vad gör LO om det händer?
– Då ger vi dem rättshjälp och försvarar dem i AD. Men vi bedömer att de har ytterst små möjligheter att vinna.
Anledningen till att SAC hävdar att rättsläget visst är osäkert är att regeringsformen, som är en del av grundlagen, stadgar att fackliga stridsåtgärder är tillåtna. Medlemmar i kollektivavtalsslutande fackföreningar är dock bundna av fredsplikt genom sina kollektivavtal, men, politiska stridsåtgärder är undantagna från fredsplikten så länge de är kortvariga. År 2003 slog Arbetsdomstolen till exempel fast att en 24 timmar lång politisk strejk mot privatiseringar av kollektivtrafik, som varslats av Storstockholms transportarbetaresyndikat av SAC Syndikalisterna, var laglig.
Arbetsdomstolen slog 1974 fast att oorganiserade arbetare och icke kollektivavtalsslutande fack har rätt att delta i strejker utan att själva varsla.
Eftersom kortvarig politisk strejk inte omfattas av fredsplikten hävdar SAC att det är möjligt att tolka rättsläget så att även kollektivavtalsanslutna arbetare lagligt kan delta i politisk strejk utan att deras fack varslat, men AD har hittills aldrig prövat detta.
Jonas Malmberg, professor i arbetsrätt vid Arbetslivsinstitutet, hävdar dock att rättsläget visserligen är snårigt, men att det är klarlagt:
– Jag menar att det är reglerat i MBL paragraf 41, som visserligen är synnerligen krångligt formulerad med tre negationer, men att den paragrafen ändå klargör rättsläget och innebär att fackförening som är bunden av kollektivavtal själv måste lägga ett varsel om politisk stridsåtgärd.
Moa Norell är ändå kritisk till LO:s agerande, inte minst mot bakgrund av att så många, även LO-anslutna, hade velat strejka.
– Nu blir det antagligen inte den stora generalstrejk vi hoppades på, men samtidigt har vi sått ett frö när arbetare på en massa arbetsplatser diskuterat frågan. Folk är uppenbart förbannade och beredda till handling. Och strejken ska ses i ett sammanhang av de protester som organiseras nu, till exempel demonstrationer i alla större städer, säger Moa Norell.
Strejkvarsel dras tillbaka
Publicerad
Uppdaterad
