Kultur

Identitetspolitik eller socialism?

”Vithet” och ”icke-vit” har för vissa blivit vad ”klasståndpunkten” var under 1970-talet. Men en politik byggd på identitet skapar splittring mellan förtryckta grupper – grupper som har alla skäl i världen att enas mot en gemensam fiende, menar veckans radarskribent, som har tittat närmare på den senaste tidens identitetspolitikdebatt. Han framhåller att målet för socialismen måste vara ett samhälle som överskrider eller avskaffar alla identiteter.

Kultur

Zarathustra i DDR

Den tyske filosofen Friedrich Nietzsche dog år 1900 i Weimar. Ett halvsekel senare kom hans kvarlåtenskap att befinna sig i den nybildade öststaten DDR. Veckans radarskribent ger en exposé över hur den tyska stat som i sin självbild representerade det sanna humanistiska arvet kom att hantera den kontroversielle filosofen.

Radar

Guden som svek – renegatens ideologi

Den politiske konvertiten, renegaten, har ibland mycket att vinna, men också mycket att bevisa. För den liberala borgerligheten är en vänsterperson som bytt sida en tillgång, men åsiktsbytet väcker också frågor. Veckans radarskribent tecknar den bespottade och omfamnade renegatens pågående historia.

Kultur

Maktens metafysik, en kritisk blick på framgångssagan Foucault

Human- och samhällsvetenskapernas fixstjärna Michel Foucault hyllas alltjämt för sin ”sammansatta” förståelse av makt. Makten genomsyrar hos honom allt ifrån dominansmekanismer till motståndsformer. Men antagandet att makten finns överallt får problematiska politiska och praktiska följder. Det sätt på vilket Foucault tematiserar maktproblematiken gör att människor känner sig maktlösa, menar veckans radarskribent.

Kultur

Den tvetydiga bildningen

”Behöver vi en bildad överklass?” frågade sig Rebecka Kärde på Arbetarens kultursidor i somras. I vår tid hörs många verop över ett förlorat bildningsideal. Om våra dagars bildningsfront är bredare än förr är tveksamt, men den förefaller i alla fall vara livaktigare, menar veckans radarskribent, som framhåller bildningsbegreppets politiska tvetydighet.