Den internationella Isafstyrkans officiella uppdrag i Afghanistan löper ut vid årsskiftet. I Kabul är många bedömare oroliga för att uttåget ska leda till att biståndet minskar och att landet ska försvinna ur omvärldens blickpunkt.
Efter 13 år och från och med den 1 januari 2015 kommer Natos och Isafs soldater att ersättas av en mindre styrka som ska utbilda och hjälpa de inhemska säkerhetsstyrkorna.
USA:s utrikesminister John Kerry utlovade nyligen att den amerikanska hjälpen till Afghanistan kommer att fortsätta i flera år framåt. Samtidigt visar tidigare erfarenheter att biståndet till ett land har en tendens att sjunka efter att internationella soldater lämnat en konfliktzon.
– Vi är djupt oroade för att västvärldens ekonomiska stöd ska minska. Landet är fortfarande bräckligt, och vi anser att det internationella samfundet bör engagera sig under det kommande decenniet, tills landet kan stå på egna ben, säger Mir Ahmad Joyenda, en av landets ledande företrädare för det civila samhället och biträdande chef för forskningsorganisationen Areu.
Afghanistans bruttonationalprodukt mer än fyrdubblades mellan 2003 och 2012 – men motorn bakom denna ekonomiska tillväxt var främst internationella investeringar och biståndspengar.
Afghanistan har sedan den USA-ledda invasionen 2001 varit i centrum för världens biståndsinsatser och för investeringar i ökad säkerhet. Sedan 2007 har landet varit världens största mottagare av utvecklingsbistånd. Det framgår i en rapport skriven av Lydia Poole för organisationen Global Humanitarian Assistance, GHA, som granskar finansieringen av internationella biståndspengar.
I början av december samlades företrädare för 59 länder och flera stora internationella organisationer i London för en konferens om Afghanistans framtid, och för att bekräfta att man kommer att fortsätta ge bistånd till det krigshärjade landet. Londonkonferensen var en uppföljning till en liknande konferens som hölls i Tokyo 2012. Vid den nya konferensen bekräftades att givarländerna tänker stå fast vid tidigare löften, samtidigt som man kom överens om en svag formulering om att stötta landet fram till 2017, ”på likadana eller nästan likadana nivåer som under det tidigare decenniet”.
USA:s särskilde inspektör för Afghanistaninsatserna, John F. Sopko, påpekade dock nyligen att Londonkonferensen inte resulterade i några löften om höjningar av biståndet – vilket enligt honom kommer att resultera i ett växande budgetunderskott.
Den afghanska ekonomin är ansträngd, redan innan Natostyrkorna inom kort lämnar landet, påpekade Sri Mulyani Indrawati från Världsbanken vid Londonkonferensen den 4 december.
– Vi uppskattar att tillväxten snabbt har gått ned till 1,5 procent år 2014, från ett genomsnitt på 9 procent under det senaste decenniet, sade Sri Mulyani Indrawati.
Samtidigt visar en bedömningsrapport från FN:s kontor för humanitära insatser, Ocha, att det fortfarande finns stora humanitära utmaningar i Afghanistan. Bland annat lider närmare 1,2 miljoner afghanska barn av akut undernäring.
Trots de farhågor som finns inför framtiden så föredrar Mir Ahmad Joyenda, vid den afghanska forskningsorganisationen Areu, att betona alla möjligheter som landet också står inför. Han förordar en grundläggande attitydförändring från omvärlden.
– Det internationella samfundet borde ta denna möjlighet att göra omprioriteringar – där mindre pengar satsas på säkerhet och vapen och mer pengar går till civilt samarbete och återuppbyggnad, säger han.
Sedan 2011 har de internationella satsningarna i Afghanistan främst gått till att stärka säkerheten i landet. Antalet utländska soldater i landet var som flest – 132 000 stycken – år 2011. Enligt Lydia Pooles rapport satsade USA detta år motsvarande 129 miljarder dollar på de militära styrkorna i landet, medan endast 768 miljoner dollar gick till humanitära insatser.
– Under de senaste åren har det internationella samfundet, åtminstone på regeringsnivå, lagt mer tid på att förbereda reträtten och att skapa en positiv berättelse än på de afghaner som blir kvar på plats, säger Thomas Ruttig vid den Kabulbaserade oberoende forskningsorganisationen Afghanistan Analysts Network.
Han anser att Afghanistan kommer att förbli biståndsberoende en ganska lång tid framöver.
– Under denna tid måste vi satsa på att minska biståndsberoendet, vi kan inte bara ge oss av. Vi har ett politiskt ansvar att leva upp till våra förpliktelser, säger han.
