Efter två års arbete ligger resultatet av Socialdemokraternas rådslag färdigt i form av ett antal rapporter om bland annat jobb, välfärd, miljö och kultur. Enligt partiet har 450 000 personer på något sätt tagit del av den process som nu har lett fram till ”en omprövad och vässad politik”.
Alla är dock inte lika förtjusta i rådslagen som partiledningen. Daniel Suhonen, chefredaktör för SSU:s idépolitiska tidskrift Tvärdrag, menar att rådslagen riskerar att motverka sitt syfte.
– Tanken är att fördjupa demokratin, men rådslagen har på många sätt blivit ett sätt att täcka över beslutsstrukturerna så att de blir mer osynliga.
I rådslagen har partiets medlemmar kunnat delta på seminarier och i studiecirklar och därefter kunnat skicka in förslag på vilken politik som Socialdemokraterna ska föra. I grunden ligger Mona Sahlins deklaration om att partiet ska bli mer ”lyssnande”.
De som har tillsatts för att lyssna tillhör dock alla partiets toppskikt. Det är dessa personer, två för varje politikområde, som har skrivit rapporterna och som långt innan rådslagsprocessen avslutats gjort utspel om partiets nya linje på DN Debatt.
– Visst är det positivt att lyssna och att möta människor, men frågan är ju om man verkligen vill lyssna, säger Daniel Suhonen.
Han fruktar att rådslagen blir ett sätt att driva igenom partiledningens politik på Socialdemokraternas kongress i oktober utan alltför mycket debatt, med hänvisning till att medlemmarna redan har fått tycka till i rådslagen.
– Då är det mer demokratiskt om partiledningen talar om vad den tycker, sedan har man en rejäl debatt och efter det röstar man.
Linnea Björnstam är en av de många som har deltagit rådslagen. Hon är tidigare ordförande för Unga S-kvinnor Rebella och har tillsammans med andra medlemmar i föreningen försökt driva in mer jämställdhetstänkande i politiken.
– Jag har tyckt att intentionen och tanken med rådslagen har varit bra, men det känns inte som att det vi skrivit har följt med in i rådslagens rapporter.
Linnea Björnstam har suttit på ett antal möten och lagt ner mycket jobb på att skriva feministiskt problematiserande texter inom områdena familjepolitik, arbetsmarknad och jämställdhet. Bland annat har Rebella försökt få jobbrådslaget att ändra en skrivning om att arbetsvillkoren i kvinnodominerade sektorer är anpassade för män och att det är därför som kvinnor blir sjuka.
– Det inte en särskilt bra analys. Vi har i stället velat lyfta att problemet är avsaknaden av kunskap om arbetsskador inom kvinnodominerade sektorer, men det har ingen velat lyssna på.
Linnea Björnstam vill ändå vänta med att kritisera rådslagen tills kongressen har varit. Hon ser en risk att kongressdebatten slätas över med hjälp av rådslagen, men fram till dess är hon trots allt försiktigt positiv till idén med rådslag.

