Resan mot att förhandla fram ett nytt klimatavtal på FN-mötet i Köpenhamn i december är nu igång på allvar. I mars kommer ett EU-toppmöte lägga fast vilken position som EU ska inta på Köpenhamnsmötet. EU-kommissionen presenterade i förra veckan sitt förslag för hur ett kommande klimatavtal ska se ut.
I förslaget höjs ambitionerna, bland annat genom att ställa krav på utsläppsbegränsningar även i utvecklingsländer. Dessa länder ska inte få öka sina utsläpp med mer än 15–30 procent. Klimatmålet för EU-länderna som beslutades 2007, förblir dock intakt: 30 procents minskning till 2020 förutsatt att ett klimatavtal som inkluderar resten av världen kommer på plats.
Nytt i förslaget är att inkludera utsläpp från internationell flygtrafik och sjöfart i ett kommande klimatavtal, utsläpp som är helt exkluderade i det nuvarande Kyotoprotokollet.
EU-kommissionen skriver i sitt förslag att klimatförändringarna går snabbare än vad som tidigare konstaterats av bland andra FN:s klimatpanel.
– Den senaste forskningen kräver mer kraftfulla klimatmål, sade EU-kommissionens representant Martin Weiss på ett seminarium i Stockholm i måndags.
Han menar att detta kan innebära att EU tvingas revidera sina mål. I kommissionens förslag nämns också ett mål för vilken nivå som halten koldioxid i atmosfären bör stabiliseras på i ljuset av den senaste forskningen: 350 ppm (miljondelar) och troligtvis ännu lägre. Under det senaste året har en rad organisationer och forskare ställt sig bakom denna siffra och hävdat att en högre koldioxidhalt än så riskerar att leda till skenande och ohejdbara klimatförändringar. Koldioxidhalten i dag är 387 ppm vilket innebär att om målet är mindre än 350 ppm måste koldioxid tas bort ur atmosfären vilket säger något om den enorma utmaning som världen står inför.
För att nå de hittills satta klimatmålen räknar EU-kommissionen med att kostnaden blir 175 miljarder euro per år fram till år 2020. Vem som ska stå för dessa miljarder är dock oklart:
– Svagheten i förslaget är att EU fortfarande hymlar om storleken på EU-ländernas bidrag. Det nämner ingen konkret siffra för hur mycket EU:s finansieringsåtagande under Köpenhamnsavtalet bör uppgå till. Därmed mörkar man en stor del av den utmaning som förestår, skriver Kristdemokraternas EU-parlamentariker Anders Wijkman i sitt nyhetsbrev.

