
[BOK] Finns det björkar i Sarajevo?
Christina Lindström
Avsedd ålder 12–15 år
B Wahlströms, 2018
Det är med spänning jag plöjt Christina Lindströms Finns det björkar i Sarajevo? Denna ungdomsbok handlar om 17-årige Kevin och utspelas under några dygn i Göteborg. Kevin är född i Sverige, vilket han i bokens början berättar för skolpsykologen som hans mamma skickat honom till.
Han passar på att lägga till att hans mamma är från Sarajevo i Bosnien och hans pappa utanför Belgrad i Serbien och att de egentligen borde hata varandra. Och Kevin är dessutom född på Zorans lack och puts, biltvätten hans pappa driver.
När föräldrarna reser bort några dagar är det tänkt att Kevin ska passa sin ett år äldre bror Charlie som har en funktionsnedsättning. Men en kväll på Liseberg med bästa vännen Hannes hägrar och han lämnar Charlie ensam hemma. Hannes har med sig sin flickvän Linn och dessutom Amanda, som tycker att Kevin är snygg.
Kvällen slutar inte så bra, Amanda visar sig ha en pojkvän och när Kevin kommer hem är Charlie borta. Läsaren får sedan följa Kevin, Hannes, Linn och Amanda medan de letar efter Charlie.
Hon berör även klass, som när hon låter Kevin reflektera över Hannes boende jämfört med sitt eget. Allt utan att skriva läsaren på näsan.
Välbalanserat berättar Lindström, samtidigt som hon tecknar fin bild av bokens huvudperson Kevin, om våndor kring vänskap, kärlek, sexuell frustration och känslan av att inte passa in men samtidigt försöka hitta en plats i tillvaron. Hon berör även klass, som när hon låter Kevin reflektera över Hannes boende jämfört med sitt eget. Allt utan att skriva läsaren på näsan.
Frånvaron av obligatoriska moraliska pekpinnar är slående. Jag kan dessutom inte låta bli att dra på munnen när jag läser beskrivningar som den om hunden Blixten vars öron ”fladdrade och hans ögon var halvöppna som om han just rökt maja.”
Jag har glad att jag fått följa Kevin genom dessa dygn medan Lindström visar hur vardagsrealism kan kombineras med spänning!

