Anställda inom privata verksamheter som driver vård, skola och omsorg får nu meddelarskydd. De får därmed samma rätt som kommun-, landstings- och statsanställda att larma, tipsa och kontakta medier anonymt, utan att riskera att bli straffade av sin arbetsköpare.
Den chef som försöker ta reda på källan, eller på något sätt bestraffar den anställde som tipsat, riskerar själv straff, med fängelse i straffskalan. Inte heller det allmäna får söka källan. Likaså kan en journalist som avslöjar källan, det vill säga går emot källskyddet, bli straffad.
För offentligt anställda har meddelarskydd funnits länge och är grundlagsskyddat i både tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Har en person meddelarskydd är dennes juridiska skydd så pass starkt att man till och med kan lämna ut sekretessuppgifter, så länge det inte handlar om digitala eller fysiska dokument. Inte heller patientuppgifter, så kallat kvalificerad sekretess, får lämnas ut.
Journalistförbundets (SJF) ordförande Johan Nordling och vice ordförande Ulrica Widsell skriver i en debattartikel på SVT Opinion att det är hög tid att företagen ändrar i sina policys kring kommunikation.
– Vi hoppas att företagen inom vård, skola och omsorg kommer att gå i bräschen och visa att ökad insyn är något positivt som hjälper till att utveckla verksamheten.
Vi hoppas att företagen inom vård, skola och omsorg kommer att gå i bräschen och visa att ökad insyn är något positivt som hjälper till att utveckla verksamheten.
Journalistförbundets ordförande Johan Nordling och vice ordförande Ulrica Widsell i debattartikel på SVT Opinion
Vidare skriver de att Journalistförbundet anser att alla anställda på arbetsmarknaden ska omfattas av meddelarskydd, eftersom det i deras mening stärker ett öppet och demokratiska samhälle ytterligare.
– Syftet är att man i första hand ska kunna avslöja fel och brister, och det finns mycket brister även i privata verksamheter som samhället mår bra av att få kännedom om. Medarbetare som påtalar sådant hjälper dessutom till att driva på en kvalitetssäkring, som är positiv ur alla aspekter, säger Jonas Nordling till Vårdfokus.
Det handlar om insyn, menar Jonas Nordling och Ulrica Widsell i sin debattartikel. Kan en anställd som jobbar på en offentligt finansierad arbetsplats slå larm om missförhållande så kan det också i långa loppet kontrollera vad skattepengarna används till, menar de.
Lagen kommer att omfatta omkring 100 000 personer och träder i kraft på lördag, 1 juli. Dock gäller den bara missförhållanden som är allvarliga nog. Mindre saker – en tolkningsfråga för arbetaren … får endast tas upp med arbetsköparen, och inte med medierna.
Marie Ek, lärare på friskolan Plusgymnasiet i Uddevalla välkomnar också den nya lagen.
– Jag kan ibland uppleva att det inte räcker med Skolinspektionens granskning. Därför tror jag att lagen kan ge positiva effekter, säger Marie Ek till Sveriges Radio.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Teckna en prenumeration
Få direkt tillgång till denna artikel och mycket mer
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vardag
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
♡ Stöd Arbetaren med en extra slant varje månad
Inga bindningstider – säg upp när du vill
