Om ett företag har svårt att tillsätta en tjänst med sökande i Sverige kan Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, bevilja tillstånd för arbetskraftsinvandring. Först gör AMS en arbetsmarknadsprövning, där tjänsten utlyses i Sverige och i EES-området (EU och Norge, Island och Lichtenstein) samt Schweiz. Om det visar sig att brist råder inom yrkesområdet kan tillståndet beviljas. Tillståndet är tillfälligt, upp till två år, och gäller så länge anställningen varar. Ett villkor är att kollektivavtal eller praxis för löner, arbetstider och försäkringar följs.
Men sedan tillståndet beviljats kontrollerar varken AMS eller någon annan myndighet att löner och arbetsvillkor verkligen efterlevs. Dessutom är de invandrade arbetarnas förhandlingsposition svag, eftersom de bara har tillstånd att stanna så länge de har arbete. Ansvaret för att kontrollera arbetsvillkoren ligger i stället på fackföreningarna. Migrationsverket hänvisar till facket – eller uppmanar den anställde att åka hem igen om arbetsgivaren inte betalar lön enligt överenskommelse. Problemet är att även en lön som ligger långt under kollektivavtalsnivå kan vara bättre än lönen i hemlandet.
– Möjligheten för arbetstagaren att kräva sin rätt är liten, säger Lars-Erik Morin, Stockholms LS.
– Arbetskraftsinvandrarna riskerar att ofrivilligt bli lönedumpare. Det är alldeles för många som inte vet att vi kan förhandla för dem.
Den borgerliga regeringen vill göra det lättare att få hit arbetskraft utifrån och justitiedepartementet har gjort en utredning som föreslår att arbetsmarknadsprövningen slopas. De enskilda arbetsgivarna ska då själva avgöra om det råder brist i det yrke de efterfrågar, vilket LO vänder sig emot.
– LO:s kritik är missriktad. Facket har även fortsättningsvis en given roll i att granska löner, villkor och försäkringar. Däremot förändrar vi själva prövningen, och där finns ingen anledning att ge vetorätt åt intresseorganisationer, som facket faktiskt är, sade Tobias Billström när departementsutredningen presenterades den 17 juli.

