Arbetaren, upplagan och presstödet

På webbplatsen Samhällsnytt (f.d. Avpixlat) har det i dagarna gjorts gällande att Arbetaren inte skulle ha hanterat sina presstödsansökningar rätt.

Den beskrivning som ges på sajten är felaktig på avgörande punkter – se faktasammanställningen nedan.

→ För att läsa Arbetarens avslöjande från härom veckan – som föregick Samhällsnytts skriverier om oss – gällande upphovsmannen till Samhällsnytts artikel och hans förflutna, klicka HÄR.

FAKTA I MÅLET:

Nedan följer en kort redogörelse för fakta gällande de påstådda felaktigheterna i Arbetarens hantering. Själv tillträdde jag – Toivo Jokkala – som chefredaktör och utgivare för Arbetaren sent under hösten 2015, så jag har under huvuddelen av det år Samhällsnytts “granskning” gäller inte följt den ekonomiska utvecklingen i realtid – men eftersom jag vid det här laget har bra kunskap om hur prenumerationer och presstödsmätningar är uppbyggda kan jag redogöra för de väsentliga principerna, och hur olika saker slår:

1. Samhällsnytt gör ett fullständigt felaktigt ekonomiskt antagande ang. hur rabatter och nytillkomna prenumerationer slår för Arbetarens del. Man skriver: “Under tiden hade tidningen begränsade rabatter som omfattade endast nya prenumeranter och gav en rabatt på maximalt 100 kronor per år. Mot bakgrund av att tidningens upplagesiffror ligger ungefär på samma nivå år efter år med en trogen och ideologiskt driven läsekrets kunde kampanjen inte påverka årsomsättningen mer än marginellt.”

I själva verket är Arbetarens prenumerantomsättning stor varje år, med många avhopp respektive nytillkomna prenumeranter som hakar på premie- och rabattkampanjer (år 2015 bl.a. den stora sommarkampanjen). Rabatterna gör alltså ett kännbart avtryck på tidningens årsomsättning.

2. Samhällsnytt ger en vilseledande bild av hur TS Mediefakta AB jobbar (kanske just för att misstänkliggöra även dem). TS gör ingen kontroll av tidningars årsomsättning vid mättillfället, men kontrollerar i gengäld att de enskilda prenumerationerna är täckta av intäkter på tidningens konto, samt huruvida dessa var fullprisbetalare eller omfattades av rabatter etc vid betalningstillfället. Det är alltså en mer rättvisande mätningsform än att mäta mot årsomsättning, som mer skulle få karaktären av en överslagsräkning.

TS har granskat och utfärdat intyg för den aktuella perioden, och den genomsnittliga betalda upplagesiffra som Arbetaren anger i ansökan om presstöd är alltså ingen siffra som vi på Arbetaren själva räknat fram, utan den som TS kommit fram till vid sin mätning.

3. Samhällsnytts antydningar om att Arbetaren skulle kunna misstänkas ha stora annonsintäkter saknar i själva verket (och tyvärr, för våra intäkters vidkommande!) all grund – i själva verket får vi knappt in några pengar alls på annonser. De annonser vi trots allt har är nästan uteslutande utbytes- eller gåvoannonser, och annonsörerna oss närstående aktörer.

Där har vi grundfakta i målet.

Toivo Jokkala,
chefredaktör och ansvarig utgivare, tidningen Arbetaren