35 år av arbetarhistoria

35 år av arbetarhistoria

Sida 5 – 1 / 1922

KÄISJDAGEN 2 JANUARI 1922.
FSRBET7IREN
il
Taxenedsättningania
fr. o. m. nyår.
I vissa fall betydande lättnader.
Som bekant beslöt regeringen
strax före jul vissa fraktlindringar
samt nedsättning av biljettpriser
na för persontrafik. Sänkningen
av de senare belöper sig genom
snittligt till cirka 25 procent för
III :e klass och 30 till 40 proc. för
klass I och II. Priserna för snäll
tågs- ocli sovvagnsbiljetterna ha
även sänltts i ungefär samma
proportion. Även avgiften för res
godsövervikt har sänkts.
För godstrafiken har prisredu
cering i frakterna gjorts för
vagnslastsändningar enligt högsta
tariffer, samt för tilläggsavgifter
å styckegods. I övrigt torde rege
ringen inom närmaste tiden kom
ma att taga ställning till de frun
industriidkarehåll resta kraven på
kraftigare fraktlindringar.
Endast helt få av de enskilda
järnvägarna ha ännu kunnat för
må sig att följa S. J :s exempel,
men torde saken flerstädes vara
under övervägande.
Telefontaxorna sänkas i genom
snitt med 15 proc., varjämte be
tydande lättnader i fråga om an
läggningskostnaderna gjorts. Te
legramtaxorna förbli’ däremot
oförändrade.
I Stockholm, liksom i en del
andra städer, har priset på gas och
elektrisk ström reducerats. För
Stockholms vidkommande belöper
sig denna reducering till resp. 20
och 10 proc.
Statsrevisorernas an~
märkningar bemötas.
Socialstyrelsen belyser sina beräkningar.
över de anmärkningar, som etats
relsens indexberäkningar, har social
styrelsen nu avgivit ett detaljerat ut
låtande.
Revisorernas första anmärkning
gick ut på att, eftersom flertalet av
de orter, från vilka prisstatistiska
uppgifter införskaffats, ntgöres av
städer och andra större samhällen,
medan landsbygden endast i ringa
mån är representerad, indextalet tor
de komma att utvisa högre siffra än
vad som motsvarar den genomsnitt
liga prisnivån i landet.
Revisorerna säges ha utgått från cn
oriktig förutsättning.
Socialstyrelsen framhåller nu, att
revisorerna utgått från en oriktig
förutsättning, när de generellt an
tagit, att levnadskostnadsindexen
för en dyr ort måste komma att stäl
la sig högre än för en billig. Index
talet avser ju att belysa de genom
snittliga prisförändringarna, d. v. s
förhållandet mellan levnadskostna
dernas beräknade höjd vid olika
tidpunkter. Men prisförändringar
nas storlek är givetvis icke beroen
de av om en ort är i och för sig dyr
eller billig, utan kan t. ©x. prissteg
ringen från en tidpunkt till en an
nan mycket väl ställa sig högre för
en billig än för en dyr ort oeh såsom
ett av de mångfaldiga exempel, som
kunna angivas på riktigheten av
vad styrelsen påpekat, anföres, att
livsmedelskostnaderna år 1914 be
funnos ligga 20 proc. över i Stock
holm och i Landskrona 8 proc. un
der medeltalet för styrelsens om
budsorter.
Enligt revisorernas framställning
borde nu den billigaste orten Lands
krona förete ett lägre indextal än
dyrorten Stockholm. Så har emel
lertid ingalunda fallet varit, utan
utgjorde livsmedelsindexen under
tredje kvartalet 1921 för Landskrona
239 men för Stockholm endast 232,
eller för åen senare orten nära nog
detsamma som medeltalet för samt
liga orter, vilket var 231. Att Stock
holm f. n. ställer sig alltjämt 20 proc.
byrare än medeltalet ntvisar uppen
barligen ej, att stegringen varit
större i huvudstaden än å andra or
ter. Revisorernas principiella stånd
punkt måste sålunda frånkännas
giltighet och därmed har huvud
grunden för deras anmärkning bort
fallit.
Prisutvecklingen har 1 stort sett
följt enhetliga linjer.
Socialstyrelsen betonar ock6&, att
då indextalen närmast avspegla för
hållandena i städer och stadsliknan
de samhällen, de borde vara särskilt
ägnade att giva ledning vid bestäm
mandet av statens befattningshava
res löneförmåner, enär dessa till
övervägande del ha sin verksamhet
inom stadssamhällen i rikets olika
delar. Det påvisas, att städer oeh
landsbygd stå i s& intima förbindel
ser, att prisutvecklingen på lands
bygden 1 stort sett måste ha följt
samma linjer som i stadssamhälle
na och att därför indextalen torde
vara väl tillämpliga även för lands
bygden. Det gives t. o. m. skäl, som
tala för att prisnivån å landsbygden
sannolikt snarast stigit mera sedan
7914 än i synnerhet i de större stä
sakkunnlges uppgift på att sätta sig: så
det är tete för mycket att begära att
kungahuset Bernadotte reser sig och går.
2) Avskaffa nrilitarlsmen och pensionera
Per Albin. 3) Låt den Söderbfomska
kyrkan 1 likhet med Lewi Petrus för
samlingar klara sig själv. 4) Inför tids
begränsning för riksdagens samtliga pra
tande medlemar. — De övriga få tala
när de lärt sig. — 5) Se till att alla de
7,776 kommittéernas oclv kommissioner
nas medlemmar arbeta som annat folk:
minst 8 timmar per dag. Så bli utred
ningarna något billigare. Genomföres
detta mitt förslag, är jag säker om att
i. o. m. Skattebetalarnas förening skall
bli nöjd.
f)e 3,000 kronorna slculle väl rätte
ligen tillerkännas detta förslag. Men
Jag ber — sänd dem Inte, utan spara
dem, spara dem!
* Sparsam.
.. A’ •
Kontraster.
Vld N. O. V.-logen Polhems fulltaligt
besökta nyårsvaka förekom utmärkt mu
sik. sång av fröken Johansson, dekla
mation av Stina Wåglund, föreläsning
och deklamation av Freddy Rosengren,
samt ett kvickt och roligt avslutaingstal
av redaktör J. TönifelL

derna. Sålunda är det uppenbart,
att den betydande del av utgiftssta
ten för stadsbor, som utgöres av hy
resposten, till följd av hyressteg
ringslagen hittills hållits på en konst
lat låg nivå.
En utvidgning av prisstatistiken
till att omfatta ett större antal or
ter än för närvarande ar ieke möjlig
utan ökade kostnader. Socialstyrel
sen finner en dylik utvidgning för
delaktig, enär densamma kunde bi
draga till att öka det allmänna för
troendet för beräkningarna, men är
övertygad om att den ej är erforder
lig för att man skall erhålla ett ve
derhäftigt uttryck för levnadskost
nadernas genomsnittliga förändrin
gar i riket. Det skulle därjämte va
ra förenat med olägenheter att få
med ett större antal billiga orler ur
den synpunkten, att därigenom ett
avbrott i de nuvarande beräkningar
nas kontinuitet komme att uppstå.
Socialstyrelsen finner inga bevis för
felaktiga ombudsuppgifter.
Revisorernas andra anmärkning
gällde, att de från socialstyrelsens
ombud Inkomna prisuppgifterna
i åtskilliga fall pätagligen icke
skulle giva en tillförlitlig bild tv
de prisförhållanden, de äro avsed
da att avspegla. Ett mera tillför
litligt resultat skulle enligt reviso
rernas mening utvinnas, därest
”gängse priser” å resp. orter finge
tjäna till grundval för indexberäk
ningarna.
Efter att hava redogjort för den
minutiösa kontroll, som ombudens
uppgifter äro underkastade av
kommunala myndigheter och so
cialstyrelsen, framhåller styrelsen,
att den icke funnit några hevis
för riktigheten av revisorernas
uppfattning att ombudens uppgif
ter 8kulle vara felaktiga. Vidare
anser styrelsen, att en övergång till
beräkningssättet med ”gängse
pris” innehure en uppenbar för
sämring av metoden, enär härige
nom ett subjektivt moment inför
des i indexberäkningarna.
Frågan om revisorernas an
märkningar mot levnadskost
nadsindexen har även varit före
mål för ingående behandling in
om statistiska sektionen av socia
la rådet, varvid representanter för
vitt skilda politiska och ekonomi
ska intressen voro ljurvarande.
Rådet apslöt sig enhälligt tiYt So
cialstyrelsens yttrande och betona
de därvid särskilt nödvändigheten
av att indexberäkningarna verk
ställdes utan hänsyn till resulta
tens utfall I ena eller andra rikt
ningen och att f. n. intet avbrott i
kontinuiteten borde göras.
Även frågan om fiskehamns anläggnin
garna ställes 1 ny Mysnlng.
Pt lördagen bar även ett n Båt an de
över statsrevisorernas anmärkningar på
statens fiskehamnsbyggnader avgivits
av Väg- och vattenfallsstyrelsen. Utlå
tandet är en sammanfattning av de syn
punkter hamnavdelningschefen har att
lägga på frågan.
Från början framhålles, att Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, som det ålig
ger att utföra flskehamnsanläggntegar
no samt att för framtiden handhava de
ras underhåll, till fullo känner vilka
svårigheter och allvarliga risker, som
man har att möta vld byggande 1 havet
på öppen kust, och vilka krav som mås-
lOIMofflffAIft
Nyårsrevyn på Folkets Hus Teater.
Direktör Weimersten har — det oah
genast konstateras — skilt sig på ett
gott sätt från sin uppgift. Om nu revyr
inte precis överflödar av kvickheter, si
är den i gengäld kemiskt befriad från
dumheter och plumpheter; den är små
nätt, oförarglig, en portion sentimental
här och var…
Utstyrsel och kostymer ha blivit flott
påkostade och flera av tablåerna, exem
pelvis “Fjärilslek”, ”Najadens morgon
bad” och ”Spökbrigaden” voro av ren!
storartad effekt, Det var ej bara dyr
bart, utan också smakfullt.
Blan de agerande voro Frida Falk
ocli Paul Hagman hårdast i elden. De
hade en ansträngande kväll, men skötte
sig briljant. För övrigt må nämnas
Lilie Hedgren, som hade ett äkta och
sprudlande revyhumör.
För övrigt kan man ge ett kollektivt
erkännande åt så gott som allesamman
— man får Ju inte vara knusslig så här
tidigt på året!
Revyn kommer, allvarsamt talat, ätt
gå länge. Den har alla förutsättningar
att slå an.
Fm.
Nyårsrevyerna på Stockholms övriga
teatrar.
På Södra Teatern går en Norlander
revy, huvudsakligen om vad sig i huvud
staden tilldragit, och med Maja Cassei.
Fastbom, Dahlqvist och Stina Berg »or.
agerande. Mary Gräber dansar.
På Folkteatern stå Carl Evert &’ C:
för anrättningen. På grund av Eric Lind
holms sjukdom har emellertid premiäre;
t. v. uppskjutits.
Mosebacke-revyn av Mac och Stig ha
blivit kallad ”Resan tiil Mars”. Hä
återfinner man i huvudrollerna Axc
Hu!tman, Yngve Nyquist, Hulda Maln
ström, Ruth Weijden m. fl.
Slutligen har Pallas-teatern en revy
av märket J. de On, som lär bli sytmer
ligen presentabel — åtminstone etiK?
förhaudsförsäkringarna.
Tyvärr ha vi ej blivit i tillfälle aett St
något av dessa härligheter.
K4Tf[KAULDEK
Krigsorsakef.
J
TA
m
edkelt
nn,
(7(70
fhvU/j.
En internationell neutral kommission,
till största delen bestående av folkrätts
Iärde från de neutrala länderna, skall
söka klarlägga krigsorsakerna. För att
bespara kommittén allt för stora utgifter,
oeli dess lärda ledamöter allt för mycket
huvudbry, be vi härmed att få framlägga
krigsorsakerna till beskådande. %= Var¬
sågod!
Herr Redaktör! .. .••• . .
Jag råkade nyårsafton alt komma ge
nom Drottninggatan omkring tolvtaget,
Det är nu många år sedan detta hände,
men jag fann till min ledsnad att
stockholmarna voro sig fullständigt lika.
Ett öronbedövande oväsep, ett viftan
de och skrikande, som kunde avskräcka
varje civiliserad människa. Borde inte
stockholmarna snart lära sig så mycket
vett att de denna afton kunde uppföra
sig som kloka människor. Om en utlän
ning kom hit och såg, så skulle han helt
, Akert trott att han kommit till en stad
> 1 åtminstone för tillfället beboddes av
,-pdar, ty endast vilda människor eller
Jjur ge luft åt sina känslor genom oar
•’ iderade tjut. Jag år ingen vän av
[. .”ingripande, men lag kände 1 alla
’ ’! lust att tillkalla en poliskonstapel,
: ir en överförfriskad herre viftade mig
i msiktet med en pappersvisk» och lät
; i;: inandas ångorna av de spritdryc
ker lian under aftonens lopp konsume
rat. Inte ens den dam lag hade 1 sällskap
fick gå i fred utan överfölls gång på
<. Ang av berusade gottnyttåirsönskare. I alla fall finner lag skäligt att stockhol marna söka uppfostra sig en smula. Fredlig synes vara en smula snarstuc ken, då han så illa tagit upp den något bullrande glädje, som utlöses nyårsafton. Inte för det är något angenämt att in andas spritångor eller 1 övrigt bli ofre dad av berusade människor, men man bör ju å andra sklan tete alltför fila taga upp att människorna åro glada. Stock holmarna gå och tro tråkiga hela året och det synes redaktionen * *v Kamera bilder som om de en enda dag hade '/ätt att känna den ItebrÖdrtegslust, som vi alli för litet varsna i vårt stela sam hälle. De mena i« Ingenting ont, det ir endast deras översvallande tevnads glädje och människovänlighet som taga sig något överdådiga uttryck. * Ett sensationellt kabel telegram avsände Stockhotats-Ttdntagens Lon donkorrespondent tfll ste avisa annandag jul. Därigenom fick den avens k a all mänheten del av följande världs omska kande tilldragelse: ”På Julaftonen hade Lloyd Oeorge Jr.lbjudning vid Downing Street. Alla iiänstemännen i nr 10 och deras barn voro inviterade. Lloyd Oeorge hade fått en iultårta från vänner i staten Washington t Amerika. Tårtan, som JA qqQ Fredlig. fraktats 5,000 mit, serverades vid festen och smakade utmärkt. Lloyd Oeorge ledde dansen kring julgranen, varefter han siälv skar jultårtan och delade ut den till alla barnen. Under nrtstelgrenen kysste den gamle premiärministern sitt tio månader gamla barnbarn. Plötsligt uppenbarade sig en Jultomte med långt skägg, och under det barnen jublade höll Lloyd George elt välkomst tal till tomten, som medförde gåvor till alla barnen. Litet senare satt premiär ministern i ett hörn av rummet, iförd en pappersmössa, som han dragit fram ur en smällkaramell, och omgiven av de små för vilka han berättade Julsagor.” Ja, så lydde det märkliga telegram met. Gudarna må dock veta, huru St. Tidn. kan använda en så lättsinnig och vårdslös Londonkorrespondent som mr ”Penn”? Av telegrammet få vl visserli gen veta en hel del för mänskligheten ytterst viktiga detaljer, men andra minst lika viktiga upplysningar saknas. Här få vi iu inte veta vilken färg det var på smällkaramelis-pappersmössan, som prydde den grånade statsmannens huvud Inte heller ges upplysning om vilka sagor samme utmärkte herre berättade ooh vi sväva således i fullkomlig okunnighet om huruvida det var sagan om huru Albions lejon, under sitt hjältemodiga försvar av de små nationella lammen råkade riva Ihjäl de flesta, eller om det var sagan om de stora rävarnas försök att överlista varandra 1 Washington, el ler om det möjligen var den nätta sa gan om det övermodiga Irlands brutala kamp mot det stackars förtryckta Eng land. Inte ett ord om detta. Och inte heller någon upplysning om huruvida Lloyd George tog på sig den gula, blå eller röda nattrocken. Eller om han på julaftonen skar liktornen på högra 1111 tån eller otn han gjort det dagen förut. Vi få Inte ens reda på vilken sida den snälle premiärministern insomnade och om han vaknade på samma sida på Jul dagsmorgonen. Allt detta sakna vf Må den gode Londonkorrespondenten ”Penn.” bättra sig! När ridån går upp. Här ligger på bordet ett brev, Vari en vän ute från bygderna skriver: ”Jag kan så vål förstå, att det är ett stök och bråk innan pjäsen är iscensatt, rol lerna fördelade och kulisserna samman förda. Nervositet ! Mången för stulen blick kastas genom titthålet på ridån ut 1 salongen och ni undrar, om den skall bli fylld av en trogen och in tresserad publik. Verkar rapporterna nere från biljettluckan lugnande ?” Han är amtörskådespelare — och må därför vara ursäktad, den gode skriben ten. Men nog duger bilden för resten! Vil ken brokig skara ur livets stora komedi vandrar ei genom våra tidningars spal ter: syndare och helgon, präster, falsk spelare och verkligen hederligt fofk. Där uppträder advokaten med glattsllpaiT tor mulertngsskicklighet, där tummar bok malen de nötta foliantema, där armbå gar den tal trängde politikern sig fram till en god plais, där fira de många • »sällskapen för Inbördes beundran sina rökelsefester, där fladdrar skaldens loc kar oet där doftar aktrisens parfy mer . . . Men en grupp står närmast rampen: 1 hotfull position knyter den fe te kapitalisten sta hand mot den sen- fulle arbetaren Oiv plats och undan med allt bråte och skräp som belamrar scenen — ri dån går nppl * ••• Caroias. dån går nppl * Sparsamt. Styrelsen för Skattebetalarnas Iöt ening har beslutat anordna en allmän pristävlan. En V8T Inb judes att senast den 1 april 1922 Inkomma med förslag till sådana åtgärder, som kunna anses ägnade att verksamt höja effektiviteten Inom stats administrationen, att åstadkomma be sparingar teom densamma eller att pä annat sätt bidraga till minskande av statsutgifterna. 1 första pris å 3,000 kr, 2 andra pris å 2,000 kr. och 6 tredje pris A 500 kr. komma att utdelas. För prisens fördelning kommer 1 för sta hand sakligheten och vederhäftig heten hos de framställda förslagen — oberoende av deras ekonomiska räck vidd — att prövas. Såsom vän av sparsamhet får Jag an mäla mig som deltagare 1 tävlan. Och för att spara tid kommer mitt förslag redan här. Och det är myckel enkelt: 1) Avskaffa kungliga huset. Kungahu set — "Fyrkanten” — håller enligt »V J i- Svårartad gravolycka. Brand i gruvan. ZEIT2, 3i dec. (TT.) En förhärjande eldsvåda har 1 natt ut brutit i gravan Emilie vid Deuben. Ge nom klockringning tillkallades brandkå rerna i trakten. fe uppfyllas för att fiskehamnsanlägg ningarne må kunna svara mot vad skä ligen må kunna begäras. Ett oeftergivligt krav finner styrelsen vara även om kostnaden därför mås te bliva stor — att hamname erhålla en så betryggande styrka, att det finnes grundade utsikter till ait de skola und gå förstörelse under svåra stormar, och sålunda icke behöva ombyggas eller gång efter annan ånyo iståndsättas. Och i sådant avseende är styrelsen fortfa rande fast övertygad, att ett klenare byggnadssätt fin det väg- och vatten byggnadsstyrelsen funnit oundgängligen nödigt att tillämpa vld fiskehamnarnes utförande skulle äventyra deras bestånd. Utgifterna säges endast kunna inskrän kas av en långsainare arbetstakt. Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrel sens mening kunna fiskehamnarnas djup, storlek och rymlighet icke in skränkas under vad av flskehanmskom missionen och väg- och vattenbyggnads styrelsen ansett behövligt 1 de fastställ da arbetsplanerna, såvida hamnarna1 verkligen skola kunna motsvara de krav, som under en framtida utveckling av fiskerinäringen komma att ställas på dem 1 sådana avseenden. En inskränk ning av hamnarna 1 avseende på djup och storlek under de 1 arbetsplanerna angivna skulle utan tvivel äventyra hamnarnas ändamålsenlighet. Den enda väg, på vilken kan uppnås en minskning av de årliga utgifterna för uppförande av flskehamnsbyggnader na skulle vara att bygga dem i ännu långsammare arbetstakt än vad hittills måst ske, ehuru detta visserligen vore alldeles i strid mot de uttalanden, som riksdagen vid upprepade tillfällen gjort om angelägenheten av att fiskehamnar nes byggande i görligaste mån påskyn dades. Den av kriget vållade dyrtiden har redan medfört ett par års förse ning, som måste bliva ökad 1 samma mån. som de «11 fiskehamnsbyggnader na årligen anslagna byggnadsmedlen minskas. Linköpings L. S. har beslutat, att in gen avbön av organisationen skall bevil jas. Beslutet träder 1 kraft fr. o. m. 1 Jan. 1922. Ungern. (Fortsättning irån sid. /.7 venera lios de socialdemokratis ka partien i övriga länder. Det socialdemokratiska parti et har därmed pätagit sig e smutsig lakej tjänst. Det god är emellertid, att arbetarna sy nes ställa en tämligen enig opi nion mot denna överenskommel se. Och i så fall komma de sä keriigen att fortsätta sitt passi va motstånd. Produktiviteten kommer icke att höjas — oc den kapitalistiska regeringe blir tvungen att än grund ligare revidera sin blodiga ter rorregim. Svaren på förlikningsman Rabenh" medlingsförslag skola avlämnas 1 mor gon, tisdag. ETSBYXOR SLITSTARKA 5.50, 6.75, 7.50, 8.—, 9.75, 11.75 Bättre kvalité: 12.-, 12.75, 13.75, 16.75, 26.—, 29.—. Alla stor!. 41-47 Till detta enormt billiga pris er | bjuda vi Eder denna känga i svart smorläder, tillverkad i en bred, mo dern och rymlig modell. (OBS./ Priset kr. 13.95.) För den, som ön skar en känga i högre kvalité, sälja vi en randsydd, dubbelbottnad Sveciakänga i prima välgjord o. rymlig modell för kr. 16,50. Ovan l&dox» ooh alraft fir»o »v pfimfl KVP cia, mjuk, stark ooh smidig. OBS./ Randsydd å kr. 16.50. (Ej genom sydd, såsom billigare skor, och bind sulan av läder.) Finnes i full sor tering, 41—47. OBS./ Skorna äro i nya, moderna modeller, ej tränga omoderna skor. Detta vårt erbju dande är utan all konkurrens, oeh torde eventuellt order insändas om gående. Till landsorten mot post förskott med full ombytesratt. CLARA-MAGAS1NET, 5 Klara Norra Kyrkogata 5. (Obs./ Andra busot från Klarabergsgatan, ingäng i por ten.) Affärstid 9—6, lördagar 9—7. R. T. 134 61. Stockholm (Ab.). iiliiR-BODEl 14 Tunnelgatan 14 t iiSUNS Herrekiperingsaffär Kiruna REKOMMENDERAS. T LAGER I HERRKOSTYMER till platsens billigaste priser.. .'VUEMKOMMET LAGER I HERRKOSTYMER OGJä PALETAER Största sortering. Till Skohörnan HÖTORGET 12 skola Ni gå om Ni verkliges vill köpa en stark och p samma gång billig SKO Kooperativa FSrealasen s v Spéeeria vdelutng med 11 butiker i Västeräa samt fillalra i Tillbcrgu och Kulbfid b tiker Vketerfts. Spéeer a v g Chorkutcriavdelning med fabrik ooh 4 butiker Vketerfts. Bagerlavdolning med fabrik ooh 4 butiker Manufakturavdelning överskoUet äterbäres Ull endera Årsomsättning ca 2% miljon. — !F IX :* xrov Edra Skodon i CITY SKOMAGASIN, KIRUNA., BILLIGA PRISER! REELL BEHANDLING* Telefon 282. Vid raadelfia-församllngens nyårsva ka förekom bl. a. esi — förbön för spårvägstnännens avtalsfråga. Man bad om förbön för spårvägs®ännen, så att de månde bliva omvända till herran och låta jämka med sig så att vi slapp få en öppen spårväg&konilikt. Ja, alla sätt ä’ bra utom de tråkiga. ar •? iA X