Arbetaren

Som att det finns mycket till rörelse att ena. Knarkister i Skåne som skämmer ut sig. Feta sossar i hela landet som bara är bakom. Vänsterpartiet med batikhäxor och haschhichkids. SAC som består av Sveriges kulturjournalistkår, RF och AFA som bara hotas och slåss när deras huliganfights ställs in och RS i norr som består av retards och annat löst folk :) Ursäktar alla andra sekter jag glömt att nämna. Saliga äro de blinda och de dumma, för de varken ser eller förstår:)

Lisa 09-09-04 02:33

Mångkulturell !!!! De pratar om vad som skulle betraktas som mer avancerat tal som kallas mångkulturell . Om de inte är det vulgära tal om ojämlikhet . Man skulle kunna säga att den sociala värden skulle ha gjorts om, och i den ordningen uppfattas som en social erövring . Den dominantes genre skulle ha stöd för att pressa ut andras underkastelse. En propre logik skulle skärma sitt spels definition som de skulle maskera sitt begrepp . Och de cirkulerar sina ordflöden . Och de kommer inte att glömma att förvandla den allmänna uppfattningen . Den multikulturelle skulle säga den pluralism kulturell och maskerar uteslutningen och ojämlikheten . Och det sanna spelet, att den multikulturelle inte erkänner den marginal minoritetens kultur, utan det är instrument till produktion av medelklass och överklass i en kontext massiv stat . Den multikulturelle skulle gå igenom, att gruppera och kanonisera sociala delningen utan att ta på sig syn i den politiken. Den strukturens urbilds teori, som gör en kultur dominant . Omstruktureras dessa sociala rapporter och den praktik som de skulle utföra i det samhället igen i en åtagandes stat. I social politik skulle följa av den politiska fatta beslut som vippa den klass rapport till förmån för ägare av kapital i den finansmarknaden. Det tal är grunden till en överbeskattning av den fantasi om en dominant sociala och den vad det har blivit . I ekonomiska ämnen ser en verklighet ut så att den privata och allmänna politiken är en konstruktionen Detta grundar sig på transformationen i det nutida samhället. Ett ekonomiskt lösgörande från Statens åtagande, avreglerar finansflödet, oinramar marknadens jobb, minskar den sociala protektionen, fixering vid polis och straff, och moraliska individens ansvar . Den liberala grunden hittar sitt fullgörande i experter som anordnar i glidskenas skugga . Den konsulten skulle förändra universitet i en politisk projektform i adliga Stater och kapital . De skulle bekymra mekaniska uteslutningen . Och de skulle definiera ojämlikhet i sin rapport till uteslutningen . Och den sociala är den konsekvensen av den politiska ekonomin . Utan jobb lever de i nedgång som ett fiasko, och det är den norm som de delar med andra . Och det är ett samhälles återvändsgränd, en frånvaro av ett visst område . Och konsekvens som en rapport till dem som har svårt redan . En del har redan retirerat i tiden, andra ville beskatta sitt värde. De ville säga, kämpa mot alla . Konsekvensen är en känsla när de hamnat i konflikt . När jobbens värde överlåtes till privata, där de skulle agera i områden där de tillbringar hela sitt sociala liv . De skulle säga att den rika och medelklass delar samma kaka. Och kontrast är deras existens, anta som norm för andra sociala grupper . Den ojämlikheten ser markant ut när andra seglar mellan tillhörighet till arbete, anställds status eller arbetslös på andra sidan . En sort av social avskildhet avgörs av den plats som de besätter i staden . En norm i deras fal, en framtids ovisshet, en situation som har gjort en instabil inkomst. De underkastar sig . Det området manifesterar deras sociala situation utan att determinera deras kollektiva sociala status. Och de skulle inte definiera sig att tillhöra till någon kollektiv form . Den sociala situationen har inte givit en sorts samvetets klass . En återvändsgränd där individen har undergått saker utan sin kontroll . Man lever i staden som en form av tomhet . Och det är inte staden, utan sin sociala position, som gör att man åter står i kanten . De återfinnes i ett inlöst område, långt från sina sociala inandningar. I sitt område letar man sina delar i det kollektivas värdighet, bejakande, men utifrån sin fjärdedel upplever han sin diskvalificering . Den sociala segregationen som undviker ett sammanträffande och man säger att sin kropp är inlåst i sin form . Han görs stel utifrån socialt liv, som han drar sig undan. Det mellanrummet letar inte avlägsna . Han har blivit ett permanent hot . Sin kropps har förvandlats i spektaklets process, ett hot som de håller avstånd. Han fixerar sig vid sin familj och han känner sig i en sort av träsk inlåst process. Han känner livet tas ifrån honom. De känner sig fångad i ett fall, de går inte ut . De är tunga i den snaran . Svag nivå liv, underlättar en social isolering . Och den nivåns liv och en den sociala isoleringen är den levande situationen . Och den isoleringen social är fakta av fattigdom . Den situationen inlåser honom i området, ett varseblivningssamhälle som en erfarenhet knyter honom till området . där han inte skulle drömma för mycket, om det rikas modes bild och medelklassens, och där individen tar med sig att konsumera för att han kanske ser sig lik den massan av folket . En väckandes lust utan gräns har han inte råd till . Han känner sin sociala degradation eller skulle missa sin status, och känner sin förskjutning i osäkerheten i permanent social. I en inlåst progress överlever man sina degradationer, och man lever i en krossad tid . Det känns långt från den urbana normens ideal, som stigmatiseras i den sociala order bedömningen, att jämföra med de generella sociala funktionerna . Utifrån sitt områdes dåliga syn. stigmata och rädsla gör att de inte är en syn . De gör att de har en, som person placeras i den normer sociala ordningen . En situation i periferin, en situation där man åter står i kanten . Och när de inte delar de sociala normerna, de sociala ordningarna känner de nedgång oundvikligen . De är mycket syn, som de inte är . De order som gör dem osynliga . de är assimilerade i område i en identitet som markerar deras sociala situation:en permanent misstänksamhet . De placerar hänsyn, de lever i likgiltighet. De ses inte som individ utan som en kategori, som pekas ut redan och stigmatiseras, en negativ blid.och den segregationen är den systemets ordning. De skulle vara en separation inom i staden, och de har blivit inlåsta i den bildens hot som om de har blivit fara för den ordningens norm . Men deras sociala liv, deras djupa orättvisa, som de inte accepterar inlåsta i området, ett liv utan deras värdighet, utan jobb och möjlighet att bygga en rapport social skulle man dra sin undra . Hakim Boutayab

H.B 09-09-09 06:45