Framtidstekniken löser inte krisen
SVT:s Vetenskapsmagasinet försöker ikväll svara på frågan om ny teknik kan lösa klimatkrisen. Dels genom biobränslen, dels genom koldioxidlagring (inslagen kan ses på webben redan nu).
Vad gäller biobränsle finns inte så mycket att tillägga – att byta bensinen mot etanol eller palmolja är oftast en väldigt dålig lösning av många skäl (se inläggen Massbilism för alla, Grunden rasar och Ny sågning av etanolen).
Koldioxidlagring, det vill säga att avskilja koldioxiden vid utsläpp och pumpa ner den i underjorden, är däremot en teknik som debatterats desto mindre.
Drivande i denna fråga är bland annat Vattenfall vars tyska kolkraftverk (som blir fler och fler) står för enorma koldioxidutsläpp (91 miljoner ton om året – nästan dubbelt så mycket som Sveriges totalutsläpp).
Vattenfall hoppas kunna rädda ansiktet genom att få ordning på tekniken med koldioxidlagring (även kallad Carbon Capture and Storage, CCS).
Det är inte heller omöjligt att de lyckas med detta. I liten skala verkar det fungera, även om det är för tidigt att säga om koldioxiden kommer stanna kvar i de hålrum man pumpat ner den i.
Men egentligen spelar inte detta någon roll. Problemet är ett annat. Tekniken är i sin linda och det kommer antagligen dröja 10–15 år innan den är möjlig att använda i stor skala. Och är det så att vi fortsätter att intensivt elda kol och dessutom bygga nya konventionella kolkraftverk i 10–15 år tar vi livet av denna planet. Då kan vi 2020 kapsla in hur mycket koldioxid som helst, klimatförändringarna lär skena iväg ändå.
Vattenfalls vd Lars Josefsson, som bissart nog försökt skapa en bild av sig själv som någon som bryr sig om miljön, har en fatalistisk syn på världen.
SVT: Men i ett läge när kolkraften snabbt expanderar, samtidigt som utsläppen akut måste minskas, finns det inte en risk i att luta sig mot att en teknik som inte är färdigutvecklad för att i framtiden lösa kolkraftens enorma utsläppsproblem? Är det verkligen mer förbrukning av kol världen behöver i dagsläget?
Lars Josefsson: Frågan är felställd. Förbrukningen av kol i världen växer och den kommer att fortsätta att göra så, vare sig vi vill eller inte. Det finns inte en chans att vi kan ändra på det.
Med den inställningen kan man ju lika gärna lägga sig ner och dö.
Klart det går att skapa en energirevolution, om vi vill.
Förnuftets röst i programmet kommer från Alf Hornborg, professor i humanekologi:
– Vi lutar oss mot att ny teknik ska fungera som ett slags magiskt trollspö som löser alla problem. Men det visar att vi inte förstått vad teknik egentligen är för någonting. Bakom tekniken finns ett helt samhällssystem som tekniken bara är en liten del av. I det här fallet handlar det om hela vårt fossilsamhälle. Vi har byggt upp vårt västerländska samhälle kring att det finns billig energi som enkelt och behändigt kan plockas upp ur underjorden. Men vi har aldrig brytt oss om dom globala perspektiven. Oljan har till exempel aldrig varit billig för stora delar av världens befolkning. Och miljöproblemen har vi inte låtsats om. Nu har fossilsamhället kommit till vägs ände. Det kommer att kräva betydligt mer omfattande omställningar än till exempel koldioxidlagring eller biobränslen.
Även George Monbiot har en del bra att säga om koldioxidlagring i artikeln Burnt out.
Andra bloggar om: klimat, klimathotet, klimatförändringar, miljö, kolkraft, vattenfall, svt, vetenskap, politik, koldioxidlagring
april 15th, 2008 David Jonstad
4 kommentarer Lägg till egen
1. Aryan Schmitz | april 15th, 2008 at 14:25
”Vad gäller biobränsle finns inte så mycket att tillägga – att byta bensinen mot etanol eller palmolja är oftast en väldigt dålig lösning.”
Naturvårdsverket skrev igår i en rapport att etanol i E85 ger ett utsläpp på 0,2 kg koldioxid per liter bränsle och ren bensin 2,77 kg.
Stockholms bussar körs i stor mest på etanol och en del på diesel och biogas, ska dessa bara köras på diesel eftersom biobränslen och etanol är en dåligt lösning?
Biobränslen svarar i dag för en femtedel av Sveriges energiförsörjning. I Sverige är tillgången på biobränsle så stor att det antagligen blir en av de viktigaste förnyelsebare energikällor i framtiden.
Att satsa på kolkraft i hopp om kommande CO2 lagringsteknik är däremot korkad. Om man nu vill experimentera med CO2 lagring, gör det då på utsläpp från ett kraftvärmeverk på som drivs på biobränslen. Om man skulle lyckas har man byggt världens första elcentral som minskar CO2 halten i atmosfären! Misslyckas man så har man bara förlorad en massa penger för försöket, men i varje fall inte investerad i en ohållbar elproduktion.
/Aryan
2. Ken | april 15th, 2008 at 15:32
Håller nog med Vattenfallchefen att jordens undergång är en smäll man får ta, det vore dumt att hejda de tekniska utvecklingen.
Häpp
3. Olof | april 15th, 2008 at 20:07
The future seems very bright, lit up by guns battering, missiles exploding and cities burning. Yes the future is a very bright place.
Vi får första parkett, mums.
4. Christer Borg | april 20th, 2008 at 12:13
Vattenfall står för ett gammaldags tänkande som har nått vägs ände. Nationellt kan vi nå koldioxidmålen och behålla produktion och sysselsättning på nuvarande nivå genom at bygga ut vindkraften till 30 TWh, behålla men inte bygga ut en deciliter vattenkraft (66 TWh) och komplettera med bioenergi och en del kraftvärmeverk. Eftersom dagens besparingspotential inom industri ligger på mellan 30 – 50 % kan vi alltså ha en förbrukning på 100 TWh. Detta innebär att vi alltså skulle kunna stänga av kärnkraften.
Men detta är inget som Vattenfall eller de andra kraftbolagen vill höra talas om, de hatar ”nega”watten, eftersom den innebär minskad vinst för dem. Detta gör att det förhärskande axiomet är näringslivets och Elforsks, ”vi måste bygga ut kärn- eller vattenkraften, annars går det åt pipsvängen”.
Och Vattenfall är ett bra exempel på hur desperata de är. På ett officiellt möte för Näsåkersborna som Vattenfall bjudit in till gällande en muddringsaktion som de tänkt utföra i Ångermanälven, ljög chefen för Fastigheter och Tillstånd, Rickard Holmgren obesvärat inför den församlade åhörarskaran.
Han påstod bland annat att muddringens energivinst (9GWh) var en viktig del i koldioxdikampen. Han påstod att energiförbrukningen ökar och kommer att fortsätta att göra det, vilket är lätt falsifierat, det är bara att gå in på SCBs hemsida. Där kan man konstatera att industrin redan fattat galoppen och börjat spara.
Den koldioxidvinst som dessa 9GWh skulle ge är en sjutusendel av de koldioxidutsläpp man utan att skämmas släpper ut i Tyskland; utsläpp som man INTE tänkt minska pga den naturförstörande muddringen i Ångermanälven.
I denna del av älven finns den rödlistade svensk flodkräfta och harr. Muddringen strider mot Vattendirektivets enkla regel att ”inga vatten får försämras” och den strider mot Miljöbalkens skydd för biologisk mångfald. Självklart kan Vattenfall eventuellt vinna i Miljödomstolen, eftersom naturhänsyn trots lagskydd oftast fortfarande väger lätt jämfört med vinst.
Men problemet är inställningen från Vattenfall. De ser som sin uppgift inför aktieägarna att till varje pris öka vinsten och detta också genom att föröska hitta kryphål och prejudikat, så man slipper ta sitt miljöansvar.
Det är dags för en ordentlig svängning i inställning och praktik, både hos den intresserade allmänheten och inom industrin.
Kommentera
Some HTML allowed:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>
Trackback this post | Subscribe to the comments via RSS Feed