Nedskärningar bakom långa sjukskrivningar

INRIKES 19 maj 2010

Att antalet långtidssjukskrivna ökade kraftigt i slutet av 1990-talet berodde på neddragningar som försämrat arbetsmiljön, enligt en ny avhandling från Karolinska Institutet.

Under den ekonomiska krisen i början av1990-talet gjorde kommuner och landsting stora nedskärningar inom vård, skola och omsorg. Några år senare ökade antalet långtidssjukskrivna drastiskt inom dessa yrken.
Lotta Söderström på Lärarförbundets lokalavdelning i Göteborg började arbeta som förskolelärare under 1970-talet.
– Att arbetsbelastningen ökade efter 1990-talskrisen är ju solklart och man har aldrig återställt klockan, säger Lotta Söderström.

Hon berättar att barngrupperna exploderade. Under hela 1980-talet och i början på 1990-talet hade tre förskolelärare hand om en grupp på 15 barn. Numera har samma arbetsstyrka hand om 20 till 25 barn.
– Dessutom vittnar all personal inom alla skolformer om att man tilldelas mer och mer arbetsuppgifter. Det är resultatet av att man har dragit ner på alla kringresurser.

– Nedskärningarna innebar att färre skulle göra mer. Kraven ökade inom den offentliga sektorn och innebar att de som arbetade där måste jobba fortare och hårdare, säger Ulrik Lidwall forskare på Karolinska Institutet som nyligen disputerat med en avhandling om långvarig sjukfrånvaro i Sverige under de senaste två decennierna.
Hans forskning visar att det måste finnas en balans mellan kraven på arbetsplatsen och den kontroll som den anställde har över sin arbetssituation. För att klara av höga krav krävs det att den anställda även har stor kontroll över sitt arbete. Ulrik Lidwall säger att det som hände i den offentliga sektorn var att kraven ökade samtidigt som de anställda kände att kontrollen över arbetssituationen minskade.
– Medan arbetsbelastningen ökat stegvis i den privata sektorn så skedde det abrupt i den offentliga sektorn.
Ulrik Lidwall menar att det är viktigt att se sambanden, att tvära nedskärningar och försämrade arbetsvillkor leder till sjukskrivningar.
– En annan viktig faktor är det sociala stödet. Har man ett bra socialt stöd på arbetsplatsen motverkar det sjukskrivningar, säger han.

Ett socialt stöd innebär att de anställda har stöd från chefer och arbetskamrater. Att det är en bra stämning på arbetsplatsen.
– Men blir det kärvare på arbetsplatsen och man till exempel inte har tid med fikaraster så sjunker ju också stämningen och det sociala stödet minskar.

Ulrik Lidwall säger att kraven på arbetsmarknaden blir särskilt svåra för kvinnor eftersom de oftast bär dubbla bördor.
– De har oftast ansvaret för familjen vilket gör att de har krav i hemmet också. Och när kraven är tillräckligt höga blir det ju ohållbart.

Karin Wallmander
karin.wallmander@arbetaren.se