Kommunal kände till kamerorna på Råsta
Enligt ett MBL-protokoll från ett möte i oktober 2008 informerades Kommunal om Busslinks kameraövervakning av sina anställda. Foto: José Figueroa
INRIKES 26 augusti 2009
Bilden av Kommunals roll i övervakningen på Råsta börjar nu klarna. Nya uppgifter bekräftar att Kommunal informerats om övervakningen, men ger inga bevis för att Kommunal har godkänt den. Busslink menar att det var upp till Kommunal att kräva förhandling om de hade invändningar.
Utredningen av Busslinks hemliga övervakning av bussgaraget Råsta fortsätter. Datainspektionen fick under måndagen in en tjugosidig lunta med kompletterande uppgifter från företaget, dokument som Arbetaren nu tagit del av. Busslink ska både visa varför de ansåg sig ha behov av att övervaka sina anställda samt stärka tidigare uppgifter om att Kommunal hade känt till den uppmärksammade övervakningen. I ett MBL-protokoll från ett möte mellan Busslink och Kommunal den 1 oktober 2008 anges i paragraf 1 att ”Busslink informerade om att man avser att kameraövervaka trafikområde Råsta för att komma till rätta med skadegörelse mot bussar, lokaler.”
I december skrev Kommunals lokala fackklubb i informationsbladet Råstanytt att de inte hade fått information om övervakningen förrän övriga anställda fick det, den 11 december 2008. Detta uttalande får sin förklaring genom det aktuella MBL-protokollet, som anger att Busslink belade Kommunals representant Bengt Bryungs med tystnadsplikt.
Busslink har tidigare sagt till Arbetaren att Kommunal inte ”motsatte sig kameraövervakningen”. Utifrån protokollet framgår dock att mötet endast var av informationskaraktär och att ingen förhandling skedde i frågan.
Den som skrivit under yttrandet till Datainspektionen
är Busslinks personalchef Ted Stridsberg.
När Busslink säger att ni har bevis för att Kommunal ”inte motsatte sig kameraövervakningen”, är det MBL-protokollet från den 1 oktober 2008 som ni syftar på?
– Ja, det är det. Men jag vill förtydliga att vi säger att vi informerade Kommunal om övervakningen, ingenting annat, säger Ted Stridsberg till Arbetaren.
Varför hölls ingen förhandling med Kommunal om kameraövervakningen?
– Det får du fråga Kommunal om.
Ansåg inte Busslink att ett sådant här beslut krävde en facklig förhandling?
– Det har jag ingen kommentar till.
Arbetaren har utan framgång sökt Bengt Bryungs, ordförande i Kommunals trafiksektion, för en kommentar.
Datainspektionen kommer nu att granska Busslinks senaste uppgifter.
– Om vi bedömer att det har förekommit något brottsligt så gör vi en polisanmälan, säger Oscar Öhrström till Arbetaren, och tillägger att det inte är säkert att kommunikationen med företaget är avslutad än.
Det är nämligen skillnad på brottslig övervakning och övervakning som endast strider mot personuppgiftslagen, PUL. I lagen finns ett förbud mot att hantera känsliga personuppgifter som – vid sidan av ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse – avslöjar medlemskap i fackförening.
– I det här fallet skulle det kunna röra sig om att man avslöjar fackligt medlemskap, men jag vill inte uttala mig om det i förväg, säger Oscar Öhrström.
Medan det har blivit relativt vanligt att arbetsgivare övervakar anställda via gps-mottagare i tjänstefordon, får Datainspektionen in ganska få fall om övervakning på arbetsplatser. För att det ska vara tillåtet krävs ett berättigat ändamål och att övervakningen inte är hemlig.
– För att det ska vara lagligt med övervakningen måste det finnas problem som är så allvarliga att de väger tyngre än individens integritet, menar Öhrström.
Till yttrandet som skickats till Datainspektionen har Busslink bifogat flera kopior på polisanmälningar gällande bland annat skadegörelse som företaget anser motiverar övervakningen. Ett utlåtande i frågan kan dock, enligt Oscar Öhrström, komma att dröja minst en månad beroende på ärendets komplexitet.
Fakta / Råstagaraget
I oktober förra året rapporterade Arbetaren första gången om missnöje bland bussförarna på Busslinks garage i Solna. I grunden ligger en konflikt om arbetstiden, där de anställda vill att företaget ska betala lön för tiden det tar att transportera sig mellan arbetspass i olika delar av staden.
Under hösten följde flera varsel och en del anställda vittnade om att de inte vågade kritisera ledningen av rädsla att förlora jobbet.
I december avslöjades att Busslink haft dolda kameror uppsatta, bland annat utanför Kommunals fackföreningslokal. Busslinks förklaring var att det förekommit skadegörelse och hot.
Kristina Lindquist
kristina.lindquist@arbetaren.se
FLER ARTIKLAR I Inrikes
- INRIKES EU utreder den svenska vargjakten
- INRIKES Mediestrategi bakom SD–reklam
- INRIKES Ockupantscenen intog tomt hus
- INRIKES Sämre insatser för missbrukare
- INRIKES ”Alla är arbetare”
2 kommentarer
Kommunal har gått med på tystnadsplikt rörande kamerorna. Man är aldrig skyldig att gå med på tystnadsplikt, i såfall blir det ett domstolsärende. Dessutom har en enskild Kommunalledamot gått med på att inte föra informationen vidare till resten av Kommunal Råstas och Trafiksektionens styrelse. Medbestämmandelagen 21 och 22§: 21 § Part som skall lämna information har rätt till förhandling med motparten om tystnadsplikt rörande den information som skall lämnas. Om förhandlingen avser information enligt 19 §, äger 14 § motsvarande tillämpning. Uppnås icke enighet vid förhandling enligt första stycket, kan parten väcka talan vid domstol om tystnadsplikt. Sådan talan skall väckas inom tio dagar efter det att förhandling har avslutats. Domstolen skall förordna om tystnadsplikt, i den mån det kan antagas att det annars skulle föreligga risk för väsentlig skada för part eller annan. Har part påkallat förhandling om tystnadsplikt och iakttager han föreskrifterna i första och andra styckena, gäller till dess frågan har blivit slutligt avgjord den tystnadsplikt som han kräver. Är kravet obefogat och har parten insett eller bort inse detta, föreligger dock ej tystnadsplikt. Lag (1977:532). 22 § Den som med tystnadsplikt har mottagit information för lokal eller central arbetstagarorganisations räkning får utan hinder av tystnadsplikten föra informationen vidare till ledamot i styrelsen för organisationen. I sådant fall gäller tystnadsplikten även för styrelseledamoten.
Mattias P 09-08-28 12:10
Förjävligt! skäms som kommunalare hur folk i mina egna led hugger sina egna medlemamr och andra fackliga kämpar i ryggen. Fy faan!
Johan 09-08-28 11:35
Kommentera