Marknadsregler till grund för direktivet

INRIKES 27 maj 2009

Patientrörlighetsdirektivet togs fram efter att EG-domstolen hade slagit fast att patienter som fått vård i andra EU-länder har rätt till ersättning i efterhand från hemlandet. I november hålls slutlig omröstning i Europaparlamentet.

Direktivets syfte är att bestämma regler för ”patienters rätt till ersättning för planerad vård i andra EU-länder om samma eller liknande vård hade ersatts i patientens hemland”. I dag finns regler som säkerställer ersättning för den som blir sjuk i ett annat medlemsland via EU-kortet. Direktivet reglerar huruvida medborgare inom EU ska kunna bege sig utomlands för att få vård innan Försäkringskassan eller motsvarande har givit sitt godkännande, ett så kallat förhandsbesked. Om direktivet godkänns kommer medlemsländerna att vara skyldiga att stifta lagar i enlighet med direktivet.

Bakgrunden till det omdiskuterade direktivet är att EG-domstolen redan har dömt till favör för patienter som fått vård utomlands och i efterhand sökt ersättning från medlemsländernas vårdorganisation. Grunden för domarna har inte varit hälso- och sjukvårdspolitiska, utan har tillgodosett medborgarnas rätt till ”fri rörlighet för tjänster” som är en av grundidéerna bakom EU, enligt Maastrichtfördraget från 1993.

2003 bad EU:s dåvarande hälsoministrar EU-kommissionen att utforma tydligare regler kring patientrörlighet, vilket var första steget till direktivet. I dag har det åtgärdsförslag som underlättar och förtydligar hur patientrörligheten ska ske antagits. Exempel på åtgärder rör fastställande av vad som faktiskt rör sjukvård, ömsesidighet av vissa recept, och även hur e-information ska kunna upplysa om patienters tidigare sjukvård. Den 23 april i år röstades direktivet igenom i Europaparlamentet. Den 30 november i år kommer det, något omarbetat av kommissionen, upp igen för en slutlig omröstning.

Helena Söderqvist
inrikes@arbetaren.se

FLER ARTIKLAR I Inrikes

INRIKES EU utreder den svenska vargjakten
INRIKES Mediestrategi bakom SD–reklam
INRIKES Ockupantscenen intog tomt hus
INRIKES Sämre insatser för missbrukare
INRIKES ”Alla är arbetare”

1 kommentar

Detta kanske sätter far på svenska läkare/forskare att prova ut behandling för långt gången borrelia. Det är skandal att svensk sjukvård inte erkänner att för sent insatt antibiotika på 2.4v ofta inte hjälper mot borrelia. Finns flera biologiska orsaker och bewvis som helst både inom medicin och biologisk forskning. Vad ptienterna i stället får för diagnoser är ADHD, depressioner, MS och till och med ALS. Det är främst kvinnor som kan drabbas hårt, så det är kanske en orsak till att vården i sverige förtiger problemet med borrelia?

Johan Nilssoin 09-05-29 11:57