Nytt I Veckan Arkiv/Sök Tema Nyhetsbrev Prenumerera Bokklubb Kontakt Om Arbetaren



FRIKÄNN HOMOHETSAREN
Riskabelt att sätta pingstpastorn Åke Green i fängelse, skriver Inga-Lisa Sangregorio
BEKÄMPA HANDELN MED UTSLÄPPSRÄTTIGHETER

Det är befogat att känna rädsla för att tillgången till ren luft kan bli en fråga om betalningsförmåga, anser Jesper Grip
PROBLEMET ÄR BRISTEN PÅ KONTROLL
Att Bt-bomullen kommit att spridas på ett okontrollerat sätt ökar riskerna med genmanipulerade grödor, skriver Petter Ljunggren

INDUSTRIN OCH BÖNDER ÄR FÖR GM-GRÖDORNA
Under kontrollerade former har den genmodifierade typen av bomull stora fördelar framför konventionella sorter, anser Dennis Eriksson

TACKA HÖGERN FÖR HJÄLPEN
Att ge stöd åt förtryck bara för att det sker i socialismens namn är att smutsa ner vänstern i allmänhetens ögon, skriver Annika Hjelm
KAMPEN MOT ISRAEL ÄR ANTIRASISTISK
Den palestinska befrielsekampen har ingenting med hat mot judar att göra, skriver Ammar Makboul
LÄGENHETSSKANDALERNA CENTRALISMENS BAKSMÄLLA
Arbetarrörelsen och vänstern står inför ett ideologiskt vägval: att göra upp med sitt centralistiska och auktoritära förflutna, menar Lars Hammarberg
JAG HAR INGEN DOLD AGENDA
Att genomlysa sina tankemönster för att analysera antisemitism som fenomen borde vara självklart, skriver Jan Selling
RASISM ÄR RASISM ÄR RASISM...
Att l äsa Israel Shamir är att ramla över schabloner om judarnas dolda makt anser Ammar Makboul

OHEDERLIG KRITIK MOT SHAMIR
örfattaren Israel Shamir sprider inte judehat, det är falska anklagelser, anser Kristoffer Larsson

INGEN ISRAELKRITIK PÅ 9 NOVEMBER
Jan Selling varnar för en antisemitism i antisionistisk skepnad på minnesdagen av Kristallnatten 1938


LETAR DU EFTER ÄLDRE INLÄGG?

Förra årets debattinlägg hittar du här. Du kan också söka i arkivet nedan.


   
arbetaren.se Hela Internet

 

 

Inga privilegier åt religiösa
Fallet Åke Green handlar om hetslagstiftningens vara eller icke vara. Så länge vi har en lag om hets mot folkgrupp måste han fällas. Den enda konsekventa linjen till försvar för Green är därför kravet att lagen avskaffas - vilket vissa inom vänstern nu för fram. Men varför ett sådant himla liv just nu, när hetsen riktas mot homosexuella?

Ingenting - allra minst en slöja av religiös immunitet - kan rättfärdiga brottsligt hets, skriver Lina Hjort.

Tingsrättens dom mot pingstpastor Åke Green har väckt en intressant men något förvirrande och spretig debatt. Green hyllas av nazister och kristna extremister världen över, men även liberaler och vänsterdebattörer har ryckt ut till försvar för pastorns rätt att uttrycka sina åsikter om homosexuella. Inga-Lisa Sangregorio skriver i Arbetaren nr 4/2005 att åtalet mot pastorn bör hävas. Men hon tycks inte ha något att invända mot den lagstiftning som han bröt mot.

Såsom lagen om hets mot folkgrupp ser ut borde pastorn bli fälld - allt annat vore en mycket märklig lagtolkning. Mer konsekvent är därför kravet att lagen om hets mot folkgrupp helt ska avskaffas, vilket framförs i Flammans ledare nr 4/05. Både Sangregorio och Flamman argumenterar dels utifrån vikten av yttrandefrihet som central princip, och dels utifrån risken att inskränkningar i yttrandefriheten teoretiskt skulle kunna komma att drabba även progressiva krafter i framtiden.

För det första bör konstateras att lagen om hets mot folkgrupp inte är ett åsiktsförbud, utan ett förbud mot spridning av hot eller missaktning av personer med anspelning på bland annat etniskt ursprung eller sexuell läggning. Yttrandet måste alltså både innebära en missaktning och anses ha spridits till fler än ett fåtal personer. Tolkningen av lagen sker väldigt restriktivt, och den vanliga kritiken från vänster brukar snarare gå ut på att rasistiska personer och grupper åtalas alltför sällan.

För det andra är det viktigt att komma ihåg att lagen om hets mot folkgrupp inte är den enda inskränkningen i yttrandefriheten. Det är inte heller tillåtet att till exempel trakassera eller mordhota andra människor, att ägna sig åt förolämpningar och förtal eller att vittna falskt. Att yttrandefriheten inte är oinskränkt är inte särskilt kontroversiellt - såväl Europakonventionen som FN deklarerar att undantag för yttrandefriheten får göras i syfte att trygga andra människors fri- och rättigheter.

Det som Sangregorio, Flamman och andra debattörer borde svara på är därför var gränsen egentligen ska gå och varför det ska vara förbjudet att förolämpa en enskild person, men tillåtet att skrika ”döda bögjävlarna” på en skolgård. Självklart kan varken rasism eller homofobi lagstiftas bort - om detta är vi säkert ense. Men lagar kan ändå vara till hjälp i arbetet mot rasism, inte minst som en markering från samhällets sida.

Vad gäller möjligheten att även ”goda” krafter i framtiden skulle kunna angripas med hjälp av lagen om hets mot folkgrupp så är det naturligtvis en avvägning man får göra. Jag har dock svårt att se hur denna lag, som inriktar sig på att skydda traditionellt utsatta och förföljda grupper, skulle kunna användas på ett sådant sätt.

Jag kan inte heller låta bli att undra varför denna upprördhet kommer just nu. Lagen om hets mot folkgrupp och liknande lagstiftning har funnits länge i Sverige, men så länge den primärt använts för att komma åt rasistiska grupperingar har få ifrågasatt dess existens. Men nu när även homosexuella inkluderas i lagen och detta prövas blir det plötsligt ett himla liv. Varför?

I debatten om pingstpastor Green har också yttrandefriheten ställts mot religionsfriheten. Vissa menar att Green helt bör frias just för att uttalandena skett i en kyrka. Vänsterdebattören Per Wirtén skriver på Arenas hemsida att Green inte bör fällas för rena bibelkommentarer, utan endast när han ”lämnar den religiösa kontexten”. Varför religionsfriheten ska ges en sådan särställning framför andra friheter är svårbegripligt. I bedömningen om ett uttalande utgör hets mot folkgrupp måste det väl vara ointressant om uttalandet härstammar från Bibeln eller inte - precis som antisemitiska agitationer inte kan ursäktas med att de är citat ur Mein Kampf.

Det vore mycket märkligt om troende skulle tilldelas rätten att säga saker som ateister inte tillåts säga. Som Nils Schwartz skrev i Expressen 26/1: religionsfriheten får inte bli ett religionsprivilegium.

Lina Hjorth är juridikstudent och vänsterpartist.

Tidigare inlägg: Inga-Lisa Sangregorio (4/2005).

 
Nytt I Veckan Arkiv/Sök Tema Nyhetsbrev Prenumerera Bokklubb Kontakt Om Arbetaren
Tidningen Arbetaren, Box 6507, 113 83 Stockholm, Tel 08 - 16 08 90, redaktionen@arbetaren.se