TACKA HÖGERN FÖR HJÄLPEN
Att ge stöd åt förtryck bara för att det sker i socialismens namn är att smutsa ner vänstern i allmänhetens ögon, skriver Annika Hjelm
KAMPEN MOT ISRAEL ÄR ANTIRASISTISK
Den palestinska befrielsekampen har ingenting med hat mot judar att göra, skriver Ammar Makboul
LÄGENHETSSKANDALERNA CENTRALISMENS BAKSMÄLLA
Arbetarrörelsen och vänstern står inför ett ideologiskt vägval: att göra upp med sitt centralistiska och auktoritära förflutna, menar Lars Hammarberg
JAG HAR INGEN DOLD AGENDA
Att genomlysa sina tankemönster för att analysera antisemitism som fenomen borde vara självklart, skriver Jan Selling
RASISM ÄR RASISM ÄR RASISM...
Att l äsa Israel Shamir är att ramla över schabloner om judarnas dolda makt anser Ammar Makboul
OHEDERLIG KRITIK MOT SHAMIR
örfattaren Israel Shamir sprider inte judehat, det är falska anklagelser, anser Kristoffer Larsson
INGEN ISRAELKRITIK PÅ 9 NOVEMBER
Jan Selling varnar för en antisemitism i antisionistisk skepnad på minnesdagen av Kristallnatten 1938
SJÄLVA SJUKDOMEN MÅSTE ANGRIPAS
Fackföreningsrörelsen bör attackera maktfrågan, menar Lars Hammarberg
DET BEHÖVS KONKRETA KRAV
Det gäller att ta udden ur arbetsgivarnas rätt att flytta jobben, skriver Jan-Olov Carlsson
ARBETARNA MÅSTE SLÅSS
"Meningslöst förbjuda företagsflytt"
HÅRDARE LAGSTIFTNING GER FÄRRE JOBB
Vi måste acceptera att företag bantas, outsoursas, läggs ned eller slås samman
LAGSTIFTA MOT FÖRETAGSFLYTT
Möt kapitalets globalisering med tuffa politiska krav, skriver Jan-Olov Carlsson från Metallklubben på Volvo i Umeå
JAG SKITER I LITTERATUREN
Carl-Michael Edenborg om alla författare som är "jävligt duktiga och fega utav helvete"
NÄSTAN BARA "FULA" TYPER I JUNILISTANS PARTIGRUPP
Rikard Warlenius svarar Lasse Morin i debatten om Junilistan
BEKÄMPA INTE ETT FÖRTRYCK MED ETT ANNAT
Ska det räcka med att man är ful för att få rätt att köpa prostituerade? undrar Annika Dalén
ARBETARENS FEM MISSAR
Lasse Morin listar Arbetarens misstag i kampanjen mot Junilistan
SEX ÄR INGEN RÄTTIGHET
Mattias Kvick frågar sig var gränsen går för vad en personlig assistent kan hjälpa till med
ATT HELA MEN FÖRST SLÅ SÖNDER
Carlén vill sätta arbetsrätten ur spel, skriver Christina Hagner inför Ordfronts extrastämma
"VI SKA INTE FALLA FÖR BORGERLIG PROPANGANDA"
Valberedningens förslag till ny Ordfront-ordförande, Stefan Carlén, om hur han ska ta Ordfront ur krisen
MÄN HAR VELAT KÖPA SEX AV MIG"
Befintliga sexhjälpmedel är värdelösa för gravt funktionshindrade, skriver Finn Hellman
EU ÄR EN ARENA FÖR KLASSKAMP
Rikard Warlenius svarar Lasse Morin i debatten om Junilistan och EU
SEXHJÄLPMEDEL I STÄLLET FÖR PROSTITUERADE
Varken funktionshindrade eller någon annan har rätt att uttnytja prostituerade, skriver Annika Dalén
EU-KRAMARE GE OSS MER TYDLIGHET!
Warlenius utopiska syn på EU är en reformistdröm om att ta makten uppifrån, skriver Lasse Morin i en replik
JUNILISTAN MÅSTE LÄMNA HÖGERSAMARBETET
Junilistan legitimerar Europas mörkerkrafter om samarbetet inte bryts
EU HAR BLIVIT ETT STOR-SJÖBO
Junilistans samarbete med konservativa och nationalister i EU-parlamentet är ett problem, skriver Stefan de Vylder
ETT SAMARBETE ÖVER ANSTÄNDIGHETENS GRÄNS
Rikard Warlenius: "Junilistan är borgerligt"
BARA KAPITALETS DISSIDENTER STÖDDE JUNILISTAN
Junilistans Stefan de Vylder ser EU som ett hot mot demokratin
ETT BERÄTTIGAD ORO FÖR YTTRANDEFRIHETEN
Avslutningsrunda i Ordrfont-debatten
DE SOCIALA FORUMEN I SVERIGE KAN VISA VÄGEN
Bjud in de radikala rörelser som marginaliserats i den globala forumprocessen, skriver Tord Björk
KONSPIRATIONSBILD OM BALKAN
"Brunvänster" mot "folkfiender i Ordfront-debatten
VAD GÖR VI MED ORDEN, KAMRATER
Inga-Lisa Sangregorio anser att debatten kring Ordfront liknar ett mini-Jugoslavien
PARTIPOLITIKEN L÷SER INTE GLOBALISERINGENS PROBLEM
Jens Ergon uppmanar alla politiker att lyssna till globaliseringsr–relsen
LÅT PARTIER DELTA I DE SOCIALA FORUMEN
Biståndsminister Carin Jämtin vill öka de sociala forumens slagkraft
GÖR PRAKTIK AV DEN ABSTRAKTA POLITIKEN
De sociala forumen kan bli en kraft för att sprida direkt aktion, skriver Helena Granström från Globalisering underifrån
RÄTT ATT INTE BJUDA IN VÄPNADE GRUPPER
Olav Unsgaard och Stellan Vinthagen vill att forumen lämnar attityden av mossig firmafest för vänstern
"ÖPPNA UPP DE SOCIALA FORUMEN"
De radikala folkrörelserna trängs undan av politiker och NGO:s, skriver Tord Björk
RENSA DET OFFENTLIGA RUMMET FRÅN PORR
Schyman: "En pornografisk bild av kvinnan har blivit vardag"
"STOPPA FÖRSÄLJNINGEN AV SLITZ"
Nystarta aktivistgrupp kräver att få ha sina kroppar i fred
"SEXUALITETEN HAR BLIVIT EN VARA"
Anja Hirdman om varför unga kvinnor väljer att vika ut sig
"LÅT LESBISKA INSEMINERA"
Ta de lesbiska och bisexuell kvinnornas problem på allvar, skriver RFSL
"VI BEHÖVER ARBETARRÖRELSENS STÖD"
Det ligger i fackets intresse att arbeta för de rättslösa arbetarna
"MOBILISERA FOLKRÖRELSER MOT HÖGEREXTREMISMEN"
Facket måste aktivt motarbeta rasism och högerextremism skriver fyra representanter för arbetarrörelsen
BACKLASHARE FRÅN FÖRR
Politiskt födummande att använda epitetet gammal gubbe på Marx
"ÄR FEMINISM INTE TILL FÖR ALLA?"
Fler än vita medelklasskvinnor måste göra sig hörda om hierarkierna ska kunna utmanas, skriver Marit Östberg
UPPROP FÖR RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Attac och Seko i gemensammt upprop mot privatiseringar och nedskärningar
"ÄVEN MEDIEKRITIKER MÅSTE GRANSKAS"
Det är avskyvärt med en vänster som försöker urskulda massmord och folkfördrivningar, skriver Ulf B Andersson
"HOPPET STÅR TILL DE UNGA"
Den unga generationen bär på ett hopp om fred mellan Balkan-folken, skriver Lasse Morin
"FARLIGA FRÅGOR BEGRAVS"
Staten upprätthåller helst säkerheten genom att begrava farliga frågor, menar medieanalytikern Jan-Olof Rönn
"MOTOFFENSIV MOT LIBERALISMENS FOLKMORD BEHÖVS"
Tord Björk anklagar vänsterröster för att delta i liberal krossa-Ordfront-kampanj
"DEBATT MÅSTE UTGÅ FRÅN FAKTA"
Ulf B Andersson kan inte hålla med om att "Balkan-dissidenterna" tystas ned (4/04)
"NATIONEN VINNER ALLTID ÖVER SANNINGEN"
Medieanalytikern Jan-Olof Rönn efterlyser bättre förståelse för hur medier ljuger (1-3/04)

Industri och b–nder är för GM-gr–dorna
Det ”r inte den genmodifierad bomullen i sig som ”r ett problem och under kontrollerade former har den typen av bomull stora fördelar framf–r konventionella sorter.

Miljörörelsens bild av ett kompakt motstÂnd är bÂde cynisk och felaktig.

Det anser Dennis Eriksson som har reagerat p Petter Ljunggrens krönika ”Industrin mot egen gengr–da”.

I Arbetaren (50/2004) skriver Petter Ljunggren om en tickande ekologisk bomb i Indien. Tyv”rr har han dragit felaktiga slutsatser av en artikel han l”st i Nature Biotechnology (11/2004). Han kommenterar helt riktigt att det pÂgÂr en okontrollerad och illegal spridning av genetiskt modifierad (GM) bomull, så kallad Bt-bomull, i Indien. Dessa bomullsplantor producerar ett insektsgift som g–r dem resistenta mot angrepp av fj”rilslarver (inte maskar som Ljunggren skriver).

Den illegala spridningen är problematisk eftersom de b–nder som köper ”piratkopierad” bomull ofta inte fÂr information om att man måste samodla Bt-bomullen med vanlig, icke-resistent bomull f–r att f–rhindra att skadeinsekterna utvecklar resistens mot grödan. S långt är Ljunggren med p noterna, men han missar poängen när han pÂstÂr att f­retagen är emot sina egna produkter.

Han missleder l”sarna n”r han skriver att man i Indien har f–rlorat kontrollen över den genetiskt modifierade bomullen.

Han försöker ge intryck av att Bt-bomullen är en ekologisk katastrof som nu sprider sig som ogr”s över den indiska kontinenten, men det är inte Bt-bomullen i sig som ”r ett problem utan det ”r sättet som den nu under okontrollerade former odlas på.

Oavsett om man anv”nt genmodifiering eller traditionell v”xtf–r”dling f–r att utveckla en ny växtsort s finns alltid en risk att insekter i sin tur utvecklar resistens mot grödans egen skadedjursresistens. Denna risk mÂste minimeras genom åtgärder som till exempel ovan nämnda samodling. Detta ”r f–retagen medvetna om och det är därför de nu varnar f–r en katastrof för den indiska bomullsodlingen ifall den illegala spridningen av Bt-bomull forts”tter. Detta är den problematik som Ljunggren inte f–rstÂr när han påstår att GM-industrin sliter med mots”ttningar i argumentationen. Under kontrollerade former har Bt-bomullen stora f–rdelar framf–r konventionella sorter.

I tidskriften AgBioForum (7:3/2004) publicerades nyligen en studie som j”mför den legalt distribuerade Bt-bomullen med konventionella bomullssorter i Indien under 2002 och 2003. Första säsongen studerade man resultaten hos 2709 bomullsodlare och andra s”songen hos 787 odlare i staten Maharashtra. Man studerade framförallt småbönder med ett fÂtal hektar. Skârden av Bt-bomullen var i genomsnitt 45 respektive 63 procent högre. Dessa resultat ligger i niv med de f”ltförsök som gjordes innan marknadsgodk”nnandet 2002. Antalet appliceringar av insekticider minskade nästan trefaldigt f–rsta s”songen och mer ”n fyrfaldigt andra s”songen. Efter att r”kna in högre skörd, minskad m”ngd bek”mpningsmedel samt högre frökostnad s gav Bt-bomullen i genomsnitt 49 respektive 74 procent h–gre inkomst för b–nderna de två säsongerna.

Liknande resultat rapporteras från andra hÂll i v”rlden. I Kina, d”r fem miljoner småb–nder odlade Bt-bomull på tv miljoner hektar år 2001, genomf–rdes en treårig studie (1999-2001) som visade att sk–rdarna i genomsnitt ökade mellan fem och tio procent och anv”ndningen av insekticider minskade 55 procent. Dessutom har man i denna kontrollerade odling hittills inga indikationer p utvecklad resistens hos skadeinsekterna.

Andra positiva effekter med Bt-bomullen inkluderar besparing av vatten som används vid applicering av insekticider samt en avsevärd tidsbesparing som framf­rallt gånnar fattiga småbönder.

En studie visar att en typisk farm på 1,7 hektar i Makhathini-regionen i Sydafrika årligen skulle, genom anv”ndandet av Bt-bomull, spara tolv arbetsdagar och ungef”r tusen liter vatten samt öka inkomsten med 85 USA-dollar.

Miljörörelsen f–rs–ker ofta skapa en bild av ett kompakt motstÂnd mot GM-gr–dor bland fattiga bönder i tredje v”rlden. Hur f–rklarar man i s fall den illegala spridningen av Bt-bomull i Indien?

Miljontals b–nder ”r villiga att börja odla dessa sorter eftersom de ser f–rdelarna. Det ”r efterfrågan som styr denna spridning. Det ”r cyniskt av så kallade milj–v”nner att vara emot försäljningen av f–rb”ttrade v”xtsorter enbart p grund av den tankl–sa principen att ta avstÂnd från en viss för”dlingsteknik.

Varf–r inte lÂta bönderna själva f v”lja?

DENNIS ERIKSSON

Dennis Eriksson är doktorand i v”xtf–r”dling och bioteknik.