ATT HELA MEN FÖRST SLÅ SÖNDER
Carlén vill sätta arbetsrätten ur spel, skriver Christina Hagner inför Ordfronts extrastämma
"VI SKA INTE FALLA FÖR BORGERLIG PROPANGANDA"
Valberedningens förslag till ny Ordfront-ordförande, Stefan Carlén, om hur han ska ta Ordfront ur krisen
MÄN HAR VELAT KÖPA SEX AV MIG"
Befintliga sexhjälpmedel är värdelösa för gravt funktionshindrade, skriver Finn Hellman
EU ÄR EN ARENA FÖR KLASSKAMP
Rikard Warlenius svarar Lasse Morin i debatten om Junilistan och EU
SEXHJÄLPMEDEL I STÄLLET FÖR PROSTITUERADE
Varken funktionshindrade eller någon annan har rätt att uttnytja prostituerade, skriver Annika Dalén
EU-KRAMARE GE OSS MER TYDLIGHET!
Warlenius utopiska syn på EU är en reformistdröm om att ta makten uppifrån, skriver Lasse Morin i en replik
JUNILISTAN MÅSTE LÄMNA HÖGERSAMARBETET
Junilistan legitimerar Europas mörkerkrafter om samarbetet inte bryts
EU HAR BLIVIT ETT STOR-SJÖBO
Junilistans samarbete med konservativa och nationalister i EU-parlamentet är ett problem, skriver Stefan de Vylder
ETT SAMARBETE ÖVER ANSTÄNDIGHETENS GRÄNS
Rikard Warlenius: "Junilistan är borgerligt"
BARA KAPITALETS DISSIDENTER STÖDDE JUNILISTAN
Junilistans Stefan de Vylder ser EU som ett hot mot demokratin
ETT BERÄTTIGAD ORO FÖR YTTRANDEFRIHETEN
Avslutningsrunda i Ordrfont-debatten
DE SOCIALA FORUMEN I SVERIGE KAN VISA VÄGEN
Bjud in de radikala rörelser som marginaliserats i den globala forumprocessen, skriver Tord Björk
KONSPIRATIONSBILD OM BALKAN
"Brunvänster" mot "folkfiender i Ordfront-debatten
VAD GÖR VI MED ORDEN, KAMRATER
Inga-Lisa Sangregorio anser att debatten kring Ordfront liknar ett mini-Jugoslavien
PARTIPOLITIKEN LÖSER INTE GLOBALISERINGENS PROBLEM
Jens Ergon uppmanar alla politiker att lyssna till globaliseringsrörelsen
LÅT PARTIER DELTA I DE SOCIALA FORUMEN
Biståndsminister Carin Jämtin vill öka de sociala forumens slagkraft
GÖR PRAKTIK AV DEN ABSTRAKTA POLITIKEN
De sociala forumen kan bli en kraft för att sprida direkt aktion, skriver Helena Granström från Globalisering underifrån
RÄTT ATT INTE BJUDA IN VÄPNADE GRUPPER
Olav Unsgaard och Stellan Vinthagen vill att forumen lämnar attityden av mossig firmafest för vänstern
"ÖPPNA UPP DE SOCIALA FORUMEN"
De radikala folkrörelserna trängs undan av politiker och NGO:s, skriver Tord Björk
RENSA DET OFFENTLIGA RUMMET FRÅN PORR
Schyman: "En pornografisk bild av kvinnan har blivit vardag"
"STOPPA FÖRSÄLJNINGEN AV SLITZ"
Nystarta aktivistgrupp kräver att få ha sina kroppar i fred
"SEXUALITETEN HAR BLIVIT EN VARA"
Anja Hirdman om varför unga kvinnor väljer att vika ut sig
"LÅT LESBISKA INSEMINERA"
Ta de lesbiska och bisexuell kvinnornas problem på allvar, skriver RFSL
"VI BEHÖVER ARBETARRÖRELSENS STÖD"
Det ligger i fackets intresse att arbeta för de rättslösa arbetarna
"MOBILISERA FOLKRÖRELSER MOT HÖGEREXTREMISMEN"
Facket måste aktivt motarbeta rasism och högerextremism skriver fyra representanter för arbetarrörelsen
BACKLASHARE FRÅN FÖRR
Politiskt födummande att använda epitetet gammal gubbe på Marx
"ÄR FEMINISM INTE TILL FÖR ALLA?"
Fler än vita medelklasskvinnor måste göra sig hörda om hierarkierna ska kunna utmanas, skriver Marit Östberg
UPPROP FÖR RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Attac och Seko i gemensammt upprop mot privatiseringar och nedskärningar
"ÄVEN MEDIEKRITIKER MÅSTE GRANSKAS"
Det är avskyvärt med en vänster som försöker urskulda massmord och folkfördrivningar, skriver Ulf B Andersson
"HOPPET STÅR TILL DE UNGA"
Den unga generationen bär på ett hopp om fred mellan Balkan-folken, skriver Lasse Morin
"FARLIGA FRÅGOR BEGRAVS"
Staten upprätthåller helst säkerheten genom att begrava farliga frågor, menar medieanalytikern Jan-Olof Rönn
"MOTOFFENSIV MOT LIBERALISMENS FOLKMORD BEHÖVS"
Tord Björk anklagar vänsterröster för att delta i liberal krossa-Ordfront-kampanj
"DEBATT MÅSTE UTGÅ FRÅN FAKTA"
Ulf B Andersson kan inte hålla med om att "Balkan-dissidenterna" tystas ned (4/04)
"NATIONEN VINNER ALLTID ÖVER SANNINGEN"
Medieanalytikern Jan-Olof Rönn efterlyser bättre förståelse för hur medier ljuger (1-3/04)

Sex är ingen rättighet
Alla människor har rätt till sin sexualitet, men det innebär inte automatiskt rätten till att ha sex.
Finn Hellman får svar i debatten om sex och funktionshindrade av Mattias Kvick som själv arbetar som habiliteringspersonal. Han frågar sig var gränsen går för vad en personlig assistent kan hjälpa till med. Hyra porrfilm? Sätta på den? Hjälpa till att onanera?

I Onda ögat, Arbetaren 22/04, skriver Finn Hellman om funktionshindrade personers rätt till sex och sexhjälp. Han skriver att rätten till att få sexhjälp borde vara lika stor som rätten till att få hjälp med städning, påklädning etcetera. Den rätten kan diskuteras. Tyvärr glider Hellman ifrån ämnet och frågar i stället om jag som läsare kan tänka mig att ha sex med en person med funktionshinder. Även om det kan vara nog så viktigt att ställa sig frågan, blir Hellmans diskussion högst märklig. Om jag inleder en parrelation med en person med funktionshinder är det upp till oss hur vi ska lösa det rent sexuella. Eventuella problem blir då av privat karaktär och inget för varken personal, assistenter eller för den delen Hellman att bry sig om. ”Kan du tänka dig att se djupt in i mina blinda ögon när det går för dig?” frågar Hellman och verkar vilja ställa mig mot väggen. Jag tror mig förstå vart han vill komma, men han skjuter långt ovanför målet.

Frågan om funktionshindrade personers rätt till sexhjälp handlar, i första hand, om personer som inte har en partner. Personer som följaktligen är hänvisade till onani för att tillfredställa sina sexuella behov. Och kan dessa personer av olika skäl inte onanera själva står vi inför själva kärnan av problemet. Vem ska då göra det åt dem?

Hellman menar att den negativa inställningen mot sexhjälp är viktoriansk. Det är lika dumt som att anklaga porrmotstånd för att vara puritanskt och sexualfientligt.

Det är viktigt att inse att det är en väsentlig skillnad på rätten till sex och rätten till sexualitet. Alla människor har, så länge det inte innebär övergrepp och så länge det inte överskrider vad som är lagligt, rätt till sin sexualitet. Men det är inte samma sak som att alla människor har rätt till sex.

Om funktionshindrade personer ska ha rätt till sex, ska det då gälla alla typer av funktionshinder eller bara vissa? Och hur ska det lösas det rent praktiskt? Statlig eller kommunal sexhjälpsjour där sexassistenter arbetar på schema med OB-tillägg efter 19.00? Vilka ska arbeta där? Om personer med funktionshinder ska ha rätt till sexhjälp, måste följdfrågan dessutom bli - hur ofta ska en person då ha rätt att kräva att få hjälp?

Om rätten till sexhjälp inte ska gälla alla, vilka funktionshinder ska då beredas tillträde till sexassistenterna? Och hur ska någon kunna bevisa att denne inte kan nå sexuell tillfredsställelse utan hjälp?

Tonvikten bör, i stället för att fokuseras på den sexuella akten, ligga på rätten till sexualitet. Om personen jag arbetar för som till exempel personlig assistent behöver hjälp med att köpa en porrtidning eller hyra en porrfilm, har jag ingen egentlig rätt att vägra hjälpa personen med det. Tvärtom ligger det i mitt arbete att så att säga vara personens förlängda arm. Mina egna moraliska betänkligheter angående porrkonsumtion bör jag då lägga åt sidan. (Som personlig vän eller antiporraktivist kan jag vägra hjälpa personen, men det är tveksamt om jag kan det som personlig assistent.) Ty vill vi arbeta för ett ökat självbestämmande ska denna förlängda arm, det vill säga jag, hjälpa personen oavsett om den behöver hjälp med att tvätta sina kläder, ta sig en öl, eller hyra en porrfilm.

Så länge inte pornografi i sig är olagligt måste det också vara upp till den som vill att få köpa det, även för den som är funktionshindrad. Dock leder steget till att sedan handgripligen hjälpa personen att använda porr eller onanera, in på helt andra domäner. Hur förhåller jag mig professionell i en sexuell situation av det slaget? Vad sker i den stund då den ena parten missförstår den andre? Vem skulle man i efterhand tro på, om ord står mot ord?

För mig framstår det som helt omöjligt att söka hitta riktlinjer för hur den här hjälpen ska ske för att förhindra varje tänkbar risk för övergrepp och/eller känslor av förnedring hos någon av parterna.

Jag är fullt medveten om att personer med funktionshinder boende i gruppbostad kan ha svårt att få rätt till både sin sexualitet och till sex. Många är säkert de personalgrupper som skulle reagera negativt på om en brukare i en gruppbostad hade sex med sin partner inne i sin lägenhet. Och många är säkert de som skulle ha svårt för att stödja en brukare i att komma ut som homosexuell. Även jag tror att det är lång väg kvar till den dagen då funktionshindrade personer har rätt till hela sin sexualitet. Men det är då inte personen med funktionshinder som i första hand behöver hjälp. Det är i stället personalgruppen som behöver hjälp med att acceptera brukarens sexualitet och främja dennes rättigheter.

Jag vill inte på något vis förvägra någon människa sexuell tillfredsställelse, men jag ställer mig högst tveksam till om sex och sexuell tillfredsställelse verkligen är att se som en rättighet. Däremot är det en rättighet, som borde gälla alla människor utan undantag, att bli respekterad som en sexuell människa med sexuella behov.

Men så är alltså inte alltid fallet. Människor med funktionshinder riskerar att bli betraktade som asexuella, utan sexuella behov, av sin omgivning. Utbildning, stöd och handledning i ämnet bör därför ingå i omsorgsarbetet för att personal och assistenter ska kunna möta brukaren även då denne är öppen med sin sexualitet. Att, som Hellman föreslår, lösa en brukares sexuella problem genom att skicka personen till en prostituerad vore en grov skymf bortom all respekt för sant människovärde.

MATTIAS KVICK
Habiliteringspersonal, Göteborg

Tidigare inlägg: Annika Dalén (33/04), Finn Hellman (34/04)