|
Rätt att inte bjuda in väpnade grupper
De sociala forumen har möjligheten att
överskrida den mossiga vänsterretoriken och bli en arena
för nya odogmatiska möten i stället för en firmafest
för vänstern.
Det skriver
Olav Unsgaard och Stellan Vinthagen i
ett svar till Tord Björk i debatten om de sociala forumen.
Det är viktiga saker Tord Björk
diskuterar - men utgångspunkten är fel och tonen är
exkluderande. Vi vill med detta inlägg bredda Björks frågeställning
och ta upp ett par saker som är centrala för de sociala
forumens framtid.
Rörelsen är ny och lärande
till sin karaktär. Vi försöker uppfinna politiken
på nytt. Det finns ingen färdig mall så det vi
håller på med är ett experiment. 70-talsvänsterns
retorik, á la Björks resonemang, är en del av just
det som vi tror forumen försöker överskrida.
Nya odogmatiska möten, från början
trevande, men nu en grund för en rad olika sakfrågeorienterade
samarbeten mellan individer och rörelser - mångfalden
av ansatser, ideologier, metoder. Så skulle vi vilja karakterisera
forumen, åtminstone deras potential. Frågan är
hur vi utvecklar forumen i den riktningen.
Björk har rätt i att exkludering
sker på forumen. Några organisationer och individer
hamnar oundvikligen - på gott och ont - i ledningen för
forumen, annars skulle de aldrig arrangeras. Deras engagemang och
kunskap innebär också en makt och styrning som kan exkludera
även i en rörelse vars främsta kännetecken är
mångfald. Forumen har svagt deltagande från afrikanska,
östeuropeiska och muslimska organisationer. Men hur man löser
detta på bästa sätt är inte så enkelt.
För att parafrasera filosofen Spivak så är det för
många vita män som vill rädda bruna kvinnor från
bruna män. Som Spivak påpekar är det på syds
landsbygd många av de hårdaste striderna utkämpas.
Där finns också de viktigaste inspirationskällorna
för forumen och vår rörelse.
Under senaste World Social Forum lyfte Immanuel
Wallerstein upp behovet av att forumen blir mer transpararanta så
att deltagande, förslag och beslut synliggörs. Samtidigt
varnade han för en demokratiskt vald ledning eftersom vi då
riskerar att skapa en ny International och därmed en centralisering
och maktkamp. Vi tycker att Björks efterlysning av demokratisering
är rimlig men frågar samtidigt vad ”demokratiska
forum” innebär i ett globaliserat tillstånd bland
sex miljarder människor?
Forumen bör kanske vara en plats för
bildandet av en mångfald konkreta kampanjer, hellre än
en egen enhetlig global kampanj? Forumets karaktär av ”open
space” för utbyte och samarbete måste skyddas, både
mot den exkludering som i dag sker och den ideologiska renlärighet
som präglar motforumet Mumbai Resistance.
Vi är båda glada att vi - liksom
flera andra - deltog även i Mumbai Resistance och att dess
kritik av WSF blev offentlig även om deras ”inklusiva
mångfald” mest verkade innebära olika marxistiska
bokstavskombinationer.
När det gäller vilka som blir
formellt exkluderade tycker vi det är bra att representanter
från regeringar och väpnade grupper inte välkomnas.
Att Brasiliens Lula inbjöds som talare tolkar vi som ett brott
mot WSF:s plattform som rimligen inte motiverar fler brott.
I Björks resonemang blandas utestängningar
(från paneler) med organisationers egna avståndstaganden
från deltagande i ett ”reformistiskt” WSF. Att Karnataka
bönderna eller organisationer från Mumbai Resistance
inte deltog var deras eget val. Det ickevåldsmotstånd
som Peoples Global Action utför är inte, som Björk
antyder, ett skäl för uteslutning, tvärtom. Lantarbetarrörelsen
MST som utför massiva jordockupationer är rent av en av
de centrala initiativtagarna bakom WSF. Den svenska delen av den
globala rättviserörelsen gjorde dessutom aktiva, tappra
och nästan framgångsrika försök att bjuda in
Subcomandante Marcos att delta i den dialog via video som genomfördes
under EU- toppmötet 2001. Likaså Karnatakaböndernas
ledare bjöds in till workshops tillsammans med Indonesiska
bönder från Via Campesina.
Vad gäller de svenska forumen skulle
vi vilja se mer samarbete mellan dessa. Vi vill se fler deltagare
från alla olika håll så att forumen växer
och lämnar sin ibland mossiga attityd av firmafest för
vänstern. Vi vill att forumen utvecklar sin karaktär av
process och folkbildning. Folkrörelsers och NGO:s nätverkande
och kampanjsamarbete kan stärkas än mer, göras än
mer lokalt och globalt.
OLAV UNSGAARD
aktiv i Attac och medlem i Fronesis
redaktionskommitté
STELLAN VINTHAGEN
aktivist och fredsforskare
Tidigare inlägg:
Tord Björk (19/04)
|
