Islamismen är en folkhemsideologi
Sedan 11 september har islamismen, den
islamiska fundamentalismen, väckt mer fruktan än någonsin.
Efter terrordåden i USA har västvärldens blickar
riktats mot den muslimska världen, och då särskilt
mot Usama bin Ladin och den regim som antas skydda honom, talibanerna
i Afghanistan.
Vad står islamismen för, vilken
är dess roll i Afghanistan och vilka politiska uppfattningar
döljer sig bakom Usama bin Ladins maningar till heligt krig?
Står ett krig mellan den kristna och muslimska världen
för tröskeln vid ett anfall mot Afghanistan?
Arbetaren har talat med Mattias Gardell,
Sholeh Irani och Jan-Erik Wänn, som på olika sätt
mött islamisk fundamentalism.
Av Rasmus Fleischer
slamismen
är ett samlingsbegrepp för rörelser som menar att
islam inte bara är en religion utan även ger kompletta
instruktioner för hur politik och ekonomi ska se ut. Religionshistorikern
Mattias Gardell vill understryka att islamismen inte är någon
enhetlig rörelse. Till exempel har Iran varit nära att
förklara krig mot talibanernas Afghanistan.
- Islamismens kärna är en folkhemsideologi
som går ut på att alla människor har rätt
att leva ett bra liv. Människan anses vara född god
och kompetent nog att fullfölja sin uppgift, som är
att bygga det perfekta samhället, säger Mattias Gardell.
- Att islam har gått från
att vara världens mest framstående kultur till den
fattigmansreligion som det är i dag, beror enligt islamisterna
på ett frånfall från den direkta kontakt mellan
Gud och människa som man menar fanns på Muhammeds tid.
Det betyder inte att man vill tillbaka till 700-talet, bara till
de principer man anser fanns då. Att det står i Koranen
att Muhammed borstade sina tänder med en träpinnne kan
till exempel tolkas som att alla har rätt till folktandvård.
Mattias Gardell säger att aktivisterna
i alla islamistiska grupper kommer från liknande bakgrund.
De är unga, från lägre tjänstemannabakgrund
och är den första generationen som läser på
universitet, påfallande ofta naturvetenskapliga ämnen.
När de flyttar från byn till storstaden äcklas
de av materialismen, förfallet och fattigdomen.
Den stora islamistiska huvudfåran,
med organisationer som muslimska brödraskapet, palestinska
Hamas och FIS i Algeriet, kan på det strategiska planet
betraktas som en sorts muslimska socialdemokrater, enligt Mattias
Gardell. De är reformister och vill bygga sitt samhälle
underifrån, genom ABF-liknande folkbildningsverksamhet.
De vinner folkligt stöd genom att engagera sig i sådant
som staten försummar - soppkök, gratis utbildning, sjukvård
och daghem.
- De vill ta bort klassklyftorna, men
behålla den privata äganderätten, precis som socialdemokraterna.
Revolutionära grupper som Hizbollah
utgör en minoritet inom den islamistiska rörelsen, som
dock har vunnit mark sedan den iranska revolutionen 1979. De vill
erövra statsmakten för att förändra samhället
ovanifrån, och påminner på så vis om leninister.
En tredje strömning utgör de
islamistiska grupper som enligt Mattias Gardell företräder
en fascistisk ideologi. Tawid, den islamiska idén om guds
enhet, tolkas av dessa även som en folkets enhet, vilket
motiverar en korporativistisk samhällssyn. De talar, precis
som många av västvärldens fascistgrupper, om en
tredje väg bortom kapitalism och kommunism. I
detta läger befinner sig Usama bin Ladin.
- Jag har just läst igenom hans
texter och tolkar honom som fascist. Däremot är det
svårt att säga om Usamas islamism liknar talibanernas.
Talibanerna i Afghanistan skiljer sig
från övriga islamister på många sätt
och Mattias Gardell är tveksam till om de över huvud
taget kan räknas till rörelsen. Deras förbud mot
musik och deras extrema kvinnoförtryck anses av de flesta
islamister vara omuslimskt.
Många bedömare menar att de
i grunden är en etnisk rörelse, eftersom så gott
som alla talibaner tillhör pashtunerna, en av Afghanistans
över 50 folkgrupper. Talibanernas kvinnoförtryck härrör
enligt vissa ur en hybrid av islamism och pashtunska stamlagar.
Talibanrörelsen uppstod i en kaotisk
situation 1994, och leds av krigsveteraner som med stöd av
USA gjorde motstånd mot den sovjetiska ockupationen av Afghanistan
under 1980-talet. Många av talibanerna har utbildats vid
religiösa skolor i norra Pakistan, berättar Jan-Erik
Wänn, som tills nyligen ledde Afghanistankommitténs
hjälparbete i huvudstaden Kabul.
- Till att börja med uppskattades
talibanerna av flertalet, eftersom de skapade lugn och ordning
och såg till att få slut på problem som rån
och våldtäkter. Men sedan dess har sympatisörerna
blivit allt färre i takt med att allt mer förbjudits,
säger han.
Antalet talibanska aktivister kan uppskattas
till knappt 50 000, och bara en liten minoritet av afghanerna
sympatiserar med regimen. Talibanernas folkliga stöd är
långt större i grannlandet Pakistan, säger Jan-Erik
Wänn, som dock tror att en amerikansk militärinsats
i Afghanistan skulle kunna leda till att nationen enas och åter
sluter upp bakom regimen.
- Problemet är att det inte finns
några naturliga ledare i Afghanistan, säger han.
Vissa EU-länder har förespråkat
att Afghanistans nära 90 år gamla exilkung Zahir Shah,
sedan 1973 stationerad i Rom, ska återvända och leda
landet efter en USA-ledd militärinsats. Men Jan-Erik Wänn
tror inte att han skulle kunna sitta länge på tronen
utan uppbackning utifrån. Nordalliansen, den oppositionella
grupp som kontrollerar fem procent av Afghanistans yta, är
också splittrad. Dessutom mördades dess ledare Ahmed
Shah Masood två dagar innan attentaten i USA. Diskussioner
har förts om möjligheten att under en period låta
en FN-administration liknande den i Östtimor styra i Afghanistan.
Afghanistan är redan världens
största flyktingkatastrof, och i värsta fall kan antalet
flyktingar komma att fördubblas från tre till sex miljoner,
tror Jan-Erik Wänn. Han evakuerades, liksom andra hjälparbetare,
efter händelserna i USA men hann observera hur oron spred
sig i Afghanistan.
- Det var definitivt inga som dansade
på gatorna i Kabul efter det som hände i USA.
Krigshotet och det faktum att talibanerna
infört allmän värnplikt ökar på flyktingströmmen.
Iran har skärpt kontrollerna mot den afghanska gränsen,
och många försöker nu fly till Pakistan.
- Jag fick höra att priset för
att muta sig över gränsen dit steg med 6-7 gånger
över en natt, säger Jan-Erik Wänn.
- Situationen är oerhört prekär
eftersom landet för tredje året i rad lider av svår
torka. Många miljoner är beroende av hjälpsändningar
utifrån och om de upphör kan miljontals svälta
ihjäl.
Sholeh Irani, redaktör för
tidskriften Kvinnor mot fundamentalism, menar att det enda sättet
för omvärlden att störta talibanerna är att
ge sitt stöd till oppositionen, inte att invadera landet.
- Vilka är det man ska bomba? Majoriteten
av de läs- och skrivkunniga har redan flytt från Afghanistan.
De som är kvar är de som redan är helt utan resurser.
Hon menar att islamismen har sin rot
i att alla demokratiska möjligheter till utveckling har förstörts,
och tar sitt födelseland Iran som exempel. På 1950-talet
kom en liberal statsminister till makten i valet och en politisk
pluralism började utvecklas. Då genomfördes en
USA-stödd statskupp som gjorde shahen till diktator, vilket
hon menar lade grunden till fundamentalisternas maktövertagande
i den iranska revolutionen 1979.
- Allt det som händer där i
dag skulle inte ha behövt hända om folket lämnats
ifred. I dagens debatt talas det inte om att islamisterna är
produkter av USA:s säkerhetstjänst. Både Hamas,
talibanerna och Usama bin Ladin stöddes av USA under kalla
kriget.
Är det inte positivt om ett militärt
ingripande kan bidra till att störta talibanernas regim?
- Inget positivt kommer ur hysteri. Det
kommer tyvärr inte att hjälpa kampen mot fundamentalismen,
utan snarare göra fundamentalisterna till hjältar eftersom
vanligt folk i de fattiga länderna inte är särskilt
förtjusta i USA.
- I Pakistan ser vi exempel på
hur populära talibanerna blivit. Det som nu händer är
det bästa som kan hända högerextremisterna i de
islamiska diktaturländerna.
Sholeh Irani tror att fundamentalismen
även kan vinna mark bland vanliga muslimer i Sverige, särskilt
bland unga killar, om ett krig bryter ut. I dagsläget har
de muslimska fundamentalisternas organisationer inget inflytande
här.
Efter terrorattackerna i USA har vissa
röster varnat för att en konflikt mellan den kristna
världen och den muslimska kan vara på väg.
- Huntingtons spöke vandrar över
det offentliga samtalet, säger Mattias Gardell, och syftar
på den amerikanska statsvetaren Samuel Huntingtons kontroversiella
tes om Clash of civilizations. Någon risk för
sådant kulturkrig tror dock inte Mattias Gardell föreligger.
- Det fanns en tid då vissa i USA
försökte lansera islam som främsta fienden efter
kommunismen, men den tiden är förbi.
I Gulfkriget skaffade sig USA av geopolitiska
skäl allierade i den muslimska världen, och i Bosnienkriget
ställde sig Clinton på muslimernas sida mot det kristna
Serbien. Dessutom glöms det ofta bort att bara tio procent
av världens muslimer är araber och att det största
muslimska landet är Indonesien.
- Den muslimska lobbyverksamheten i USA,
som har den judiska lobbyn som förebild, har nått en
del framgångar i sin strävan att få bort bilden
av islam som ett hot. Nu har Bush markerat tydligt att han anser
att islam är en fredlig religion. Även om han samtidigt
babblar om korståg och Operation evig fred,
ett uttryck som gör mig mörkrädd, är tonen
mycket mer nyanserad än under kalla kriget.
Enstaka konservativa röster i USA
har visserligen uttryckt sig annorlunda, som kolumnisten Ann Coulter
i tidningen National Review:
Vi vet vilka dessa mordiska galningar
är. Det är de som jublar och dansar just nu. Vi borde
invadera deras länder, döda deras ledare och konvertera
dem till kristendomen. Vi brydde oss inte om att leta upp och
straffa bara Hitler och hans toppofficerare. Vi fällde bombmattor
över tyska städer, vi dödade civila. Det var krig.
Och detta är krig.
Men sådana korstågsmaningar
tillhör undantagen, påpekar Mattias Gardell.
- Den kristna högern som tidigare
var extremt anti-muslimsk ser nu snarare terrorattackerna som
ett straff för amerikanernas syndiga liv.
Bara några dagar efter attackerna
gick de två berömda TV-predikanterna Jerry Falwell
och Pat Robertson ut och sade att attacken var guds straff för
alla aborter som genomförts i USA.
Hedningarna, abortförespråkarna,
feministerna, bögarna och de lesbiska, alla de som har försökt
sekularisera Amerika - jag pekar mitt finger mot deras ansikten
och säger ¹Ni är medskyldiga¹, sade Falwell i
sin predikan.
- Ännu längre ut på den
amerikanska högerkanten har man inga problem att identifiera
sig med Usama bin Ladin. Fascisterna inser att han står
för samma sak som de själva, säger Mattias Gardell.
- Nazistgruppen Kreativismens kyrka utmålar
nu i sina interna utskick Usama bin Ladin som en hjälte och
publicerar hans texter. Men utåt genomför man av taktiska
skäl demonstrationer på temat Hur många
oskyldiga amerikanska skattebetalares liv ska gå åt
för att regeringen fortsätter stödja Israel?.
Även i Sverige har nazister uttalat
stöd för terrordåden. Nazisttidningen Info-14
kallar dem välplacerade aktioner av frihetstörstande
aktivister och fastslår att Info-14 ställer
sig bakom aktionen och anser att den är moraliskt försvarbar.
- Stora delar av de amerikanska fascisterna
stödde Usama bin Ladin redan innan attacken. De har orienterat
sig ideologiskt mot den så kallade tredje positionen
och vill bygga allianser med såväl radikal islam som
med miljörörelsen och nationella befrielserörelser
jorden runt, eftersom de inser att de inte ensamma kan bekämpa
den sionistiska hydran. Tredjepositionisterna kan
se både Kadhafi och Mao som förebild och tolkar globaliseringen
som en konspiration av judar och plutokrater, riktad
mot den ariska rasen.
Mattias Gardell anser inte att företeelsen
med samarbete mellan islamister och nazister är helt marginell
eller ofarlig och kan underblåsas ytterligare genom militära
insatser.
- Om USA nu går till massivt anfall
har man skapat sig stora problem. Ska Bush visa sig vara en stor
president måste han på allvar börja fundera på
en global Marshallhjälp. Det är i spänningen mellan
talet om mänskliga rättigheter och verklighetens globala
orättvisor som terrorismen hämtar sin näring.
|