”Islamismen är en folkhemsideologi”

Sedan 11 september har islamismen, den islamiska fundamentalismen, väckt mer fruktan än någonsin. Efter terrordåden i USA har västvärldens blickar riktats mot den muslimska världen, och då särskilt mot Usama bin Ladin och den regim som antas skydda honom, talibanerna i Afghanistan.

Vad står islamismen för, vilken är dess roll i Afghanistan och vilka politiska uppfattningar döljer sig bakom Usama bin Ladins maningar till heligt krig? Står ett krig mellan den kristna och muslimska världen för tröskeln vid ett anfall mot Afghanistan?

Arbetaren har talat med Mattias Gardell, Sholeh Irani och Jan-Erik Wänn, som på olika sätt mött islamisk fundamentalism.

Av Rasmus Fleischer

slamismen är ett samlingsbegrepp för rörelser som menar att islam inte bara är en religion utan även ger kompletta instruktioner för hur politik och ekonomi ska se ut. Religionshistorikern Mattias Gardell vill understryka att islamismen inte är någon enhetlig rörelse. Till exempel har Iran varit nära att förklara krig mot talibanernas Afghanistan.

- Islamismens kärna är en folkhemsideologi som går ut på att alla människor har rätt att leva ett bra liv. Människan anses vara född god och kompetent nog att fullfölja sin uppgift, som är att bygga det perfekta samhället, säger Mattias Gardell.

- Att islam har gått från att vara världens mest framstående kultur till den fattigmansreligion som det är i dag, beror enligt islamisterna på ett frånfall från den direkta kontakt mellan Gud och människa som man menar fanns på Muhammeds tid. Det betyder inte att man vill tillbaka till 700-talet, bara till de principer man anser fanns då. Att det står i Koranen att Muhammed borstade sina tänder med en träpinnne kan till exempel tolkas som att alla har rätt till folktandvård.

Mattias Gardell säger att aktivisterna i alla islamistiska grupper kommer från liknande bakgrund. De är unga, från lägre tjänstemannabakgrund och är den första generationen som läser på universitet, påfallande ofta naturvetenskapliga ämnen. När de flyttar från byn till storstaden äcklas de av materialismen, förfallet och fattigdomen.

Den stora islamistiska huvudfåran, med organisationer som muslimska brödraskapet, palestinska Hamas och FIS i Algeriet, kan på det strategiska planet betraktas som en sorts muslimska socialdemokrater, enligt Mattias Gardell. De är reformister och vill bygga sitt samhälle underifrån, genom ABF-liknande folkbildningsverksamhet. De vinner folkligt stöd genom att engagera sig i sådant som staten försummar - soppkök, gratis utbildning, sjukvård och daghem.

- De vill ta bort klassklyftorna, men behålla den privata äganderätten, precis som socialdemokraterna.

Revolutionära grupper som Hizbollah utgör en minoritet inom den islamistiska rörelsen, som dock har vunnit mark sedan den iranska revolutionen 1979. De vill erövra statsmakten för att förändra samhället ovanifrån, och påminner på så vis om leninister.

En tredje strömning utgör de islamistiska grupper som enligt Mattias Gardell företräder en fascistisk ideologi. Tawid, den islamiska idén om guds enhet, tolkas av dessa även som en folkets enhet, vilket motiverar en korporativistisk samhällssyn. De talar, precis som många av västvärldens fascistgrupper, om en ”tredje väg” bortom kapitalism och kommunism. I detta läger befinner sig Usama bin Ladin.

- Jag har just läst igenom hans texter och tolkar honom som fascist. Däremot är det svårt att säga om Usamas islamism liknar talibanernas.

Talibanerna i Afghanistan skiljer sig från övriga islamister på många sätt och Mattias Gardell är tveksam till om de över huvud taget kan räknas till rörelsen. Deras förbud mot musik och deras extrema kvinnoförtryck anses av de flesta islamister vara omuslimskt.

Många bedömare menar att de i grunden är en etnisk rörelse, eftersom så gott som alla talibaner tillhör pashtunerna, en av Afghanistans över 50 folkgrupper. Talibanernas kvinnoförtryck härrör enligt vissa ur en hybrid av islamism och pashtunska stamlagar.

Talibanrörelsen uppstod i en kaotisk situation 1994, och leds av krigsveteraner som med stöd av USA gjorde motstånd mot den sovjetiska ockupationen av Afghanistan under 1980-talet. Många av talibanerna har utbildats vid religiösa skolor i norra Pakistan, berättar Jan-Erik Wänn, som tills nyligen ledde Afghanistankommitténs hjälparbete i huvudstaden Kabul.

- Till att börja med uppskattades talibanerna av flertalet, eftersom de skapade lugn och ordning och såg till att få slut på problem som rån och våldtäkter. Men sedan dess har sympatisörerna blivit allt färre i takt med att allt mer förbjudits, säger han.

Antalet talibanska aktivister kan uppskattas till knappt 50 000, och bara en liten minoritet av afghanerna sympatiserar med regimen. Talibanernas folkliga stöd är långt större i grannlandet Pakistan, säger Jan-Erik Wänn, som dock tror att en amerikansk militärinsats i Afghanistan skulle kunna leda till att nationen enas och åter sluter upp bakom regimen.

- Problemet är att det inte finns några naturliga ledare i Afghanistan, säger han.

Vissa EU-länder har förespråkat att Afghanistans nära 90 år gamla exilkung Zahir Shah, sedan 1973 stationerad i Rom, ska återvända och leda landet efter en USA-ledd militärinsats. Men Jan-Erik Wänn tror inte att han skulle kunna sitta länge på tronen utan uppbackning utifrån. Nordalliansen, den oppositionella grupp som kontrollerar fem procent av Afghanistans yta, är också splittrad. Dessutom mördades dess ledare Ahmed Shah Masood två dagar innan attentaten i USA. Diskussioner har förts om möjligheten att under en period låta en FN-administration liknande den i Östtimor styra i Afghanistan.

Afghanistan är redan världens största flyktingkatastrof, och i värsta fall kan antalet flyktingar komma att fördubblas från tre till sex miljoner, tror Jan-Erik Wänn. Han evakuerades, liksom andra hjälparbetare, efter händelserna i USA men hann observera hur oron spred sig i Afghanistan.

- Det var definitivt inga som dansade på gatorna i Kabul efter det som hände i USA.

Krigshotet och det faktum att talibanerna infört allmän värnplikt ökar på flyktingströmmen. Iran har skärpt kontrollerna mot den afghanska gränsen, och många försöker nu fly till Pakistan.

- Jag fick höra att priset för att muta sig över gränsen dit steg med 6-7 gånger över en natt, säger Jan-Erik Wänn.

- Situationen är oerhört prekär eftersom landet för tredje året i rad lider av svår torka. Många miljoner är beroende av hjälpsändningar utifrån och om de upphör kan miljontals svälta ihjäl.

Sholeh Irani, redaktör för tidskriften Kvinnor mot fundamentalism, menar att det enda sättet för omvärlden att störta talibanerna är att ge sitt stöd till oppositionen, inte att invadera landet.

- Vilka är det man ska bomba? Majoriteten av de läs- och skrivkunniga har redan flytt från Afghanistan. De som är kvar är de som redan är helt utan resurser.

Hon menar att islamismen har sin rot i att alla demokratiska möjligheter till utveckling har förstörts, och tar sitt födelseland Iran som exempel. På 1950-talet kom en liberal statsminister till makten i valet och en politisk pluralism började utvecklas. Då genomfördes en USA-stödd statskupp som gjorde shahen till diktator, vilket hon menar lade grunden till fundamentalisternas maktövertagande i den iranska revolutionen 1979.

- Allt det som händer där i dag skulle inte ha behövt hända om folket lämnats ifred. I dagens debatt talas det inte om att islamisterna är produkter av USA:s säkerhetstjänst. Både Hamas, talibanerna och Usama bin Ladin stöddes av USA under kalla kriget.

Är det inte positivt om ett militärt ingripande kan bidra till att störta talibanernas regim?

- Inget positivt kommer ur hysteri. Det kommer tyvärr inte att hjälpa kampen mot fundamentalismen, utan snarare göra fundamentalisterna till hjältar eftersom vanligt folk i de fattiga länderna inte är särskilt förtjusta i USA.

- I Pakistan ser vi exempel på hur populära talibanerna blivit. Det som nu händer är det bästa som kan hända högerextremisterna i de islamiska diktaturländerna.

Sholeh Irani tror att fundamentalismen även kan vinna mark bland vanliga muslimer i Sverige, särskilt bland unga killar, om ett krig bryter ut. I dagsläget har de muslimska fundamentalisternas organisationer inget inflytande här.

Efter terrorattackerna i USA har vissa röster varnat för att en konflikt mellan den kristna världen och den muslimska kan vara på väg.

- Huntingtons spöke vandrar över det offentliga samtalet, säger Mattias Gardell, och syftar på den amerikanska statsvetaren Samuel Huntingtons kontroversiella tes om ”Clash of civilizations”. Någon risk för sådant kulturkrig tror dock inte Mattias Gardell föreligger.

- Det fanns en tid då vissa i USA försökte lansera islam som främsta fienden efter kommunismen, men den tiden är förbi.

I Gulfkriget skaffade sig USA av geopolitiska skäl allierade i den muslimska världen, och i Bosnienkriget ställde sig Clinton på muslimernas sida mot det kristna Serbien. Dessutom glöms det ofta bort att bara tio procent av världens muslimer är araber och att det största muslimska landet är Indonesien.

- Den muslimska lobbyverksamheten i USA, som har den judiska lobbyn som förebild, har nått en del framgångar i sin strävan att få bort bilden av islam som ett hot. Nu har Bush markerat tydligt att han anser att islam är en fredlig religion. Även om han samtidigt babblar om korståg och ”Operation evig fred”, ett uttryck som gör mig mörkrädd, är tonen mycket mer nyanserad än under kalla kriget.

Enstaka konservativa röster i USA har visserligen uttryckt sig annorlunda, som kolumnisten Ann Coulter i tidningen National Review:

”Vi vet vilka dessa mordiska galningar är. Det är de som jublar och dansar just nu. Vi borde invadera deras länder, döda deras ledare och konvertera dem till kristendomen. Vi brydde oss inte om att leta upp och straffa bara Hitler och hans toppofficerare. Vi fällde bombmattor över tyska städer, vi dödade civila. Det var krig. Och detta är krig.”

Men sådana korstågsmaningar tillhör undantagen, påpekar Mattias Gardell.

- Den kristna högern som tidigare var extremt anti-muslimsk ser nu snarare terrorattackerna som ett straff för amerikanernas syndiga liv.

Bara några dagar efter attackerna gick de två berömda TV-predikanterna Jerry Falwell och Pat Robertson ut och sade att attacken var guds straff för alla aborter som genomförts i USA.

”Hedningarna, abortförespråkarna, feministerna, bögarna och de lesbiska, alla de som har försökt sekularisera Amerika - jag pekar mitt finger mot deras ansikten och säger ¹Ni är medskyldiga¹”, sade Falwell i sin predikan.

- Ännu längre ut på den amerikanska högerkanten har man inga problem att identifiera sig med Usama bin Ladin. Fascisterna inser att han står för samma sak som de själva, säger Mattias Gardell.

- Nazistgruppen Kreativismens kyrka utmålar nu i sina interna utskick Usama bin Ladin som en hjälte och publicerar hans texter. Men utåt genomför man av taktiska skäl demonstrationer på temat ”Hur många oskyldiga amerikanska skattebetalares liv ska gå åt för att regeringen fortsätter stödja Israel?”.

Även i Sverige har nazister uttalat stöd för terrordåden. Nazisttidningen Info-14 kallar dem ”välplacerade aktioner” av ”frihetstörstande aktivister” och fastslår att ”Info-14 ställer sig bakom aktionen och anser att den är moraliskt försvarbar”.

- Stora delar av de amerikanska fascisterna stödde Usama bin Ladin redan innan attacken. De har orienterat sig ideologiskt mot den så kallade ”tredje positionen” och vill bygga allianser med såväl radikal islam som med miljörörelsen och nationella befrielserörelser jorden runt, eftersom de inser att de inte ensamma kan bekämpa ”den sionistiska hydran”. Tredjepositionisterna kan se både Kadhafi och Mao som förebild och tolkar globaliseringen som en konspiration av judar och ”plutokrater”, riktad mot den ariska rasen.

Mattias Gardell anser inte att företeelsen med samarbete mellan islamister och nazister är helt marginell eller ofarlig och kan underblåsas ytterligare genom militära insatser.

- Om USA nu går till massivt anfall har man skapat sig stora problem. Ska Bush visa sig vara en stor president måste han på allvar börja fundera på en global Marshallhjälp. Det är i spänningen mellan talet om mänskliga rättigheter och verklighetens globala orättvisor som terrorismen hämtar sin näring.