SAC i tre konflikter med Posten

Posten respekterar inte föreningsrätten, säger ombudsman

Syndikalistiska brevbärare ligger i konflikt med Posten i tre fall, två på ett postkontor i Stockholm och ett i Gävle. SAC kommer att ta åtminstone ett av fallen till Arbetsdomstolen.
Inte sedan början av 1990-talet har SAC drivit så många konflikter i postbranschen.

en 7 augusti vägrade SAC-sektionen på Posten Östermalm i Stockholm att dela ut Ikea-katalogerna. Tidigare har brevbärarna alltid fått extra ersättning för utdelningen av katalogen, som väger ett halvt kilo, och fått 14 dagar på sig. I år fick brevbärarna bara tre dagar på sig att dela ut dem - utan ersättning.

SAC-sektionen på Posten Östermalm beslutade sig för att sätta utdelningen av katalogen i blockad utan den vanliga varseltiden på sju dagar, med hänvisning till en lagparagraf som tilllåter kortare tid i vissa brådskande situationer.

De brevbärare som deltog i blockaden fick omedelbart skriftliga varningar med hot om avsked, för vilket SAC-sektionen nu ska begära skadestånd.

- Så får man inte göra även om det skulle visa sig att konfliktåtgärden var olaglig. Är den det kan de kräva skadestånd av vår organisation, men inte ge sig på enskilda, säger Lennart Markebo, ombudsman på SAC-Syndikalisterna.

När syndikalister på ett annat postkontor 1992 satte en maskin i blockad fick de rapporter, en mildare form av varning. Syndikalisterna stämde då Posten, vann och de nio berörda medlemmarna fick 15 000 kronor var i skadestånd.

- Att arbetsledarna hotar att sparka folk för att de följer sin fackliga organisation liknar ju ingenting, säger Lennart Markebo.

- Det är oerhört allvarligt att Sveriges största arbetsgivare inte har större respekt för föreningsrätten än så. Går de med på att ge oss skadestånd och en ursäkt behöver vi inte gå till Arbetsdomstolen, men jag har en känsla att de vill sätta dit oss.

Ikea-katalogerna delades till slut ut av blockadbrytare.

En SAC-medlem som i våras arbetade på samma postkontor var vikarie för en anställd som visade sig jobba där samtidigt, men enligt Posten var sjuk och inte arbetade utan utförde arbetsträning. SAC-sektionen såg det som ett försök att kringgå lagen om anställningsskydd och kallade i början av sommaren till förhandling. Då fick medlemmen ett nytt tillfälligt anställningsavtal, och när han inte ville underteckna det utan att först tillfråga facket, blev han omedelbart uppsagd. Syndikalistsektionen har ordnat en fest för att samla in pengar till den sparkade brevbäraren, och överväger att driva fallet i Arbetsdomstolen.

En liknande konflikt utspelar sig på Posten i Gävle, där en brevbärare i våras hade en tidsbegränsad anställning. Han blev muntligen ombedd att fortsätta arbeta där efter att den avtalade anställningen tagit slut och jobbade två dagar utan kontrakt innan facket kallade till förhandling för att bestämma anställningsformen, med målsättning att ge mannen fast anställning. Posten svarade med att inte förnya hans arbete och hävdar att det fanns ett muntligt avtal om att mannens fortsatta arbete var tidsbegränsat.

- För det har vi stämt dem till Arbetsdomstolen, och kräver dessutom skadestånd för att Posten inte kom till förhandling, säger Lennart Markobo, som dock ser fallet som en chanstagning eftersom som det handlar om bevisvärdering.

- Posten påstår att de har tre personer som kan vittna om att han fått höra att hans anställning bara var tillfällig. Jag tror att de håller på att organisera en mened.

Det kan dock dröja upp till ett år innan fallet kommer upp i Arbetsdomstolen.

- Det negativa med arbetsrätten är att man lyfter ut konflikten från arbetsplatsen, vår hemmaplan, till juridikens område. Om vi hade större inflytande hade det varit bättre att gå i strejk.

I Stockholm försvarar Postsyndikatet ytterligare en uppsagd brevbärare. Det var en kvinna som sommarjobbade som brevbärare på Citymail och en morgon fick höra att hennes anställning hade avbrutits. Citymail säger att de meddelat henne per telefon, men kan inte bevisa det.

- Vi kräver att hon ska få de åtta veckors lön hon skulle haft, säger Lennart Markebo.

Han tror på en fördelaktig förlikning, men kommer annars att ta fallet till Arbetsdomstolen.

Rasmus Fleischer